LSD för första gången. Visade sig vara extra starka lappar...

LSD 120ug. Visade sig vara över 400ug...

Förord: Detta blir min första tripprapport. Velat skriva den länge och höra era tankar då jag läst många av era och haft en del funderingar.

Ålder: 20+ Man
Längd: 190cm
Vikt: 87kg
Tidigare erfarenheter: Nästan inget, en hel del fyllor bara.
Erfarenheter efter detta: 2CB, Haschbrownies, Grönt, E, LSD 120ug (normal dos )
Dos: (gammagoblin) 120ug... trodde vi

Set & setting:
Början på hösten en kolsvart fredag kväll med klar stjärnhimmel. Vi är ute vid en kompis familjs lilla strömlösa stuga där det inte finns en grannstuga på långa vägar. Ca 25 minuter från närmsta samhälle. Stugan står ungefär 200m in i skogen så vi är rätt långt från vägen. Jag och mina tre närmsta vänner sen barnsben. Vi kan kalla de Pär, John och Gurra. Där Gurra var den enda som testat lsd ett par gånger förr. ''Kan inte bli ett bättre'' tänkte jag.

Mitt i veckan:
Gurra hör av sig och säger att jag borde följa med i helgen.
- ''Du kommer älska dehär.'' Följer han upp det med.
Skeptiskt till det han säger så frågar jag vad han menar.
- ''LSD. sök upp det.''

''Hmm, knappast'' tänkte jag, och börjar snabbt på storma Google och Youtube om vad LSD är för något. Hittar snabbt Psychedsubstance och tittar på hans videor. Läser även här på flashback. Det som förvånade mig var att nästan inget inlägg hade något dåligt att säga, vart än jag kollade. Även folk som hade spårat ur hade ändå gått vidare som en bättre människa efter deras upplevelse. Kollade pros/cons och märker följande:

Syns inte i pisset längre än till dagen efter. Går ej att bli beroende. Du blir en bättre människa. Risken för att det ska gå åt helvete är låg helt enkelt.
Har ingen psyksjukdom i familjen heller. Så tänkte jag kan inte gå igenom livet utan att prova lite droger hahaha. Frågade min far om LSD då han är väldigt erfaren inom droger (Tro mig han är underbar ändå). Han berättar lite om hans erfarenheter från då han va ung osv och allt var inte lek såklart. Han har växt upp i närhet av Carl Serung om ni känner till den människan hahahah. Vi har en tajt relation där man kan berätta allt. Vi kan kalla honom för Smiley.

Hursomhelst så visar det mesta vara positivt och tänkte att jag har fan inte en bättre chans än detta. Hade nu läst på mycket och tror nu att jag kan det mesta. säger till Gurra att jag är på. Oh lord om jag bara visste vad som skulle ske.

D-day (fredag):
Slutar jobbet 16:00. Spänd och taggad börjar jag fort mata med min slöa körra till min hemstad som är nästan 2h bort. (Majoriteten av mina vänner bor där) Mörkret börjar redan falla och jag känner adrenalinet krypande. Gasar upp till 140km/h och hör hur hela kärran får kämpa. Detta är stackaren inte van vid. Gör en farlig omkörning i en liten kurva och ser hur de som jag körde om blinkar för fullt. ''De va kanske dumt av mig dedär.'' Gasar på ännu mer för jag är rädd att de tänker försöka stanna mig. Kommer äntligen hem till morsans sida av familj och säger ''halli halloj jag ska ut i skogen och supa.''. Lånar ett ett par varma kängor. ''Ha så kul och ta det lugnt!''. Little did they know...

17:50 Hämtar grabbarna och vi börjar tar oss ut till stugan. Ingen säger att de är nervösa men jag ser att är spända. Tittar Pär i ögonen vid ett tillfälle och vi båda ler stort. Vi skrattar lite fnittrigt för att vi vet att de kommer bli lite kaos ikväll. (Kaos på ett kul sätt). Vi har nu kommit fram till infarten av stugan och där står det en bom. Pär hoppar ut med nyckeln och släpper fram oss. Låser den och hoppar in i bilen. Det kändes skönt att ingen kan köra in. Det är som en extra trygghet.

