2006-03-14, 19:31
#1
M32-190/80
Dos: 100µg
Så, nu har jag provat det då och tänkte dela med mig av det som hände.
Själva tillfället var helt oplanerat, jag var aptrött och dessutom lite småpackad, sitter framför datorn efter att ha varit ute och ölat med en vän. Egentligen var det till veckan som kommer som jag hade tänkt prova, och då en större dos än den moderata jag nu tog, men jag tyckte plötsligt det verkade som en bra idé att ta en lapp för att stilla min nyfikenhet. Jag kom fram till att jag hade trots allt drygt 40h till jag skulle börja jobba så en lapp borde inte vara någon fara.
Själva intaget sker ganska precis 23.00, tuggar och suger på lappen en stund.
Jag lägger mig i sängen med lite pirr i kroppen, en förväntan, men somnar efter ett tag. Har haft rätt hårda nattpass på jobbet i helgen och knappt sovit under dagen så att somna är inte svårt.
Mellan 03.00 och 04.00 börjar det hända lite grejer. Jag vaknar till med en lätt ångest och oro. Drar mig först till minnes att "jajustjafan, jag satte ju i mig en lapp igår..". Hela händelseförloppet då det börjar hända något är väldigt okonkret men de känslor och upplevelser av mitt psyke jag får är tydliga för mig:
Någonstans har en kil körts in i mitt medvetande. Den drivs obevekligt in så att delar spricker, tänk er en stenkula som spricker i 10 delar ungefär. Den faller inte isär. Samtidigt som det spricker lite här och där så wiras jag om på något sätt. Jag kan inte förklara det riktigt men upplevelsen är påtaglig om att tillfälliga omstruktureringar i psyket görs just nu, både inom och mot yttervärlden i form av sinnesintryck, informationskanaler dras om och modifieras.
Runt 04.00 ligger jag och tittar på föregående kvällens lokalTV-repriser på 24. Alltmer blir jag tvungen att sänka ljus, kontrast och ljud på TV:n då jag blir alltför receptiv inför människorna i rutan. Jag har inte samma skydd som jag brukar och blir invaderad av deras ofta motbjudande psyken. Det är så mycket information jag får som jag aldrig fått förut och jag måste skydda mig på något sätt. Till slut slår jag av TV:n då jag inte längre pallar med att se dem, det blir bara för mycket. Andra saker som tydligt förändras är dels färgupplevelsen, färger får ett helt annat företräde i synintrycket och de är viktiga i en utsträckning som jag inte upplevt förut. Dels förändras också min rumsupplevelse, jag känner inte igen mig i mitt sovrum då proportionerna förändras. Det känns helt okej.
Fram till runt 08.00 är jag nu inne i den fas som innehåller mest tripplika inslag.
Jag upplever en tillfällig sammansmältning med min mobiltelefon som kommer och går. Detta är en ganska behaglig upplevelse av hur vi blir ”ett”. Tilläggas kanske skall att jag precis har fixat en ny nalle som jag är lite småförtjust i.
Jag får också en bild ”presenterad” för mig och den bilden återkommer nu och då under dessa timmar:
Jag ser en androidfabrik. Miljön har en steril känsla över sig och lokalen är delvis nedsläckt. Det är folktomt med undantag för någon som meckar med något lite längre bort i lokalen. Ett tjugotal halvfärdiga androider ligger på sina arbetsbord med sladdar och slangar som går in i dem. Fabriken är övergiven. De ansvariga för projektet hade bara lämnat allting och gått iväg då man vid ett skede i utvecklingen av dessa androider plötsligt insåg att man var inne i en återvändsgränd, det fanns ingen utvecklingspotential längre. Androiderna var dock fortfarande funktionsdugliga. I samband med bilden presenteras också en förståelse för att detta självklart symboliserar det syntetiska LSA:t (eller vafan det nu är, som det debatterats om i tråden), det funkar, genom att ta preparatet så sker det en mental fusion med en android, men det är ändå ett ”övergivet projekt”. Jag kan inte utveckla detta mer då min förståelse inte går längre än till denna metafor om det övergivna projektet. Vilka/vem som är de tidigare projektledarna får jag ingen information om.
Under denna tid har det också hänt något i bröstkorgsregionen. Jag upplever något som närmast kan beskrivas som en äggformad sfär, ca 40 cm stor med sitt center i solar plexus. Sfären innehåller mycket känslor som inte är helt lätta att definiera och skilja ut från varandra, men det som jag kan känna finns är en blandning av aktivitet, upprymdhet, ångest, nykterhet och mental andnöd. Andnöden är inte bara mental, den fysiska upplevelsen av syrebrist är ofta påtaglig och jag måste djupandas lite då och då för att lätta känslan.
