Alla som är lite insatta vet att Bieler har inte direkt haft något stort internt stöd i partiet. Att hon kom upp sig och sedan fick mycket medial uppmärksamhet berodde i stort sett enbart på att Mattias Karlsson anställde henne (På hennes födelsedag, inte desto mindre - Hmmmm) som politisk sekreterare i kulturutskottet när han satt där 2011 och sedan blev hon hans protegé vilket ledde till en bra placering på riksdagslistan 2014 och hon lyftes också upp medialt av Karlsson som var i desperat behov av en kvinna att visa upp.
Sedan blev hon MKs favorit under ett par år men de sista åren har även MK tröttnat på henne. Det här handlar alltså om en person som aldrig har vunnit några egna kamper i partiet med hjälp av medlemsstöd utan hennes karriär i partiet beror alltså enbart på att hon lyfts upp av några av de personer med verklig makt i partiet, dvs de ca fem-tio personer som styr SD, med andra ord de som sitter i Åkessons egna lilla arbetsgrupp som tidigare gick under namnet Polkom, som informellt är överställd både Partistyrelsen och Verkställande Utskottet.
Bieler har framförallt gjort sig ett namn genom att ständigt finnas tillgänglig för media och ta debatter och liknande och vara lojal mot Karlsson. Tyvärr har hon en sådan personlighet att hon är fullständigt omöjlig att ha att göra med.
Vad säger det här debaclet om Bieler och hennes självbild - varje år är hon, som all anadr ariksdagsledamöter, ledig cirka 3-4 månader men hon har velat ha sitt bröllop i en speciell, mycket populär kyrka, och då är det inte så att man kan välja och vraka mellan datumen så hon har blivit tilldelad ett datum i februari.
Men trots att hon är förtroendevald riksdagsman, som innebär att hon tillhör den grupp om 349 personer som rent formellt har störst ansvar för Sverige, ett ansvar som hon har givits av den över en miljon människor som röstat på henne - och måste kunna finnas tillgänglig för voteringar där så lite som en röst kan avgöra i det parlamentariska läge vi har nu, så känner hon att hon har den absoluta rätten att få ta ledigt en måad från riksdagen trots att detta inte är något som bevilats för andra riksdagsmän. Det går dessutom inte bra med 10 dagar eller två veckor som många andra med relativt tunga jobb i näringslivet får nöja sig med som smekmånad, och när Riksdagen först nekar hennes ansökan har hon mage att begära att detta ska behandlas i kammaren och går upp i talarstolen och kräver ett undantag från riksdagens praxis, där hon för övrigt blir totalt nedgjord när samtliga närvarande ledamöter utom en röstar mot ett undantag från reglerna.
Har Bieler ingen jävla skam i kroppen? - hon är vald till det organ som ska representera folket och som, eftersom vi har ett parlamentarisktiskt system, består av de 349 viktigaste personerna i Sverige (All makt utgår ifrån folket, och riksdagen är dess representanter osv) och hon kräver att få vara ledig just i anslutning till sitt bröllopp som har hamnat i februari för att hon MÅSTE ha sitt bröllop i en viss speciell kyrka, och hon MÅSTE också åka på smekmånad precis i samband med brölloppet trots att hon är i stort sett ledig ca 3-4 månader per år, betydligt mer än de allra, allra flesta i befolkningen, och hade hon åkt iväg på sommaren hade ingen höjt ett ögonbryn om hon så ville åka iväg i två månader, men nej, hon MÅSTE ha bröloppet i en kyrka som bara har tid i februari och hon MÅSTE ha smekmånaden precis efter brölloppet och hon MÅSTE åka iväg en hel månad (Till Disneyland för övrigt - finns det någon värre symbol för amerikansk liberalism) Människan saknar alltså totalt pliktkänsla och någon som helst ansvarskänsla.
Detta är dock bara halva sanningen varför hon avgår nu, för faktum är att alla i partiet, inklusive hennes tidigare mentor Karlsson, tröttnat på henne de senaste åren, då, som ovanstående exempel med hennes bröllophistoria illustrerar, hon totalt saknar självinsikt, mognad, kompromissvilja och pliktkänsla. Gör Bieler något så är det för att det gynnar Bieler själv. Nu när hon inser att hon inte har något stöd i partiet så lämnar hon SD för då finns det ingen möjlighet för henne att klättra i partiet längre.
De som talat om henne som partiledare, som den ultraliberala neokonservativa Marcus Oscarsson, har aldrig haft en susning om vad som händer i SD. Hon har helt enkelt aldrig haft någon intern förankring bland ombud och medlemmar utan har befodrats för att hon gillats av framförallt Karlsson. Nu är det slut med det och då lämnar hon riksdagen för att hon känner för det.