18:40 Nu är det kolsvart ute. Glasklar stjärnhimmel. Inte ett ljud förutom skogens sus. Helt. Jävla. Vindstilla. Det är ungefär sju plusgrader. Alla klädda för att var ute under trippen. Varma jackor, kängor och långkalsonger. En tripp i naturen. As free as we could be.
Vi börjar med att starta en eld, både till grillringen och till de två små strömlösa stugorna.

19:00Vi sitter nu alla runt elden på en och samma bänk. Med en liten jbl högtalare sittandes bakom oss på ett bord. Det är dags. Gurra drar fram lapparna. Vecklar upp foliet. Där var dem... fyra stycken rick&morty lappar. Gurra vickar och vänder på kvadraten av lapparna utan att ta på de med fingarna. Pirret i kroppen är nu som aldrig förr. Jag förstod att detta kommer bli det sjukaste.
Jag tar min tilldelade lapp och lägger den på tungan. Alla andra gör likadant. Nu sitter vi alla tillsammans på en och samma bänk med en filt över våra ben och håller om varandra med armen över axeln och stirrar i elden. ''Bröder.'' tänkte jag. Sa det även efter nån sekunds tänkande. Har faktiskt vuxit upp med dessa idioter. Men det är mina idioter. Det kändes helt rätt.
Nu är det bara att vänta tills det ska slå i. De andra hade inte ätit på över sex timmar. Jag hade inte ätit på kanske tre. Jag undrade om det skulle försämra min tripp. Men släppte tanken rätt fort. Låten ''This must be the place'' av Talking Heads börjar spela. Första gången jag hör den och känner direkt att jag tycker om den. Riktigt skönt beat. Väldigt glädjande samtidigt.

19:40 John säger att han börjar känna det. De andra börjar instämma. Jag sitter i fullt fokus och försöker känna efter något. Inget. Konstigt tänker jag. ''Det är för att du har Smiley gener!'' säger Pär och alla börjar skratta. Han sa så för att baba har varit på gasen mycket på yngre dagar. De andra börjar prata om hur det känns i kroppen men jag fattar såklart inget. ''Jag känner inget.''. De andra säger hur barken på trädet har börjat röra sig. Den andas påstår de. Jag bestämmer mig för att ta den stora filten vi har och lägger den på den fuktiga mossan och lägger mig ner. Tittar nu rakt upp i stjärnhimmelen. ''Så jävla vackert'' Tänkte jag. Jag som även är rätt intresserad av rymden och sådant tycker det bara blir ännu finare.

19:50 Jag börjar känna en strypande känsla. Som att min hals håller på bli uppsvullen. Min kropp känns lustig. ''Tänk om jag är allergisk på något sätt?''. Känner efter lite och märker inget annorlunda runt min hals. Skakar av mig tanken för nuvarande och hoppas det inte blir värre. (Detta i senare test med psykadelica verkar vara det som kännetecknar mig att det är i kroppen). Plötsligt börjar stjärna lossna från sin ursprungliga plats. Den som vickar ur sitt lilla fäste i rymden och gör som små roteringar. Jag berättar att det börjar hända saker och de andra fnittrar till rejält. För de så har det redan börjat för ett tag sen och nu vet de att även jag förstår. Alla är uppe i varv nu och är exalterade om vad som händer. ''WOW'' sjuter jag mitt från ingenstans. Alla tittar på mig. ''Vad är det?'' Säger John. ''WOW!'' sjuter jag ut än en gång. Det var alltå två stjärnor vid dessa tillfällen som bara att swishat rakt igenom alla stjärnor. Från ena sidan till den andra i otrolig fart. Shit va mäktigt tänkte jag och var sjukt hypead.

20:00 Nu sitter inte en enda stjärna still. De alla åker runt på valfri plats och bara simmar runt. Skitskumt men väldigt roande. De andra vid elden babblar om allt möjligt. Superhypade. Nu ställer jag mig upp och sätter mig vid elden med de andra. Elden är så vacker.

