En dansk medborgare bosatt i Sydsverige blev fälld för HMF i tingsrätten den 30 april.
Åklagarens ansvarsyrkande var följande:
Rättens ordförande och tf. chefsrådmannen var skiljaktig i skuldfrågan medan samtliga nämndemän avgjorde fällandet.
Chefsrådmannen menade att meddelandet ansågs överskrida gränsen för saklighet men sett i sitt sammanhang utgjorde meddelandet dock inte ett så grovt kränkande uttalande att det utgjorde missaktning i den mening som avses i 16 kap. 8 § BrB. Mannen dömdes för HMF och 800 kr i avgift till brottsofferfonden.
I hovrätten yrkade NN att hovrätten skulle ogilla åtalet medan åklagaren yrkade att hovrätten skärper påföljden.
Hovrätten ändrade tingsrättens domslut och ogillade åtalet samt upphäver åläggandet att betala avgift till brottsofferfonden.
HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE
2019-10-23
Mål nr: B 1635-19
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Sista åren har flertalet polisanmälningar skett baserat på liknande internetinlägg.
Utfallet har dock oftast varit fällande dom.
Regeringen har gett Brå i uppdrag att göra en fördjupad studie av islamofobiska hatbrott.
Vad anser ni om domslutet och att åtalet ogillas?
(Kan också noteras att ingen media verkar ha rapporterat om domen, varför?)
Åklagarens ansvarsyrkande var följande:
Citat:
NN har den 28 april 2017 på YY, Sverige,
eller annan okänd plats i riket, publicerat en kommentar till ett inlägg i
Facebook-gruppen "Stå upp för Sverige" och på så vis spridit ett meddelande
vari han uttryckt missaktning mot muslimer med anspelning på deras
trosbekännelse genom att skriva "Muslimerna är ett jäkla pack. Dom gapa och
skrika om att vi inte respektera deras religion men svinen vägra respektera
kristendomen. Jävla vilka dubbelmoral.".
eller annan okänd plats i riket, publicerat en kommentar till ett inlägg i
Facebook-gruppen "Stå upp för Sverige" och på så vis spridit ett meddelande
vari han uttryckt missaktning mot muslimer med anspelning på deras
trosbekännelse genom att skriva "Muslimerna är ett jäkla pack. Dom gapa och
skrika om att vi inte respektera deras religion men svinen vägra respektera
kristendomen. Jävla vilka dubbelmoral.".
Rättens ordförande och tf. chefsrådmannen var skiljaktig i skuldfrågan medan samtliga nämndemän avgjorde fällandet.
Chefsrådmannen menade att meddelandet ansågs överskrida gränsen för saklighet men sett i sitt sammanhang utgjorde meddelandet dock inte ett så grovt kränkande uttalande att det utgjorde missaktning i den mening som avses i 16 kap. 8 § BrB. Mannen dömdes för HMF och 800 kr i avgift till brottsofferfonden.
I hovrätten yrkade NN att hovrätten skulle ogilla åtalet medan åklagaren yrkade att hovrätten skärper påföljden.
Hovrätten ändrade tingsrättens domslut och ogillade åtalet samt upphäver åläggandet att betala avgift till brottsofferfonden.
HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE
2019-10-23
Mål nr: B 1635-19
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Citat:
Som tingsrätten funnit är det klarlagt att NN har publicerat det aktuella meddelandet
på Facebook och att meddelandet har spritts på sådant sätt att det kan utgöra
hets mot folkgrupp enligt 16 kap. 8 § brottsbalken. Frågan är om NN genom
meddelandet har uttryckt missaktning på det sätt som krävs för att hans agerande ska
vara straffbart enligt bestämmelsen.
Det straffbara området omfattar inte alla meddelanden av nedsättande eller förnedrande
natur. För att ett meddelande ska vara straffbart krävs enligt lagförarbetena att det är fullt
klart att det överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen
i fråga. I förarbetena anges också att påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs
i en fri och öppen debatt inte omfattas av kriminaliseringen. (Prop. 2001/02:59 s. 15 och
36.)
Vid bedömningen av om ett meddelande är straffbart såsom hets mot folkgrupp ska hänsyn
även tas till den yttrandefrihet som följer av regeringsformen och Europakonventionen.
En inskränkning av någons yttrandefrihet är godtagbar endast om den kan anses
nödvändig i ett demokratiskt samhälle och proportionerlig i förhållande till det intresse
som inskränkningen ska skydda. Bedömningen ska göras utifrån de konkreta omständigheterna
i det enskilda fallet, varvid särskild vikt ska läggas vid innehållet i yttrandet
och syftet med det, till vem eller vilka yttrandet riktar sig samt i vilket sammanhang och
i vilken egenskap någon sprider yttrandet. Utrymmet för att inskränka yttrandefriheten
är särskilt begränsat när det gäller politiska yttranden eller vid debatt i frågor av allmänt
intresse. (Se t.ex. NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467 samt Europadomstolens domar
Jerusalem v. Austria, no. 26958/95, ECHR 2001 II och Vejdeland and Others v. Sweden,
no. 1813/07, ECHR 2012.)