Vad gäller Bielers politiska position så har hon tillhört den huvudsakligen liberala falangen. Vad gäller migrationspolitik tillhör hon den extremliberala falangen inom SD, men just när det gäller familjefrågor (Skolpolitik, abort, promiskuitet osv) är hon mer konservativ. Just abortfrågan är dock helt politiskt död i Sverige, i stort sett hela svenska folket, mer än 4/5 stödjer nuvarande abortpolitik, och eftervalsanalysen för SD visade att de tappade ca 3-4 procent på sin ställning i abortfrågan i senaste valet där media förde upp frågan på agendan just de sista veckorna innan valet för att skada SD.
Missförstå mig inte, det är sjukt att svenska kvinnor aborterar bort i princip hela födsloöverskottet så att det svenska folket krymper istället för växer, men faktum är att detta kan endast ändras på metapolitisk väg, inte genom partipolitiken, eftersom socialdemokraternas indoktrinering i frågan varit så extremt framgångsrik. För att visa hur lite stöd det finns för SDs hållning i abortfrågan så kan man konstatera att det med störwsta sannolikhet finns fler svenskar som tycker att ett styrelsekick med en diktator ibland är att föredra framför demokrati än som vill strama åt aborträtten litegrann, så SDs ställningstagande i denna fråga är helt rimlig.
Det är för övrigt också väldigt talande att hon i sin avskedsintervju pratar om att hon inte har uteslutit att bli partiledare. För det första är det väldigt otypiskt för hur man som svensk partimedlem förväntas hantera en sådan förfrågan, där man förvätas säga att man inte har några planer på det men inte utesluter det om partiet kallar eller dylikt, men istället talar Bieler öppet om att hon har tankar på att bli partiledare.
För det andra är det här alltså en kvinna som aldrig vunnit en enda intern omröstning. Kuppen mot Kasselstrand i SDU förlorade hon stort. Till och med i omröstningen om vem som skulle bli ordförande i hennes eget distrikt, Uppland, där hon gick upp mot Simon Alm i valet som distriktsordförande - Notera att detta är hennes eget distrikt där hon borde ha som störst förankring och där medlemmarna borde stötta henne mest - fick hon endast 30 % av rösterna medan Alm fick 70 %. Hur i hela världen inbillar sig den här människan att hon någonsin skulle kunna ha stödet att bli partiledare?
-----------------
För övrigt, ni som tror att SD kommer få fler kvinnor som röstar på dem med en kvinnlig partiledare förstår inte hur kvinnor fungerar. Saken är att kvinnor är mycket mer konforma och konsensusinriktade än män, det vill säga att de vill inte sticka ut med sina åsikter, och de är dessutom mer emotionellt styrda i sitt beslutsfattande. Detta är väl belagt i personlighetspsykologin.
Så, SD kommer aldrig komma upp i en stor andel röstande kvinnor förrän man blir ett normaliserat parti.
Kvinnor kan indoktrineras in i stort sett vad som helst och de kommer sedan upprätthålla de normer de blivit indoktrinerade in i. Till exempel är det ju framförallt kvinnor som upprätthåller normen om kvinnlig könsstympning i länder som Somalia. Gör kvinnorna detta för att det är bra för dem själva? Nej, naturligtvis inte. De gör det för att det är det som är den samhälleligt påbjudna normen.
Idag i Sverige är den samhälleligt påbjudna normen att man ska hata SD och nationalism och därför vill många kvinnor helt enkelt inte rösta på SD, även om de har åsikter som stämmer på pricken med SDs (Detta gäller till viss del män också, i detta överfeminiserade samhälle vi lever i, men där spelar nog mer social status in).
Det är ingen slump att ust batikhäxan blivit en mem och inte batikgubben. Batikhäxan bör alltså ses som den statligt påbjudna ideologin och den samhälliga moraliska normen förkroppsligad.
Sammantaget ger detta starka skäl att anta att inget SD gör kan ge dem en större del av den kvinnliga rösten förutom att bli ett dominerande parti som blir normaliserat i stort sett enbart i kraft av sin storlek samt att genom att män öppet och fast, utan att någonsin ge sig, talar högt och tydligt om sitt stöd för SD, AfS, det svenska folket, Sverige, nationalism med mera.
Så fort det blir en allmänt samhällelig accepterad norm att rösta på SD kommer kvinnorna komma till SD på nolltid, men innan detta finns det inget SD kan göra för att locka kvinnor annat än att bli större och uppmana män att vara så öppna som möjligt med sitt stöd.