En antydan till visuals finns såsom eftersläpningar och vissa andra förändringar i synintrycken, svaga pulser och rörelser utanför fokusområdet.
08.00 då, jag börjar nu bli lite less på att ligga i sängen och fixar iordning lite frukost. Detta är nog den mest givande delen då jag blir mycket förvånad över hur fantastiskt det kan vara med en tallrik fil med äpple och müsli. Så mycket smak och så mycket textur i det jag stoppar i munnen, intrycken är många och jag äter långsamt och nästan med lite religiös vördnad då jag vill ta vara på upplevelsen.
Resten av dagen är lite smådryg med spänningar i kroppen, en viss obalans och uppkörd mage. Effekten av att inte kunna värja sig när jag tittar på TV finns också kvar. Jag kan trots spänningarna slappna av hyfsat och sover till och från under dagen.
Nu när jag sitter och knåpar ihop detta är klockan runt 18.30 och effekterna har börjat avta. Pupillerna börjar att se ut och bete sig normalt och långsamt håller jag på att återhämta min vanliga psykiska konstitution. (är pulserande pupillstorlek något vanligt förresten, min högra flipprade rejält periodvis?)
Okej.
Detta var min första erfarenhet av halluciongena preparat och jag är, trots en ganska obetydlig tripp egentligen, nöjd. Jag kommer inte att använda LSA igen, det fanns alltför mycket nackdelar som den sega avtändningen och den ångest jag upplevde periodvis. Ångesten är säkert delvis beroende av de kassa förutsättningarna då jag nu tog det, småpackad och med extremt lite sömn i kroppen så en planerad tripp skulle säkert bli bättre. Men det känns ändå som att någonting viktigt skulle "saknas" i ett nytt, lite mer allvarligt menat försök.
Innan nattens upplevelser så hade jag planerat att fixa lite svamp men som det är just nu så nöjer jag mig. Min nyfikenhet på vad som kan hända med hallucinogener har för tillfället stillats. Jag förstår att man kan trippa säkert 20 gånger skönare och bättre men jag är just nu inte alls sugen på det. Det har varit en givande upplevelse att känna hur man kan mecka om med psyket, riva ned och omstrukturera, istället för att som med alkoholen, mest dra en blöt varm filt över huvet som dövar och grumlar medvetandet.
Dos: 100µg
Så, nu har jag provat det då och tänkte dela med mig av det som hände.
Själva tillfället var helt oplanerat, jag var aptrött och dessutom lite småpackad, sitter framför datorn efter att ha varit ute och ölat med en vän. Egentligen var det till veckan som kommer som jag hade tänkt prova, och då en större dos än den moderata jag nu tog, men jag tyckte plötsligt det verkade som en bra idé att ta en lapp för att stilla min nyfikenhet. Jag kom fram till att jag hade trots allt drygt 40h till jag skulle börja jobba så en lapp borde inte vara någon fara.
Själva intaget sker ganska precis 23.00, tuggar och suger på lappen en stund.
Jag lägger mig i sängen med lite pirr i kroppen, en förväntan, men somnar efter ett tag. Har haft rätt hårda nattpass på jobbet i helgen och knappt sovit under dagen så att somna är inte svårt.

Mellan 03.00 och 04.00 börjar det hända lite grejer. Jag vaknar till med en lätt ångest och oro. Drar mig först till minnes att "jajustjafan, jag satte ju i mig en lapp igår..". Hela händelseförloppet då det börjar hända något är väldigt okonkret men de känslor och upplevelser av mitt psyke jag får är tydliga för mig:
Någonstans har en kil körts in i mitt medvetande. Den drivs obevekligt in så att delar spricker, tänk er en stenkula som spricker i 10 delar ungefär. Den faller inte isär. Samtidigt som det spricker lite här och där så wiras jag om på något sätt. Jag kan inte förklara det riktigt men upplevelsen är påtaglig om att tillfälliga omstruktureringar i psyket görs just nu, både inom och mot yttervärlden i form av sinnesintryck, informationskanaler dras om och modifieras.
Runt 04.00 ligger jag och tittar på föregående kvällens lokalTV-repriser på 24. Alltmer blir jag tvungen att sänka ljus, kontrast och ljud på TV:n då jag blir alltför receptiv inför människorna i rutan. Jag har inte samma skydd som jag brukar och blir invaderad av deras ofta motbjudande psyken. Det är så mycket information jag får som jag aldrig fått förut och jag måste skydda mig på något sätt. Till slut slår jag av TV:n då jag inte längre pallar med att se dem, det blir bara för mycket. Andra saker som tydligt förändras är dels färgupplevelsen, färger får ett helt annat företräde i synintrycket och de är viktiga i en utsträckning som jag inte upplevt förut. Dels förändras också min rumsupplevelse, jag känner inte igen mig i mitt sovrum då proportionerna förändras. Det känns helt okej.
