Försökt att må bra hela livet, inget funkar.

Jag tänker precis som dig här. Tror inte det blir bättre med ett nytt jobb som jag ändå inte bryr mig om. Försöker luska ut vad jag har för intressen men kommer inte på något. Ännu en anledning att känna sig hopplös och utan mening.

Så vad har jag för syfte i världen? Ingenting. Har inget här i världen att göra

Tre gånger idag fick jag frågan på jobbet: Varför är du så tyst?
Alla på min arbetsplats kan kallprata om allt och inget och alla verkar ha massa saker gemensamt. Ålder och kön spelar ingen roll, alla pratar om exakt samma sak och jag är den enda som inte har en aning om vafan dom snackar om

Vilka är dina verktyg för att må bra?

Tränar du?

Jag förstår vad du går igenom, jag har haft ett liknande dilemma.
Lidandet som uppstår kring fenomenet meningslöshet kan delas upp i två aspekter, den ena är den faktiska avsaknaden av konceptuell mening, vilket kan uppfattas som en bottenlös tomhet inom oss som vi känner, samtidigt så uppstår det även lidande när vi faktiskt anstränger oss att söka efter en mening.

Så det finns två aspekter av problemet här, den ena är avsaknad av mening och den andra är själva sökandet, och båda orsakar lidande. Framförallt så blir det verkligen en "lidande-krock" när vi söker efter en mening och bara hittar denna meninglösa tomhet, det blir som en fet rutten dubbelmacka av lidande som man är tvungen att svälja gång på gång när man söker.

Så vad är lösningen på detta problem?

Lösningen kan faktiskt även den delas upp i två aspekter anser jag, den första aspekten är att man måste sluta söka då själva sökandet orsakar lidande, slutar man söka så slutar man även bli påmind om att man inte har en mening. Den andra aspekten är en förståelse eller insikt om att upphörandet av sökandet som man gör samtidigt inte betyder att man inte har en mening här i livet, utan bara betyder att man slutar söka efter den.

Om man tänker lite rationellt här så är det väl väldigt irrationellt att söka efter något när man för det första inte vet vad vad man söker efter, och för det andra inte vet var man ska söka... är det då så förvånande att man inte hittar det man söker efter? Så klart inte.

Från erfarenhet kan jag även säga som en liten morot till dig att ditt syfte, din mening - eller vad du vill kalla det, har potential att uppenbara sig för dig när du har gett upp ditt sökande i sann bemärkelse, dvs när ditt sinne inte längre ockuperas av tankar som du beskriver i denna tråd och du inte längre känner ett begär efter att söka för att fylla denna "tomhet" eller "ingenting-het" inom dig.


Nästa gång du får den frågan, uttryck vad du tänker och känner, du skulle till exempel kunna säga "för att jag är lite nedstämd och jag tycker inte om att kallprata, dessutom jobbar jag och det borde du också göra!!"

Försöker tänka positivt, har förstått att det är det viktigaste i min situation. Har även slutat umgås med mina "vänner" som bara har fått mig att må dåligt pga deras ytlighet och bekräftelsehysteri.



Bra svar, tack! Men jag gillar inte något i mitt liv just nu så sökandet efter något bättre finns i tankarna hela tiden. Nytt jobb, ny miljö, nytt umgänge. Vill ändra allt med mitt liv och vet inte hur jag ska gå tillväga.

Jag vill nästan lova att om du ändrar ditt förhållningssätt till detta sökande som du i dagsläget lider av, så kommer du även att veta hur du sedan ska gå tillväga för att förverkliga det du beskriver.
Du kommer att få det svårt att förverkliga en förändrad situation i form av ett nytt jobb, ny miljö och nytt umgänge när du mår så som du gör nu.

Anledningen att du inte vet hur du ska gå tillväga är för att du är ockuperad av tankar att du vill ifrån den situationen du är i nu, vilket i sin tur skapar känslor som du lider av, om du lägger ditt sökande på hyllan och accepterar situationen som den är nu så kommer ditt sinne att klarna och dina känslor att lugna sig i sinom tid, resultatet av detta kommer bli att du kommer förstå hur du ska gå tillväga för att uppnå det du vill.