Varför är norrlänningar så jävla tystlåtna?

Klimatet påverkar käften. Ju närmre ekvatorn vi befinner dig desto mer pratar vi verkar det som. Antagligen för att kylan bidrar till en mer inbunden livsstil. Du kan inte vara ute och lattja hur som helst när som helst när det är svinkallt ute. Man tvingas bli effektiv med orden, pratar kortare och mer koncentrerat. Kallt väder kyler ner sinnet.

Jag måste faktiskt få motsäga mig ditt påstående.

Jag bor i Norrland och känner många människor som pratar förbannat mycket. Vissa av dem pratar oavbrutet om saker de inte vet något om, men dessa idioter brukar jag ignorera ganska snabbt

Jag själv är inte så pratglad, men det beror inte på att jag bor i Norrland utan det beror på min socialfobi. Och nej, socialfobin beror inte på att jag bor i Norrland. Den har andra orsaker.

// Farbror Seagate

De flesta "norrlänningar" (detta vederstyggliga begrepp som klumpar ihop folk från halva Sverige i ett "landskap") [jag känner] är faktiskt ena pratglada människor. Inte alla (faktiskt bara ett fåtal) är sådana att de låter käften gå bara för att de inte har något bättre för sig, men inbundna skulle jag definitivt inte kalla dem. Men så kommer de också från de större städerna eller trakterna därikring.


[edit inom hakparentes]

Svenska dialektmysterier om Norrländskan: http://thepiratebay.org/details.php?id=3439110

Det finns väldigt mycket "surrhumlar" i Norrland!

Regissören Lars Molin (rip)

Nicke och Jacke Sjödin

Staffan och Bengt

Kjell Sundvall (regi) är lite loj på ytan men när han kommer igång...

Anders Hedberg var en otroligt svamlig hockeykommetator efter sin aktiva tid. Tornedalingen Johan Tornberg har en tv-mässig stil. Albert Swanberg älskar sina egna sanningar.

Lars Törnman har nåt intensivt över sig

Östen med resten surrar friskt

Anja Persson är otroligt kaxig och döljer inte det i ord direkt

Mina erfarenheter är också att fåordigheten hos norrlänningar är en myt.

Fan va mycket ointressant skotertjatter jag hörde under min tid i lumpen.

Som mothugg till teorierna om språklig ekonomi kan man ju lägga fram teorin att det är så ont om folk i norrland att när de väl träffar på andra så pratar de tills andan tar slut.

Måste ge en historia:

Träffades vid ett tillfälle några killar: Norrlänningar, ex. norrlänningar (utflyttade till Sthlm) och en tvättäkta nollåtta. Det jag minns från det här tillfället var att den som var minst pratglad och hårdast på att bada bastu var minsann den infödda stockholmaren.

Alla vet ju att det bara är vi finnar som kan bada bastu ordentligt, grabben var förmodligen finskättling

Peter Englund - pigg historiker från Boden

Sandra Dahlberg - Klimpfjälls motormouth

Dennis Lyxsén - Umeås världsförkunnare

Vi kan nog enas och säga som på TV:

"The myth is busted"

Ska vi prata eller supa? Skåååål!

Är norrlänningar sena och sega i huvudet eller är dom bara lata när dom pratar så långsamt och har väldigt långa pauser mellan orden?

När 2 norrlänningar pratar med varandra så tar det väldigt lång tid för att få fram orden / myckt tystnad i samtalen... är dom alla sena och sega i huvudet?

Jag bara undrar!