NNs meddelande har publicerats i Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige”
som en kommentar till en artikel om en kvinna som nekats anställning på grund av att
hon bar slöja. Facebookgruppen är en öppen Facebookgrupp. Kommentaren var tillgänglig
för medlemmarna i gruppen. Av utredningen i målet framgår att flera andra
medlemmar också hade lämnat kommentarer med anledning av artikeln och att det således
pågick en debatt. De gruppmedlemmar som har valt att klicka sig vidare till kommentarsfältet
och läsa kommentarerna får antas ha varit angelägna att ta del av andras
åsikter i frågan. I ett sådant sammanhang får utrymmet för att ge uttryck för åsikter –
även sådana som överskrider gränsen för saklighet – anses vara större än annars.
NN har uppgett att hans syfte med att skriva kommentaren var att ge uttryck
för en frustration som han kände över att muslimer enligt hans uppfattning särbehandlas
samt att förmedla sin åsikt att alla bör följa samma regler. NNs ordval är nedsättande
för muslimer. Hans kommentar överskred gränsen för saklighet. Även om NN tveklöst hade kunnat förmedla sitt budskap på ett mindre kränkande sätt, relaterar
hans inlägg till innehållet i artikeln och ger uttryck för hans uppfattning i en fråga
som var föremål för debatt.
Vid en helhetsbedömning av meddelandet och det sammanhang som meddelandet lämnats
i anser hovrätten att det varken kan anses vara nödvändigt eller proportionerligt att
inskränka NNs yttrandefrihet i detta fall. NNs agerande är därför inte
straffbart såsom hets mot folkgrupp. Åtalet ska således ogillas.
på Facebook och att meddelandet har spritts på sådant sätt att det kan utgöra
hets mot folkgrupp enligt 16 kap. 8 § brottsbalken. Frågan är om NN genom
meddelandet har uttryckt missaktning på det sätt som krävs för att hans agerande ska
vara straffbart enligt bestämmelsen.
Det straffbara området omfattar inte alla meddelanden av nedsättande eller förnedrande
natur. För att ett meddelande ska vara straffbart krävs enligt lagförarbetena att det är fullt
klart att det överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen
i fråga. I förarbetena anges också att påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs
i en fri och öppen debatt inte omfattas av kriminaliseringen. (Prop. 2001/02:59 s. 15 och
36.)
Vid bedömningen av om ett meddelande är straffbart såsom hets mot folkgrupp ska hänsyn
även tas till den yttrandefrihet som följer av regeringsformen och Europakonventionen.
En inskränkning av någons yttrandefrihet är godtagbar endast om den kan anses
nödvändig i ett demokratiskt samhälle och proportionerlig i förhållande till det intresse
som inskränkningen ska skydda. Bedömningen ska göras utifrån de konkreta omständigheterna
i det enskilda fallet, varvid särskild vikt ska läggas vid innehållet i yttrandet
och syftet med det, till vem eller vilka yttrandet riktar sig samt i vilket sammanhang och
i vilken egenskap någon sprider yttrandet. Utrymmet för att inskränka yttrandefriheten
är särskilt begränsat när det gäller politiska yttranden eller vid debatt i frågor av allmänt
intresse. (Se t.ex. NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467 samt Europadomstolens domar
Jerusalem v. Austria, no. 26958/95, ECHR 2001 II och Vejdeland and Others v. Sweden,
no. 1813/07, ECHR 2012.)
NNs meddelande har publicerats i Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige”
som en kommentar till en artikel om en kvinna som nekats anställning på grund av att
hon bar slöja. Facebookgruppen är en öppen Facebookgrupp. Kommentaren var tillgänglig
för medlemmarna i gruppen. Av utredningen i målet framgår att flera andra
medlemmar också hade lämnat kommentarer med anledning av artikeln och att det således
pågick en debatt. De gruppmedlemmar som har valt att klicka sig vidare till kommentarsfältet
och läsa kommentarerna får antas ha varit angelägna att ta del av andras
åsikter i frågan. I ett sådant sammanhang får utrymmet för att ge uttryck för åsikter –
även sådana som överskrider gränsen för saklighet – anses vara större än annars.
NN har uppgett att hans syfte med att skriva kommentaren var att ge uttryck
för en frustration som han kände över att muslimer enligt hans uppfattning särbehandlas
samt att förmedla sin åsikt att alla bör följa samma regler. NNs ordval är nedsättande
för muslimer. Hans kommentar överskred gränsen för saklighet. Även om NN tveklöst hade kunnat förmedla sitt budskap på ett mindre kränkande sätt, relaterar
hans inlägg till innehållet i artikeln och ger uttryck för hans uppfattning i en fråga
som var föremål för debatt.
Vid en helhetsbedömning av meddelandet och det sammanhang som meddelandet lämnats
i anser hovrätten att det varken kan anses vara nödvändigt eller proportionerligt att
inskränka NNs yttrandefrihet i detta fall. NNs agerande är därför inte
straffbart såsom hets mot folkgrupp. Åtalet ska således ogillas.
Sista åren har flertalet polisanmälningar skett baserat på liknande internetinlägg.
Utfallet har dock oftast varit fällande dom.
Regeringen har gett Brå i uppdrag att göra en fördjupad studie av islamofobiska hatbrott.
Vad anser ni om domslutet och att åtalet ogillas?
(Kan också noteras att ingen media verkar ha rapporterat om domen, varför?)
__________________
Senast redigerad av u99HSHH 2019-10-28 kl. 15:00.
Senast redigerad av u99HSHH 2019-10-28 kl. 15:00.