20:20 Lapparna har nu verkligen tagit fart. Jag börjar bli riktigt fnittrig och kan inte hålla mig för skratt alls. Börjar prata ghetto engelska som jag vore från ett gäng i USA. Drar några roliga meningar och skrattar helt enkelt åt mig själv egentligen. John tar sina dyra hörlurar och sätter på ''Maggot Brain'' av Funkadelic. En otroligt bra låt. Han går och lägger sig på filten jag hade lagt ner sen innan. Gurra pratar inte så mycket alls men skrattar bara åt oss hela tiden.
Eftersom det är kolsvart mörker så har vi alla mobilen som ficklampa. Vi använder den för att lysa på det vi är sugna att titta på ute i skogen. Ser att grenarna svänger runt och vartenda mönster bara simmar som vågor. Vänder efter en stund min ficklampa på John. Han har inte sagt något på ett tag tänkte jag. Jag brister ut högt i total skratt i mina lungpipor ''WHAT THE FUCK?!''. Gurra och Pär vänder snabbt blicken till John och vi alla bara dör av skratt. Har aldrig i mitt liv skrattat så hårt. John ligger allstå raklång UTANFÖR den STORA filten, på mossan, på mage, armarna rakt ner längs kroppen. Med huvudet vrickat snett uppåt mot skyn. Han hör knappt oss skratta. Han är helt väck. Ikonisk syn vi aldrig glömmer.

20:40 Vi står nu upp och och står riktade mot varandra med armarna över axlarna. Jag har nu börjat få extrema distansproblem. Mittemot mig är John. Hans ansikte täcker hela min syn. Det är som världens förstoringsglas var framför mitt öga. Efter vi har släppt varandra så lyser jag på mitt lik till bil. I verkligheten var den 8m från mig. För mig så var den 50m bort. ''Sjukaste...'' tänker jag. Detta var jag inte beredd på.

20:50 Vi har nu lagt oss tillsammans på filten och stirrar upp i stjärnorna. Tanken slår mig nu att mina tankar är väldigt hoppiga. Jag glömmer riktigt fort vad vi nyss sagt. (Detta var en effekt jag på något sett missat då jag gjorde min research). Tankelooparna blir bara kvickare och kvickare under tidens gång. (Kan förklara tankeloopar såhär. Tänk att en resetknapp sitter på ditt huvud. Knappen resettar bort dina tankar och du glömmer dina ord du nyss sagt eller vad ni pratat om). Knappens intervallen var nu på 1s. Detta var ingen av oss beredda på. Inte ens Gurra...

21:00 Stjärnorna har nu skapat ett nät mellan varandra. Det är som det alla skapat ett jättestort stjärntecken. Samtidigt som de sitter ihop så snurrar hela alltet. Det vita skenet har även 3d färger längst sig. Röd och blå. Det warpar runt och skapar en hel del geometri. Fyrkanter, trianglar och gud vet vad. Noterar även att trädtopparna vi ser då vi ligger där fladdrar fram och tillbaka som en daggmask.

Fortsättning

Tidsuppfattningen härifrån är helt skev. Men jag ska försöka så gott jag kan.

21:10 Vi är nu alla på autopilot. Vi alla vandrar runt som vilsna får med mobilficklampan i högsta hugg. Det är som sagt kolsvart. Då jag tittar runt på de andra och de helt plötsligt vänder ficklamplampan så warpar det hela min värld. De är i ena stunden extremt långt bort och andra sekunden skitnära. Vänder min egna ficklampa ut i skogen och ser att alla träd är identiska och står linjerade perfekt. Hinner bara tänka ''what the..'' innan resetknappen slår till igen och jag glömt bort vad jag nyss gjorde. Tittar mot elden som är 10m bort i verkligheten och jag ser att mina ben är i elden. ''Står jag i elden??!!''. Får panik och backar fort. Lyser på mina lånade kängor och inbillar mig att jag har bränt sönder min vänsterdojja. ''Fan i helvete!''. Mina loopar utgår nu från denna incident och jag hamnar i en dålig vibe. Tänker ''Jag är fucked, Jag är fucked'', ''Morsan kommer få reda på vad jag håller på med osv''. De andras tripp förstörs lite nu då de märker att jag har fuckat upp men tillslut så lyser dem på min sko och säger att den är hel. en kort lättnad sköljer över min kropp och vi fortsätter vandra runt.

