Varför vill du inte kalla dig själv för feminist?

Det finns många kvinnor som dras till fel killar...

Det är ju en av de klassiska stereotyper kring kvinnor vi har... De uppkommer inte ur intet.

Rent biologiskt kan syftet vara att där kan chansen att få föda och resurser till sina avkommor i vissa situationer vara lite bättre än hos snällare partners.

Jag ser det som två olika problem som måste hanteras på olika sätt. Våldet utspelar sig i regel under helt olika situationer och med olika syften. Det måste hanteras därefter.

Så länge kvinnan sätts på piedestal och får allt stöd.
Och sen hjälper vi pojkar om vi får tid över...

Vad finns det för olika syften och situationer som behöver hanteras annorlunda om inte "kvinnan ska ha skydd först"?

Självklart är det olika.

Men man bör spendera dubbelt till fyrdubbelt på männen.

Det må hända, men som ändrar inte faktumet att det behövs fokus på båda problemen. Och ska man lösa nånting måste man kunna få lyfta upp problemet utan att det negligeras med förklaringen att "män drabbas ännu mer".
Jo, men problemen har inte nån riktig jämförelse.

Nej, det är verkligen inte där fokus ska ligga.

Fokus ska helt och fullt ligga på gängrelaterade brott, överfallsvåldtäkter och sprängningar.

Allt annat ska prioriteras ner.


I övrigt är det just att mäns bekymmer i denna frågan har huggit av i årtionden med just "men kvinnor drabbas ibland, och det är mycket värre!", så självklart ska vi få använda samma argument.

Alright, då fortsätter vi bjäbba om vem som har det värst
Jag har det jävligt bra iallafall. Hur har du det?

Därför att feminismen idag anses vara en ideologi kring att det finns ett patriarkat, vilket inte finns.

Edit: Jag hade också kallat mig själv för en feminist om man idag ansåg att det betydde det som det egentligen betyder.

Jag kallade mig feminist när jag var yngre. Tills jag förstod att det inte alls handlade om det man sa att det handlade om och att jag var själva problemet. Inte för något jag gjort utan för att jag finns.

Jo tack, jag har det fint.

Här är det tryggt och trevligt. Varmt inomhus och mat i kylskåpet, trevligt sällskap när man kommer hem från jobbet och en buffert på banken, så jag kan inte klaga allt för mycket.

Jag köper din poäng och håller delvis med om att det är ett oändligt käbblande framför oss i denna fråga.

P.s. varken jag eller frugan slåss utanför sänghalmen, så det är ju bra.

Den egentliga betydelsen spelar mindre roll. Det är hur den ser ut, vilka som hörs, vilka krav som ställs, hur aktioner ser ut.

Feminsmen som den ser ut idag, i Sverige är inte något annat än en i raden av ismer som vill ha makt. På bekostnad av andra. På bekostnad av fotfolket såväl män som kvinnor.
Kan nästan rakt av jämföras med islamism och nazism. De enda som vinner något på dessa ismer är ett litet litet fåtal i toppen.

Den svenska feminsmen har gjort stor skada genom att ställa kön mot varandra och att förvirra inte minst unga i deras naturliga (jo det finns såna) könsroller.

Så det finns liksom inte på kartan att jag skulle visa mina sympatier med dessa genom att kalla mig feminst. Du själv kände dig nödgad att poängtera att du inte är "extrem". Men det går liksom inte att kalla sig för bara vanlig nazist med tillägget att mn inte är extrem. Du får köpa paketet i dess helhet eller avstå. Ungefär samma resonemang kan appliceras på muslimer vs islamister.

Jämlikhet kan man jobba för utan att ens närma sig feminismen.
Men även där går det aldrig att nå 100% för att vi är olika på flera plan.

Feminism är ju bara trams och jag tror på rättvisa och inte det kapade "jämställdhet". Jag har rätt bra koll på samtliga vågor av feminism så nog vet jag betydelsen alltid.

Du kanske bara är en kvinnogris ts? Har du tänkte på det.