Beror värmeböljor på koldioxid.

Att värmeböljor skulle bero på människans utsläpp av koldioxid är en lögn som klimatalarmister sprider. Soligt väder är en viktigare faktor än luftens koldioxidhalt när det kommer till högsommarvärme.

https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.15...stid%20JJA.PNG

Där är statistik över antal soltimmar Juli 2018 var varm men också solig även Juli 1994 var varm och också ganska solig. Hög medeltemperatur under sommaren verkar sammanfalla ganska väl med soligt väder.

Även maj 2018 Var varm men också den soligaste maj månaden i största delen av Sverige.
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.14...ren%202019.png

Vilken tillfälighet undrar om inte det var det soliga vädret som var orsaken till att maj 2018 var varm snarare än koldioxiden som klimatalarmisterna påstår.

Enligt klimatnissarna så beror det aldrig på solen.
Enligt dom så kan vi nog plocka bort solen helt för den påverkar inte oss.
Den är för långt bort ha ha.


Nu ska jag gå ut i kylan

The change in heatwave exposure events relative to the 1986–2005 average are presented (figure 1). The increase in
heatwave exposure events (220 million, which is 11 million more than the 2015 record) was due to a series of heatwaves across India (45 million additional exposures); across central and northern Europe (31 million additional
exposures in the EU); and across northeast Asia, where heatwaves affected Japan, the Korean peninsula, and
Northern China. 32 million exposures affected people older than age 65 years in Japan alone, the equivalent of
almost every person in this age group experiencing effectsof a heatwave in 2018.38

Doi: 10.1016/S0140-6736(19)32596-6

Till “klimataktivisterna”: Vet ni om att koldioxid är en helt naturlig, helt ofarlig, absolut livsnödvändig gas? Läs på lite om kolets kretslopp, och om fotosyntesen. Så kanske ni kan lugna ner er lite med er alarmism.

Är det inte lite som att säga att vatten är absolut nödvändigt för livet, utan att erkänna att vi också kan drunkna i vatten?

Oavsett - vi kan väl i alla fall vara överens om att arter dör ut och att vi måste göra något åt det?

Det året som TS skriver om - 2018 - var så varmt och torrt som det var pga en särskilt sak.
Och det var samma sak som gjorde att Island fick helt motsatt sommarväder.

Dvs för oss här i Norden blev det den varmaste och torraste på 100 år.
Och för de på Island blev det den kallaste och blötaste - också på 100 år.

Anledningen för båda berodde på var någonstans den Nordatlantiska jetströmmen och de tillhörande, avknoppade lågtrycken rörde sig i sitt spår.
För de följde samma spår, ungefär mitt emellan de båda platserna.

Resultatet av det blev att vädret till "höger" om det spåret färdades rakt uppåt, från varma och torra Sahara hela vägen upp till Norden.
Och eftersom detta spåret inte rörde sig på lång tid, så blev det stabilt, och det kom nytt lågtryck på spåret efter det andra.

På motsatt sida - till "vänster" om spåret alltså - gick vädret på andra hållet.
Dvs neråt.
Med all kraft hämtat från Nordpolen alltså och däromkring, och färdades rakt neråt över Island.
Där all kyla och allt regn dumpades i rikliga mängder, till de tacksamma islänningarnas stora och oförställda glädje.
De är ju så bortskämda med värme så de blir bara glada när det äntligen blir lite kyligare.


Nej, det hade inget med något koldioxid att göra.



Om du själv vill lära dig hur vädret fungerar, så borde du börja följa väderkartorna på de olika meteorologiska kartsidorna.
Där kan du se hur jetströmmen rör sig, timme för timme, dag för dag.
Du kan se hur lågtrycken bildas och växer sig större och vilka banor de följer.
Du kan se hur vindarna rör sig i relation till deras position - liksom varifrån de hämtar sin energi.

Ja, du kan titta på allt sådant och ännu mera därtill.

Du kan lära dig om havstemperaturerna och hur dess temperatur påverkar temperaturen på land.
Dvs det är därför det alltid är kallare om våren jämfört med om hösten.
För, du vet ju säkert att det bara är en månad till midsommar nu.
Och det är ändå så kallt.
Men, tänkt lite framåt i tiden till när det är en månad Efter midsommar.
Dvs omkring 20 juli.
Då är det inte så kallt, eller hur. Utan då är det varmt.
Detta beror på temperaturen i havet - att havet hunnit värmas upp till dess, och sen tar det lång, lång tid för havsvärmen att kylas av - därför är det inte lika kallt om hösten som det är om våren (nu på våren är ju havet fortfarande kallt efter den långa vintern).



Det är väl ändå bättre att själv kunna se och förstå hur och varför vädret man upplever blir som det blir.
Dvs bättre än att bara lita på nån babblande TV-fåne som ändå inte säger något av värde.
När du själv kan göra dina egna prognoser så behöver du inte längre väder-mannekängerna i TV.

Om du startar med två grader högre bakgrundstemperatur och sen lägger på en värmebölja blir det två grader varmare än om du hade samma värmebölja utan AGW.

40-talet hade några rejäla värmeböljor:

https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31...-1945-2020.png

Ifall vi tittar på Uppsala som har en lång temperaturserie var det även varmt under början av 1700-talet.

https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.28...psala_2019.png

Jag tror att orsaken till ovanstående är variationer i solaktiviteten:
https://ibb.co/HrmtqWt

Sen har koldioxiden hjälp till lite under senare år. Men det finns även indikationer på att värmeböljorna blir varmare av urbaniseringen.

Från SMHI:s sida:
https://www.smhi.se/data/meteorologi...urserie-1.2855
"Värdena före ca 1860 är mindre säkra, speciellt gäller detta data från 1700-talet."

Det kommer man också att säga om hundra år när den generationens alarmister *krax*, jag menar experter utalar sig.

Koldioxid borde väl dämpa den värsta värmen, soliga somrar har ju ofta kallare medeltemperatur då temperaturen sjunker mycket på natten. Är det mulet så blir temperaturen jämnare över dygnet.
Mycket koldioxid kan dämpa den värsta värmen men göra att framförallt vintrarna blir betydligt mildare. Det var längesedan man upplevde en klar dag utan blåst.

Dämpar?

Koldioxid gör att varma dagars markvärme värme värmer luften mer, som strålar mer värmestrålning tillbaka ned på marken.