Noterbart är också att SD ligger kring 15-20 % bland kvinnor. Det motsvarar mycket nära den andelen av kvinnor som har en mer typiskt manlig personlighetsprofil, och detta är knappast ett sammanträffande.
Sedan blev hon MKs favorit under ett par år men de sista åren har även MK tröttnat på henne. Det här handlar alltså om en person som aldrig har vunnit några egna kamper i partiet med hjälp av medlemsstöd utan hennes karriär i partiet beror alltså enbart på att hon lyfts upp av några av de personer med verklig makt i partiet, dvs de ca fem-tio personer som styr SD, med andra ord de som sitter i Åkessons egna lilla arbetsgrupp som tidigare gick under namnet Polkom, som informellt är överställd både Partistyrelsen och Verkställande Utskottet.
Bieler har framförallt gjort sig ett namn genom att ständigt finnas tillgänglig för media och ta debatter och liknande och vara lojal mot Karlsson. Tyvärr har hon en sådan personlighet att hon är fullständigt omöjlig att ha att göra med.
Vad säger det här debaclet om Bieler och hennes självbild - varje år är hon, som all anadr ariksdagsledamöter, ledig cirka 3-4 månader men hon har velat ha sitt bröllop i en speciell, mycket populär kyrka, och då är det inte så att man kan välja och vraka mellan datumen så hon har blivit tilldelad ett datum i februari.
Men trots att hon är förtroendevald riksdagsman, som innebär att hon tillhör den grupp om 349 personer som rent formellt har störst ansvar för Sverige, ett ansvar som hon har givits av den över en miljon människor som röstat på henne - och måste kunna finnas tillgänglig för voteringar där så lite som en röst kan avgöra i det parlamentariska läge vi har nu, så känner hon att hon har den absoluta rätten att få ta ledigt en måad från riksdagen trots att detta inte är något som bevilats för andra riksdagsmän. Det går dessutom inte bra med 10 dagar eller två veckor som många andra med relativt tunga jobb i näringslivet får nöja sig med som smekmånad, och när Riksdagen först nekar hennes ansökan har hon mage att begära att detta ska behandlas i kammaren och går upp i talarstolen och kräver ett undantag från riksdagens praxis, där hon för övrigt blir totalt nedgjord när samtliga närvarande ledamöter utom en röstar mot ett undantag från reglerna.
Har Bieler ingen jävla skam i kroppen? - hon är vald till det organ som ska representera folket och som, eftersom vi har ett parlamentarisktiskt system, består av de 349 viktigaste personerna i Sverige (All makt utgår ifrån folket, och riksdagen är dess representanter osv) och hon kräver att få vara ledig just i anslutning till sitt bröllopp som har hamnat i februari för att hon MÅSTE ha sitt bröllop i en viss speciell kyrka, och hon MÅSTE också åka på smekmånad precis i samband med brölloppet trots att hon är i stort sett ledig ca 3-4 månader per år, betydligt mer än de allra, allra flesta i befolkningen, och hade hon åkt iväg på sommaren hade ingen höjt ett ögonbryn om hon så ville åka iväg i två månader, men nej, hon MÅSTE ha bröloppet i en kyrka som bara har tid i februari och hon MÅSTE ha smekmånaden precis efter brölloppet och hon MÅSTE åka iväg en hel månad (Till Disneyland för övrigt - finns det någon värre symbol för amerikansk liberalism) Människan saknar alltså totalt pliktkänsla och någon som helst ansvarskänsla.
Detta är dock bara halva sanningen varför hon avgår nu, för faktum är att alla i partiet, inklusive hennes tidigare mentor Karlsson, tröttnat på henne de senaste åren, då, som ovanstående exempel med hennes bröllophistoria illustrerar, hon totalt saknar självinsikt, mognad, kompromissvilja och pliktkänsla. Gör Bieler något så är det för att det gynnar Bieler själv. Nu när hon inser att hon inte har något stöd i partiet så lämnar hon SD för då finns det ingen möjlighet för henne att klättra i partiet längre.
De som talat om henne som partiledare, som den ultraliberala neokonservativa Marcus Oscarsson, har aldrig haft en susning om vad som händer i SD. Hon har helt enkelt aldrig haft någon intern förankring bland ombud och medlemmar utan har befodrats för att hon gillats av framförallt Karlsson. Nu är det slut med det och då lämnar hon riksdagen för att hon känner för det.