Fram till runt 08.00 är jag nu inne i den fas som innehåller mest tripplika inslag.
Jag upplever en tillfällig sammansmältning med min mobiltelefon som kommer och går. Detta är en ganska behaglig upplevelse av hur vi blir ”ett”. Tilläggas kanske skall att jag precis har fixat en ny nalle som jag är lite småförtjust i.
Jag får också en bild ”presenterad” för mig och den bilden återkommer nu och då under dessa timmar:
Jag ser en androidfabrik. Miljön har en steril känsla över sig och lokalen är delvis nedsläckt. Det är folktomt med undantag för någon som meckar med något lite längre bort i lokalen. Ett tjugotal halvfärdiga androider ligger på sina arbetsbord med sladdar och slangar som går in i dem. Fabriken är övergiven. De ansvariga för projektet hade bara lämnat allting och gått iväg då man vid ett skede i utvecklingen av dessa androider plötsligt insåg att man var inne i en återvändsgränd, det fanns ingen utvecklingspotential längre. Androiderna var dock fortfarande funktionsdugliga. I samband med bilden presenteras också en förståelse för att detta självklart symboliserar det syntetiska LSA:t (eller vafan det nu är, som det debatterats om i tråden), det funkar, genom att ta preparatet så sker det en mental fusion med en android, men det är ändå ett ”övergivet projekt”. Jag kan inte utveckla detta mer då min förståelse inte går längre än till denna metafor om det övergivna projektet. Vilka/vem som är de tidigare projektledarna får jag ingen information om.
Under denna tid har det också hänt något i bröstkorgsregionen. Jag upplever något som närmast kan beskrivas som en äggformad sfär, ca 40 cm stor med sitt center i solar plexus. Sfären innehåller mycket känslor som inte är helt lätta att definiera och skilja ut från varandra, men det som jag kan känna finns är en blandning av aktivitet, upprymdhet, ångest, nykterhet och mental andnöd. Andnöden är inte bara mental, den fysiska upplevelsen av syrebrist är ofta påtaglig och jag måste djupandas lite då och då för att lätta känslan.
En antydan till visuals finns såsom eftersläpningar och vissa andra förändringar i synintrycken, svaga pulser och rörelser utanför fokusområdet.
08.00 då, jag börjar nu bli lite less på att ligga i sängen och fixar iordning lite frukost. Detta är nog den mest givande delen då jag blir mycket förvånad över hur fantastiskt det kan vara med en tallrik fil med äpple och müsli. Så mycket smak och så mycket textur i det jag stoppar i munnen, intrycken är många och jag äter långsamt och nästan med lite religiös vördnad då jag vill ta vara på upplevelsen.

Resten av dagen är lite smådryg med spänningar i kroppen, en viss obalans och uppkörd mage. Effekten av att inte kunna värja sig när jag tittar på TV finns också kvar. Jag kan trots spänningarna slappna av hyfsat och sover till och från under dagen.
Nu när jag sitter och knåpar ihop detta är klockan runt 18.30 och effekterna har börjat avta. Pupillerna börjar att se ut och bete sig normalt och långsamt håller jag på att återhämta min vanliga psykiska konstitution. (är pulserande pupillstorlek något vanligt förresten, min högra flipprade rejält periodvis?)
Okej.
Detta var min första erfarenhet av halluciongena preparat och jag är, trots en ganska obetydlig tripp egentligen, nöjd. Jag kommer inte att använda LSA igen, det fanns alltför mycket nackdelar som den sega avtändningen och den ångest jag upplevde periodvis. Ångesten är säkert delvis beroende av de kassa förutsättningarna då jag nu tog det, småpackad och med extremt lite sömn i kroppen så en planerad tripp skulle säkert bli bättre. Men det känns ändå som att någonting viktigt skulle "saknas" i ett nytt, lite mer allvarligt menat försök.
Innan nattens upplevelser så hade jag planerat att fixa lite svamp men som det är just nu så nöjer jag mig. Min nyfikenhet på vad som kan hända med hallucinogener har för tillfället stillats. Jag förstår att man kan trippa säkert 20 gånger skönare och bättre men jag är just nu inte alls sugen på det. Det har varit en givande upplevelse att känna hur man kan mecka om med psyket, riva ned och omstrukturera, istället för att som med alkoholen, mest dra en blöt varm filt över huvet som dövar och grumlar medvetandet.