Citat:
Ursprungligen postat av
HalfRunar
Har kanske redan tagits upp, men då jag lider av kronisk lathet:
Sökte och fick han U.T. med falskt namn? Om så, borde man då inte kunna neka den faktiska personen detta U.T. när hans riktiga identitet blir känd?
Alltså typ, "Nä du Pelle, det är ju Lennart som har fått U.T. och du är ju Pelle - var så god och åk hem igen."
Fick han medborgarskap i riktiga namnet, baserat på att han hade U.T (eller t.om. PUT?) - som han hade i fiktivt namn!? Hur fan går det ihop i så fall?
(OBS! Pelle och Lennart heter förmodligen egentligen något annat.)
Tyvärr är det inte så enkelt.
Mustaschmannen har två identiteter, varav en identitet fick PUT och senare medborgarskap. Men eftersom medborgarskap
aldrig kan återkallas i Sverige spelar det ingen roll, i praktiken har gubben nu alltså två juridiskt giltiga identiteter: Den svenska (som troligtvis är falsk från början) och den irakiska (försvarsministern).
Hade Sverige haft lagar liknande resten av världen hade ett medborgarskap som givits på falska grunder eller felaktiga uppgifter kunnat annulleras. Då hade mustaschmannen haft en riktig identitet och en falsk, men svensk lagstiftning har i allt väsentligt gjort hans falska identitet till en juridiskt riktig. Totalt tvärtemot all normal rättsuppfattning, men så ser det ut.
Normalt sett är avtal som ingåtts på felaktiga grunder ogiltiga, och medborgarskap är de facto och de jure ett avtal mellan en stat och en individ. Man kan ju tycka att ett avtals rättsverkan borde påverka hur man ser på dess giltighet och hur allvarligt man bör se på bedrägligt ingångna avtal, då bör man enligt det synsättet se mycket strängt på medborgarskap som givits på felaktig grund. Men som vanligt gör Sverige precis tvärtom, här kan man lura sig in i ett av världens mest känsliga avtalsförhållande utan konsekvenser alls.