Vem skulle ni säga är Storbritanniens störste premiärminister genom tiderna?

Sedan kan man fråga sig när man skall utse den störste/främste premiärministern om det är den som är den mest moraliske och godaste eller om det är den som utökade imperiet mest?





Eller störste retorikern, där vinner ju Churchill.

Det gjorde hon inte alls, hon gjorde det som behövdes för landet, och det visade sig sedan. Svåra beslut, men Tough love, snöblomma. Alltid lika kul när folk inte har koll, eller översimplifierar politik. Du hatar väl trump med kan jag tänka mig.

Pitt och Disraeli är underskattade, eller kanske snarare bortglömda. Pitt spelade som redan nämnts en avgörande roll under Napoleonkrigen och Disraeli höll med framgång i rodret när Storbritannien var som allra mäktigast. Båda påverkade Europas och världens historia på ett avgörande sätt. Disraeli kunde mycket väl ha utlöst ett första världskrig 40 år tidigare, till exempel.

Vad gäller Churchill är han en av de historiska figurer där omdömet spretar allra mest bland mainstreamdebattörer, och eftersom hans karriär var så pass lång och brokig lär det förbli så.

LLoyd George är också intressant, med en karriär med nästan lika mycket upp och ned som Churchill fast med helt andra politiska förtecken. En liberal titan som vann första världskriget och fick väldigt mycket gjort inrikespolitiskt, men hade ett ormbo av kriser att hantera.

Lloyd George var visst en riktig häradsbetäckare.

Förvisso, fast hade han vikt sig och tillmötesgått Hitlers fredsinvit efter Frankrikes fall så hade krigsförloppet mycket väl kunnat ändrats, till Tysklands favör.

Fast Thatcher får nog min röst för sin syn på EU, resoluta insats för att befria Falklandsöarna och principfastheten.

Churchill var väl mycket 1800-tal för mig. Mot kvinnlig rösträtt, rasist av rang som använde flygbombningar för att pacificera "vildarna" i Irak och tyckte att man gott kunde använda gas också. När miljontals indier svalt ihjäl under WW II vart Churchills kommentar "Så varför är inte Gandhi död?" Churchills rykte räddas av att han var samtida med Hitler och Stalin, inte svårt att se bra ut i förhållande till dessa.

Man kan väl säga att Churchill var kocken som lagade till dagens soppa i mellanöstern.

Den kalkonen?

Vad är hans bedrift? Han borde ha bytt kärriär efter att han massakrerade en hel generation av befolkning i imperiets perifera kolonier i sin galna Gallipolikampanj.

Sedan skall man givetvis inte främst bedöma en premiärminister efter hur länge denne satt (och göra sig lustig över de som satt kort tid) utan också efter vilka beslut denne tog under sitt premiärministerskap. Vissa beslut kan behöva lång tid för att bedöma dess effekter. En bra politiker kan åstadkomma mer på ett år än Stefan Löfven gjort under sina snart 6 år som statsminister. En bra premiärminister som inte sitter så länge p.g.a. brist på parlamentariskt stöd kan dock inte skydda de av parlamentet stiftade lagarna som skett under dennes tid dock, efterföljare kan riva upp det denne byggt upp. Så visst spelar tid roll. Och att man blir återvald är ju ett tecken på att man lyckats i alla fall i valrörelserna.

Men om en premiärminister är/varit bra eller inte är ju en högst subjektiv politisk fråga. Är det den moraliskt godaste eller den som byggt upp imperiet bäst t.ex?

Personliga kvalitéer i retorisk förmåga kan också vägas in men bör inte spela huvudrollen.

Lingonfett uppvisar som vanligt sin okunnighet i vad hen skriver om, och patologiska motvilja att lära sig något - om så bara genom 30 sekunders googlande.

Winston Churchill skulle blivit ett av den brittiska historiens stora namn även utan WW2/Adolf Hitler.

Låt oss börja med att WC slog sig in i parlamentet vid 26 års ålder som son till en känd men vanärad och stendöd far. Det var inte helt unikt, men ändå anmärkningsvärt. Hans krigsäventyr var dock. även för att vara senvictorianska, exceptionella - och att han samtidigt arbetade som journalist/författare var nog unikt.

Som parlamentariker gjorde han den fruktade promenaden över parlamentets mittlinje (dvs bytte parti) vilket då verkligen krävde balls, och belönades med posten som inrikesminister vilket WC verkligen utnyttjade till att verkligen genomföra radikala förändringar. Lingonfett är såklart okunnig om det, men andra känner nog till att WC var en av grundarna till den brittiska välfärdsstaten OCH beskärandet av överhusets makt. https://en.wikipedia.org/wiki/People%27s_Budget

Som inrikesminister genomförde han flera reformer av brittisk straffrätt och mildrade förhållandena i fängelserna. 1910 stoppade han insättandet av militär mot strejkare, utan satte in London-bobbies - vilket definitivt förhindrade massakrer. WC introducerade 1911 också mer skyddande arbetsrättsliga regler för såväl gruvor som butiksanställda ("Early Closing Association").

Sedan blev han marinminister - vilket för Storbritannien var en extremt viktig post. Där sparkade han igång massor av reformer - som illustreras av (fri översättning) citatet "Flottans traditioner - det är bara rom, sodomi och piskningar", införandet av olja som drivmedel i Royal Navy (och skapande av BP), dramatisk effektivisering genom avskaffande av massor av semi-feodala beteenden inom flottan och startade tidigt en flygavdelning* inom RN som senare kom att försvara Storbritannien mot tyska zeppelinar-angrepp.

Och det är _innan_ 1914.

Visst, både Gladstone och Disraeli har imponerande karriärer och möter mycket motstånd - men när de styrde var Storbritannien den ohotade världsmakten. WC styrde när Storbritannien ständigt förlorade makt och i slutändan (dvs 1945) var en tiggare som råkade ha en plats vid stormaktsbordet. Och det var då WC var riktigt (om än för många outhärdlig) effektiv.


* WC försökte själv ta motsvarigheten till flygarcert, men efter att två av hans lärare dött i flygolyckor protesterade hans fru.

Skulle just in och nominera Disraeli. Ett anakronistiskt måhända fånigt tanke-experiment; ser man topic som vem som britterna skulle ha störst utbyte av att genom en tidsmaskin sätta på banan isf Boris "I´m scared of hairdressers" Johnson så ligger både han och Pitt bra till.

Dessutom skulle Disraeli klara en sådan tidsresa avsevärt bättre än t ex Churchill. Disraeli skulle utmanövrera Macron och Merkil och ta kommandot i Europa, ett "Brexit" hade inte behövts för han skulle göra EU till ett EG, ett frihandelsområde, och sätta federalisterna på plats.

Trots att fyllbulten Winston har nästan ett sekels färskhet på sin sida skulle han klara denna tidsresa avsevärt sämre. Inget imperium kvar, inga krig att planera. WC (sic!) var "the Man of the Hour", där Hitler och händelseutvecklingen spelade honom i händerna.