Kalhyggen - varför sparas träd utspritt istället för kluster?

Jag tycker det är så förbannat fult med kalhyggen hur det lämnas enskilda träd glest isär - det hade sett så mycket mer naturligt ut om man lät dom bilda kluster istället. Jag antar dock att det utöver det estetiska (som jag förstår är i vinstintresse mindre prioriterat) vore av nackdel att spara träd i klungor istället för jämn spridning?

som fröspridare till nya tallar

Jag har antagligen fel men jag har sett dom som åskledare, att åskan ska ha någonstans högt att träffa.

Bullshit båda två.

Att spara träd på hyggen är ett sätt att bidra till en ökad biodiversitet i den framtida skogen. De kvarstående träden förutses utgöra viktiga substrat för bl a fåglar, insekter och svampar.

Och om då hade stått i klungor hade inte spridningen varit optimal gissar jag.

Måste dom stå enskilt isåfall då?

Detta. Det är dessutom krav på att enstaka träd skall lämnas på hygget. För fröspridning och för fåglarnas skull, där rovfåglar kan sitta och spana efter byten.

Samma sak med högstubbar, dvs kapade avbarkade trädstammar utan grenar, vanligen runt 4-5 meter höga. Som skall dö och förmultna.

Den markägare som struntar i detta och sopar helt rent, kan räkna med att det blir dyyyrt...

Krock i regelverket skulle jag säga, ur biologisk synvinkel skulle det vara bättre att spara klungor av träd lite här o där eller runt träd värda att bevara.
Beroende på var i landet vi befinner oss kan det vara Bok Ek Ask Lind Rönn Björk Tall osv.
Skogsbolagen vill avverka allt o helst lite till, svensk lagstiftning låter dom göra det,, meen bara nästan!

I snart sagt hela norra delen av landet sker bara återplantering av Contortatall vilket skapar en monokultur helt utan blåbärs/lingonris o svamp och som är så viktigt för djurliv o biologiska mångfalden.

Sverige är ett uruselt land när det gäller skogsskötsel, i samma division som Brasilien.

Det var tråkigt att läsa. Kanske naivt av mig men jag trodde ändå någonstans att vi hade trots alla våra andra problem i vårt avlånga land åtminstone hade koll på skogen. Så klungor av träd vore alltså inte positivt enbart ur estetisk synvinkel, utan öka artmångfalden?

Kort svar:
Ibland lämnas träd för att fröa av sig, då uteslutande tall. Då är det ofta få träd som är jämnt utspridda över området.

Ibland sparar man lite fler stammar, en så kallad timmerställning, som får stå runt 10 år till för att lägga på sig lite mer massa innan man tar ner dem.

Men ofta när man ser äldre träd lite här och var efter en avverkning så är det träd med så kallade "höga naturvärden". Då kan det vara vilket träslag som helst... Men det viktiga är att det är gamla träd (som tar lång tid att återskapa).

Studier visar ett svampsamhället i marken består av många olika svamparter, vilka är kort eller långlivade, och dynamiken rubbas vid kalhyggen då arter med långt livsspann missgynnas. Sparar man träd och 'öar' sparar man även de äldre svamparna vilka kan hjälpa återväxten för skogen, då de växer ut från öarna och upprättar nya symbioser. Detta eftersom tallar och granar är beroende av träd-svamp symbios, sk mykorrhiza.
Det är troligen en stor fördel att avverka och lämna öar. Andra länder ex Canada gör detta, men Sverige kör på sitt race. Jag tror att markägaren tänker kortsiktigt och skiter i vilket då en människa lever ca 80 år och en skog avverkas en gång under dess livstid, klart man cashar in.

Därför att det inte ska se ut som att man har tagit hela skogen. Det ska liksom signalera att "SÅ snåla har vi inte varit - Vi har faktiskt lämnat ett träd här och där!".