Vad gäller Bielers politiska position så har hon tillhört den huvudsakligen liberala falangen. Vad gäller migrationspolitik tillhör hon den extremliberala falangen inom SD, men just när det gäller familjefrågor (Skolpolitik, abort, promiskuitet osv) är hon mer konservativ. Just abortfrågan är dock helt politiskt död i Sverige, i stort sett hela svenska folket, mer än 4/5 stödjer nuvarande abortpolitik, och eftervalsanalysen för SD visade att de tappade ca 3-4 procent på sin ställning i abortfrågan i senaste valet där media förde upp frågan på agendan just de sista veckorna innan valet för att skada SD.
Missförstå mig inte, det är sjukt att svenska kvinnor aborterar bort i princip hela födsloöverskottet så att det svenska folket krymper istället för växer, men faktum är att detta kan endast ändras på metapolitisk väg, inte genom partipolitiken, eftersom socialdemokraternas indoktrinering i frågan varit så extremt framgångsrik. För att visa hur lite stöd det finns för SDs hållning i abortfrågan så kan man konstatera att det med störwsta sannolikhet finns fler svenskar som tycker att ett styrelsekick med en diktator ibland är att föredra framför demokrati än som vill strama åt aborträtten litegrann, så SDs ställningstagande i denna fråga är helt rimlig.
Det är för övrigt också väldigt talande att hon i sin avskedsintervju pratar om att hon inte har uteslutit att bli partiledare. För det första är det väldigt otypiskt för hur man som svensk partimedlem förväntas hantera en sådan förfrågan, där man förvätas säga att man inte har några planer på det men inte utesluter det om partiet kallar eller dylikt, men istället talar Bieler öppet om att hon har tankar på att bli partiledare.
För det andra är det här alltså en kvinna som aldrig vunnit en enda intern omröstning. Kuppen mot Kasselstrand i SDU förlorade hon stort. Till och med i omröstningen om vem som skulle bli ordförande i hennes eget distrikt, Uppland, där hon gick upp mot Simon Alm i valet som distriktsordförande - Notera att detta är hennes eget distrikt där hon borde ha som störst förankring och där medlemmarna borde stötta henne mest - fick hon endast 30 % av rösterna medan Alm fick 70 %. Hur i hela världen inbillar sig den här människan att hon någonsin skulle kunna ha stödet att bli partiledare?
-----------------
För övrigt, ni som tror att SD kommer få fler kvinnor som röstar på dem med en kvinnlig partiledare förstår inte hur kvinnor fungerar. Saken är att kvinnor är mycket mer konforma och konsensusinriktade än män, det vill säga att de vill inte sticka ut med sina åsikter, och de är dessutom mer emotionellt styrda i sitt beslutsfattande. Detta är väl belagt i personlighetspsykologin.
Så, SD kommer aldrig komma upp i en stor andel röstande kvinnor förrän man blir ett normaliserat parti.
Kvinnor kan indoktrineras in i stort sett vad som helst och de kommer sedan upprätthålla de normer de blivit indoktrinerade in i. Till exempel är det ju framförallt kvinnor som upprätthåller normen om kvinnlig könsstympning i länder som Somalia. Gör kvinnorna detta för att det är bra för dem själva? Nej, naturligtvis inte. De gör det för att det är det som är den samhälleligt påbjudna normen.
Idag i Sverige är den samhälleligt påbjudna normen att man ska hata SD och nationalism och därför vill många kvinnor helt enkelt inte rösta på SD, även om de har åsikter som stämmer på pricken med SDs (Detta gäller till viss del män också, i detta överfeminiserade samhälle vi lever i, men där spelar nog mer social status in).
Det är ingen slump att ust batikhäxan blivit en mem och inte batikgubben. Batikhäxan bör alltså ses som den statligt påbjudna ideologin och den samhälliga moraliska normen förkroppsligad.
Sammantaget ger detta starka skäl att anta att inget SD gör kan ge dem en större del av den kvinnliga rösten förutom att bli ett dominerande parti som blir normaliserat i stort sett enbart i kraft av sin storlek samt att genom att män öppet och fast, utan att någonsin ge sig, talar högt och tydligt om sitt stöd för SD, AfS, det svenska folket, Sverige, nationalism med mera.
Så fort det blir en allmänt samhällelig accepterad norm att rösta på SD kommer kvinnorna komma till SD på nolltid, men innan detta finns det inget SD kan göra för att locka kvinnor annat än att bli större och uppmana män att vara så öppna som möjligt med sitt stöd.
Noterbart är också att SD ligger kring 15-20 % bland kvinnor. Det motsvarar mycket nära den andelen av kvinnor som har en mer typiskt manlig personlighetsprofil, och detta är knappast ett sammanträffande.