Var verkligen mentalsjukhusen så dumma?

Jag snackar inte om tiden där de opererade hjärnan och använde elchocker. Ungefär från slutet av 70-talet till början av 90-talet.

Många mådde bättre där än efteråt i det fria. Är det verkligen en rättighet att psykisk sjuka människor ska vandra på torg och gator?

Nej, det var bra. Det råder inget snack om saken att dagens psykavdelningar inte håller måttet.

Opererar hjärnan gör man såklart än idag och sk elchocker förekommer också som behandling.
Ett sjukhus kan inte vara dumt.

Nej just den tiden var nog inte så dum för de psyksjuka (eller deras anhöriga). Dock var det ju en kostnadsfråga varför de las ner. Det var billigare för staten att de psyksjuka skulle leva på soc (eller kanske mer rätt på den tiden förtidspension) och anhöriga skulle få bli vårdare än den kostnad det var att ha dom på dessa sjukhus. Bäst vore ju om de dog så snabbt som möjligt när de inte kunde klara sig ute i det fria. Det var den största vinsten för staten.

"Bäst vore ju om de dog så snabbt som möjligt när de inte kunde klara sig ute i det fria. "

Det är så jag uppfattat att psykvården och socialtjänsten arbetar idag, har ingen stor insyn men sett en del fall som tyder på detta.

De håller ju fortfarande på med elmisshandel och tvångsmisshandel.
Var lycklig och mycket aktiv när psykopatrin förstörde mitt liv med hemska "mediciner".
Läkemedel som ger svår oro och sömnproblem.

Tidigare fick homosexuella elmisshandel i Sverige (70-tal? )

Psykopatrin måste avvecklas nu omedelbart.

Jag var så lycklig men ville bara dö efter deras misshandel 😭.

De arbetar inte, de jobbar och så får de lön. Det har väl aldrig varit en fråga om vare sig vård eller förståelse kring "psyksjuka" utan bara diverse olika sätt att hantera dem.

De flesta trivs nog bättre på något LSS-boende eller liknande. Men det finns nog en liten andel som växlar mellan att vårdas månadsvis inom slutenpsykiatrin och bo hemma i social isolering och misär som hade mått bättre av något mer institutionaliserat boende.

Det tror jag med. Psykiatrireformen fick dock mycket berättigad kritik. Många med psykisk ohälsa som blev släppta från institutioner kunde inte hantera det nya friare livet. Även om LSS lagen trädde i kraft 1994 tog det ett tag innan många av dessa människor fick möjlighet att flytta in på LSS-boenden, har jag för mig.

Jag har träffat några äldre brukare genom åren och det har varit lite tudelat det där med deras syn på den senare delen av deras liv på institutioner. Vissa hatade det. Andra saknade det.
De som ogillade det kände sig ofta överkörda av personalen och de som gillade institutionslivet saknade ofta dåtidens samhörighet.

Vill dock poängtera att jag enbart jobbade några år inom LSS och främst var det inom personkrets 1 (personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.)

"Elchocker" måste vara det mest missförstådda någonsin inom svensk sjukvård.

https://www.1177.se/behandling--hjal...-elbehandling/

Kan även tipsa om: "Snedtänkt med Kalle Lind om institutioner":

https://sverigesradio.se/avsnitt/1298950


Lind ställer sig mer negativ till det dåvarande institutionslivet, medan Kjellsson har en mer positiv syn.
Ganska intressant.

Psykologi: allmänt --> Psykiatri och psykofarmaka
/Moderator