Citat:
Ursprungligen postat av
Osakazuki
Det finns väl fler än T8 i tråden som försöker få dig och andra reptilhjärnor att tänka efter. Det är inte samma sak som att fösvara förövarna. Att söka orsaker och bot för att förhindra liknande händelser, kanske är ett bättre sätt än att återinföra medeltida straff?
Att söka orsak och bot i efterhand är meningslöst. Såvida människan inte är gravt mentalt eftersatt har hon varit medveten om att vad hon gör är fel. Av innehållet i FUP:en har jag fått intrycket av att hon är fullt kapabel att skilja mellan gott och ont.
Orsaken till att mina åsikter är så starka, är för att jag själv blev utsatt för sexuella övergrepp i min barndom. Att jag nämner detta är inte för att få minsta sympatier av er i forumet, det tjänar jag inget av och är heller inte i behov av det.
Men, jag har enbart känslor för de stackars barnen, för jag vet hur dessa övergrepp kan påverka en människa på så många olika plan och blir förvånad över att det finns ett fåtal människor som ställer sig på förövarnas sida i fall som dessa. Jag är självklart medveten om att ni inte försvarar deras gärningar, men det gör mig ändå förvånad över att ni inte har den minsta förståelse för att normalt fungerande människor ser övergrepp på barn som något av det värsta ett barn kan råka ut för.
Jag vågar nog påstå att om du tar upp denna händelse vid matbordet på din arbetsplats så kommer du få liknande reaktioner från dina arbetskamrater, även de du inte trodde kunde uttrycka sig så grovt kommer att chocka dig med hur de önskade livet ut förövaren.
Är man något välfungerad i pallet så förstår man att dessa uttryck kommer av ilska. Det är lätt att vara efterklok i såna här fall, men det kan jag lova dig att de flesta är. Att folk personligen vill ta hennes liv är ett uttryck för hur mycket de avskyr hennes gärningar. Om du hittar en person bland alla dessa som klarar av att göra det i verkligheten skulle jag bli chockad.
Se det för vad det är, människor vet inte hur de ska hantera sina känslor i ett så speciellt fall som detta. Då blir det lätt en lynchmobb i textform.
Jag reagerar också lika kraftigt i fall som dessa, önskar också livet ut förövaren men är själv inte kapabel att ta det steget, för jag vet att det inte för något gott med sig.
Jag planerade i min ungdom att ta livet av den person som gav sig på mig i min barndom. Jag var på den tiden redan så förstörd av droger och kriminalitet så för mig spelade det ingen roll vad som skulle hända mig om jag tog det steget. När tillfälle gavs så gjorde jag det inte, för jag är som de flesta andra människor, jag har ett samvete och skulle aldrig kunna leva med att jag tagit en annan människas liv.
Att jag uttrycker mina starka åsikter i fall som dessa är för att jag vet hur illa det kan gå i livet för dessa barn och det kan ingen rehabilitering av denna kvinna ändra på. Det är försent och vi kan bara hoppas att barnen får all den hjälp de kan få för att slippa ett rent helvete i vuxen ålder.
Jag tror däremot på karma. I de flesta fall brukar den spela ut sin rätt för eller senare. För vissa ganska på direkten, för andra blir det en lång utdragen process. För Carita är jag övertygad om att det blir det sistnämnda.