22:00-01:00 Resetknappen slår så jävla fort nu, ungefär två gånger per sekund. Vi alla grips av den lilla paniken att ingen av oss kan tänka alls. Krävs extremt med impulsförmåga för att ta sig någonstans utan att fastna efter ett gångsteg. Det är så sjukt intensivt. Allt studsar runt. I den rädslan vi alla har för att irra iväg så står vi nu alla tittandes på varandra med ficklampan viftandes i högsta hugg. Alla babblar i mun på varandra. Alla vill berätta om sin värld och hur sjukt det är. (men som vissa förstår så vill man som inte veta om någon annans värld då man är på lapp, man har totalt fullt upp med sin egna). Vi får upp meningar som ''Och sen'' ''Ja, se'' ''Oj'' ''Men''. Vi får bara ut ett ord ur en mening och sen pang på nästa. Detta skedde i minst tre timmar nonstop.

01:00 Har nu lyckats komma in på mina anteckningar på min mobil och antecknar tankar det jag måste komma ihåg. Skriver ''Överlev, Skulle haft tripsitter, Håll ihop, Överlev''. Jag fick verkligen en beskyddande roll enligt mig. Blev som en beskyddande mamma.
Har nu hållt emot lappens kraft under hela trippen. Har stretat emot i nästan varenda minut för att hålla koll på oss så ingen skulle råka illa ut. Har alltid haft kontroll på allt runtomkring mig och nu var det rikitgt svårt att släppa. Ville verkligen att ingen skulle springa ut i skogen eller bara fucka ur. Hade vi haft en trippsitter hade detta aldrig skett.

02:00 Resetknappen slår ännu lika fort. men paniken har dalat. Jag känner mig extremt torr i munnen och vet av att vi har redbull ståendes på bordet vid elden. Tar mig bara två steg mot bordet innan jag glömmer bort. Loopen roterar och jag tar två steg ytterligare. Tillslut så hittar jag på ett system för att kontra detta fenomen. Jag börjar utropa ''mission!'' vid varje tillfälle jag vill ha något gjort men som jag misslyckats med länge. Tar mig till redbullen och knäcker den. ''Jag lighta redbullen'' sa jag, och skrattade åt de skumma uttrycket. plötsligt kommer alla och tar var sin redbull och ''lightar'' den. Sen utan att någon har tagit en klunk så fastnar vi där. Ståendes tysta. Helt glömt bort vad vi höll på med. Tog sedan klunk sen la bort den. exakt som de andra. Tryckte sedan i mig en giffel i munnen. Det vart som att stoppa i en torr torr deg. Det gick bara inte att få ner. Spottade ut allt.

03:00 Vi bestämmer oss nu för en ny mission. Att ta in alla grejor vi har liggandes ute inomhus. Vi säger ''Mission!'' samtidigt som vi tar tag i påsar mm. Sen när vi väl har påsar och mat i handen osv så glömmer vi bort igen vad vi håller på med och fastnar. Tankarna hinner snurra en del varv innan vi ropar ''mission!'' ännu en gång och tar oss inomhus. Väl inhomhus så lägger jag mig på den ända liggplatsen som finns. Alla fibrer på alla plankor där inne simmar för fullt, och kvisthålen som är mörkare skapar whirpools som blir större och mindre. Gapet mellan plankorna varierar även grymt i storlek. Mina distansproblem har nu lugnat sig. Men tankarna är ännu i full gas och vi får inte ut mer än 2 ord per mening.

03:30 John har med sig sin powerbank som även har en inbyggd kraftig ficklampa. Denna släcks av och på konstant då vi alla babblar i mun på varandra. ''Släck'', ''Lys. På repeat. Helt väcka. ''Lägg bort''. Går två sekunder sen är den tillbaka. John säger nu ''Pappa har ringt''. ''GE MIG!'' utropar jag i panik och tar hans telefon. Kollar senaste samtal och han har inte pratat med någon sedan klockan 17. Varför han sa det är det är det ingen idag som än förstår. Gurra har nu inte sagt något på ett tag. Och jag hänger på hans metod. John och Pär babblar på i en halvtimme till utan att få fram något och märker sedan att jag och Gurra är tysta. ''Varför tysta?'' frågar John. ''Bah o håll käften'' säger jag. Detta upprepar sig ett par gånger och tillslut fatter de också att vi inte lyckas säga något vettigt.

