Har han överhuvudtaget någon politisk bas längre? Jag tycker han verkar alltmer isolerad. En fåne som står och skriker/mumlar för sig själv i ett hörn av det offentliga rummet, knappt någon orkar lyssna. Ingen etablerad politiker vill förknippas med honom.
Nya Moderaterna var de som liksom New Labour skulle erövra medelklassen. Nu skulle det bli svensk modell fast med nyliberal touch. Allt till försäljning, inklusive landet Sverige. Vad sunkigt allt känns i efterhand, som en efterdyningarna av en riktigt dålig firmafest. Det nyliberala experimentet med skolan har skapat betygsinflation, tågen håller tiderna allt sämre och något försvar har vi knappt längre. Allt tycks bara fungera sämre, allt är dyrare och tar längre tid. Ingen tar något helhetsansvar längre.
Lean. Det nya anorektiska Sverige som inte ens klarar en höstbris. Det skulle bli mer effektivt men är mer komplicerat och oöverskådligt än någonsin. Välfärden klarar allt sämre sina åtaganden. Samtidigt tar vi in 150.000 människor varje år, varav en majoritet från tredje världen. De ska ha någonstans att bo (får företräde framför svenska behövande), behöver försörjning (urholkar redan ansträngda kommunbudgetar), behöver utbildning (först SFI och sedan ytterligare åratal av studier för överhuvudtaget bli gångbara på svensk arbetsmarknad). Kostnaderna bara skenar och det slutgiltiga utfallet synes ytterst tveksamt.
Frågan kvarstår. Vem älskar Fredrik Reinfeldt? Finns det någon som ens gillar honom litegrann? Vad blir minnet av honom i jämförelse med tidigare statsmän som till exempel Tage Erlander? En patetisk figur som försörjer sig på meningslösa föredrag (som han tar hutlöst betalt för), som fortsätter att ligga skattebetalarna till last med sitt livvaktsskydd på livstid. Jag kan inte hitta en mer föraktansvärd figur i hela Sverige, ens bland grovt kriminella. Det han gjort ligger på en helt annan skala och just därför kommer han undan helt utan påföljd.
Nya Moderaterna var de som liksom New Labour skulle erövra medelklassen. Nu skulle det bli svensk modell fast med nyliberal touch. Allt till försäljning, inklusive landet Sverige. Vad sunkigt allt känns i efterhand, som en efterdyningarna av en riktigt dålig firmafest. Det nyliberala experimentet med skolan har skapat betygsinflation, tågen håller tiderna allt sämre och något försvar har vi knappt längre. Allt tycks bara fungera sämre, allt är dyrare och tar längre tid. Ingen tar något helhetsansvar längre.
Lean. Det nya anorektiska Sverige som inte ens klarar en höstbris. Det skulle bli mer effektivt men är mer komplicerat och oöverskådligt än någonsin. Välfärden klarar allt sämre sina åtaganden. Samtidigt tar vi in 150.000 människor varje år, varav en majoritet från tredje världen. De ska ha någonstans att bo (får företräde framför svenska behövande), behöver försörjning (urholkar redan ansträngda kommunbudgetar), behöver utbildning (först SFI och sedan ytterligare åratal av studier för överhuvudtaget bli gångbara på svensk arbetsmarknad). Kostnaderna bara skenar och det slutgiltiga utfallet synes ytterst tveksamt.
Frågan kvarstår. Vem älskar Fredrik Reinfeldt? Finns det någon som ens gillar honom litegrann? Vad blir minnet av honom i jämförelse med tidigare statsmän som till exempel Tage Erlander? En patetisk figur som försörjer sig på meningslösa föredrag (som han tar hutlöst betalt för), som fortsätter att ligga skattebetalarna till last med sitt livvaktsskydd på livstid. Jag kan inte hitta en mer föraktansvärd figur i hela Sverige, ens bland grovt kriminella. Det han gjort ligger på en helt annan skala och just därför kommer han undan helt utan påföljd.