Ardalan Shekarabi personifierar idiotin med invandring.
Jag såg Sverige möts, om fetmaepidemin
https://www.svtplay.se/video/3043253...-2-7-apr-20-00
Shakarabi hävdar att fetman är en klassfråga.
Förmodligen finns det inget land i världen som hade en så i folklagren utbredd kunskap om just sunt leverne och kosthållning som vårt land, Sverige.
Det har invandringen inte bara raserat utan tydligen raderat.
De första hushållsskolorna inrättades under 1860-talet, de sista tror jag fasades ut i början på 60-talet.
Nästan alla kvinnor jag har känt som var unga på 50-talet gick under någon period i hushållsskola, oftast kvällstid. Ingen av dem arbetade sen med sånt, det var helt enkelt mest som allmänbildning, att det är undermåligt att dricka mjölk till blodpudding, sånt.
Just fetma fanns det väl inget större incitament till att ta tag i då men fanns det tog man sig säkert an det också, ledordet var ju sundhet.
Kardinalssjuka (syftar på följdsjukdomar till fetma hos kyrkans män och överklassmän) och ölmage, är ord jag minns som beskrev tjocka män.
"Hon är för begiven på vetebröd" (bullar, längder, kanske också kakor syftade man på då) är beskrivningen jag minns om tjocka kvinnor.
Annars minns jag hur ont det gjorde i morsan när hon talade om äldre arbetarkvinnor med tjocka ben.
Hennes fostermormor var inte den enda gamla arbetarkvinnan som led av tjocka, och här pratar vi egentligen svullna, ben. Ben svullna och värkande av hårt pågående kroppsarbete. Förresten kanske inte hon och hennes väninna skulle klassas som arbetare idag. De två var sina egna, levererade mjölk, bar mjölkkannor uppför många trappor, främst på Östermalm, Stockholm. Och nej, de var inte lesbiska.
En del rön har ju ändrats, eller kanske inte, fett ansågs nog inte alls så farligt som det sedan blev, men nu inte längre är.
Kvinnorna jag kände var rörande ense om att för mycket mjölmat inte var bra, däremot var det praktiskt och konfliktfritt, pannkakor och makaroner åt vilken unge som helst.
Tveklöst var i synnerhet kvinnor väl insatta i vad som var bra för hälsan och inte.
Shekarabi hänvisar till klass- och utbildningsfrågor när det egentligen handlar om de horder invandrade, företrädesvis kvinnor, som inte tar till sig några som helst rön vad sundhet anbelangar.
Visst, det finns etniska svenskar med samma låga motivation för hälsa, numer benämnda "white trash".
Gruppen white trash spänner över alla samhällsklasser och har den gemensamma nämnaren att de struntar i just fysisk hälsa.
Det som främst definierar white trash-gruppen är hans slags rättshaveristiska strid för onyktert framförande av fordon, och att just denna hans strid gör att hon faller för honom.
Sådana föräldrar köper mer än gärna läsk till barnen.
En del av svensk övervikt och fetma beror på kortisolpåslaget, stressen, som mångkulturen medför för oss.
Till en del kommer sig övervikten av att vi drar ut på kladdkake-åldern.
Jag bor på Södermalm, Stockholm, men trots det har mångkulturen, ockupationen, drabbat mig på flera fronter.
Mina barn har fått/får alla tänkbara tv- och dataspel, just för att dom ska hålla sig hemma. Vore jag av mindre stadd kassa skulle jag se till att det ständigt fanns till att göra kladdkaka.
Invandrarna är inkräktare i vår biotop, hör inte hemma här, vilket exempelvis bevisas av att de inte tål mjölk.
Dom kan säkert argumentera för att de är tvungna att dricka läsk.
Shekarabis dumdryghet, medvetna lögn, härskarteknik, kan han ju lätt skylla på sin okunskap om vilka vi svenskar är.
Sen kan jag ju tänka mig att just Socialdemokratin inte hade en försumbar roll i att husmorsskolorna slog så brett i folklagren, man lär ju knappast ha motarbetat önskan till kunskap inom just hemkunskap.
Shekarabi, socialdemokrat, spelar dum och vi tvingas gå på det eftersom han inte är svensk.
Det är nog dags att införa raslära i skolan, så att dom ÄKTA zigenarna inte längre kan låtsas komma från Iran och Italien.