04:00 Nu känner jag att vi har kommit ner lite. En stark lättnad faller över min kropp. ''Vi har klarat oss.'' Tänkte jag. Ingen har försvunnit. Ingens familj har ringt. Min sko brann inte. Och vi har inte blivit galna. Jag lyckas nu få ut en längre mening typ som. ''Vi börjar nyktra till.''. John kontrar med någon sur mening och man hör att han inte vill att vi ska vara påväg ner. Fyfan va skönt äntligen.

04:30 Vi försöker prata om alla händelser under kvällen men märker att vi inte riktigt kan prata och är helt jävla slut i huvudet.

06:00 Så får jag somna där jag låg. Ensam i min lilla stuga. De andra tre sov i stugan bredvid.

09:30 Vaknar jag. En sjuk experience rikare. Börjar dra fram min yoghurt jag köpt. Dricker ur den och trycker i mig en banan. Samtidigt som detta så ringer jag upp min far. Han visste nämligen inte att vi gjorde detta just idag. Jag säger ''Pappa vi tog lsd igår.''. Direkt så brister han ut med en sjuhelvetes skratt. Frågar hur det gick men jag är helt knäckt och säger att jag får berätta sen.

10:00 Det är ljust ute nu. Mörkrets kaos är borta. Jag kliver ut och går lite utanför stugorna. Tittar in i fönstret till grabbarna och märker att de ligger och sover än. Helt matt vandrar jag runt tittandes på de platser vi befann oss på under trippen. Går längs lervägen mot bommen och tänker ''Shit, livet asså...''. Går tillbaka och Pär har nu kommit ut. Han är helt matt han med.

11:00 Så kör jag bilen med alla grabbar hemåt och lämnar av dem. Inte ett enda ord sades under bilresan. Helt jävla slut mentalt.

11:30 Öppnar jag dörren hem. Min bonusfar säger: ''Vart de hårt igår?) Jag nickar och han skrattar åt mig, helt oventades om att vi inte söp. Jag borstar tänderna och hoppar i säng. Sover 8h. Äter något och är vaken kanske 2h. Somnar igen i 8h, vaknar och är fortfarande mentalt slut. Vad i helvete har jag nyss varit med om.

The end.

Eftertankar: Vi skulle haft en tripsitter. Vi borde testat det vi hade då det var mycket högre dos än 120ug. Andra vi känner har testat samma lappar och säger även att de var sjukt mycket starkare. Har som sagt provat en del saker efter denna händelse och de har varit sjukt mycket mer lyckade. Kan även skriva de rapporterna om ni vill. Denna trip var långt ifrån Zen. Allt var nytt och spännande och vi alla var i full extas. Man hann inte gräva i det djupa spirituella frågorna. Absolut inte jag som stretade mot med all kraft min hjärna hade för att hålla sig kvar. Vad är regel nummer 1 med lsd? Jo ''Surrender!''.

Detta skedde 2018. Jag har nu växt extremt som person. Väldigt mycket i djup. Frågar mig nästan varje dag vad meningen med livet är. Då jag undrar vart jag ska ta mitt nästa steg mot. Känner mig själv väldigt väl och känner mig väldigt glad. Vill ta vara på varje år jag lever nu. 2019 har varit mitt bästa år vid liv. Tack för mig.

Kul men inte lika kul man kunde ha haft på 400mcg rätt stor dos...

Exakt. Var lite bitigt för en första gång. Så kan det gå om man inte testar grejerna.

Jäääklar, fantastisk rapport!

Tack som delar.

Soft läsning, ska läsa om lite grundligare igen.
Tank looparna eller mindfucket är riktigt jobbigt när man får det och det är lika komisk situation att försöka kommunicera med sina partners om de också har samma "effekt".

Rolig läsning.
Det där med resetknappen och att försöka prata men inte komma fram till något känner jag igen, och att man drack en klunk sen la ifrån sig drycken. det stog 20 st öppnade colaburkar som vart i princip fulla efter att vi var 5 grabbar som tog 250ug lsd för första gången.

Tack! kommunikation känns som någon slags självförsvarsmekanism för att inte falla för djupt i tankarna vissa gånger.

Hahahah kul att det verkar vara ett vanligt fenomen men dryckesöppningen

Looparna tar kol på en om man hamnar i skeva tankebanor, tack som delar!