Ebba Busch Thor: Vi vill göra upp med SD om migrationen. (5/9 19)

Det här är en felaktig beskrivning av svensk partipolitik. Både S och M är i allra högsta grad del av samma korruption som i decennier gått mot folkviljan vad gäller invandringen. Det har aldrig handlat om pragmatism utan om aktivism att driva igenom en politik det aldrig funnits en folklig opinion för.

Skattesänkningar och välfärdsreformer hade S och M kunnat utbyta sinsemellan istället för att lägga resurserna på invandring.

Och exakt vilka eftergifter har SD varit tvungna/fått tillfälle att göra för att få tillstånd andra partiers positionsförändringar?

Politik är spekulation om framtiden. Eller visste du i förväg att t ex C och L skulle sätta sig i knät på Löfven? Eller att KD skulle förespråka ökad anhöriginvandring.

De som satt i system att göra tvära lappkast efter att de hamnat i riksdagen kan man inte lita på.

Det leder ändå till Sveriges undergång, det har redan gått för långt så noll invandring kan inte rädda Sverige nu. Det faktum att den andra generationens invandrare begår ännu fler brott än den första innebär också att det inte blir bättre med tiden om invandringen stoppas nu.

Ja det var fullständigt uppenbart att C+L skulle upprepa det de gjorde redan efter valet 2014.

Puritanskt, dogmatiskt trams med halmdocka on top. Ingen har påstått att deras händer är kliniskt rena. Det handlar om grader i helvetet. Om de gamla partierna hade varit en jämngrå massa av asylliberal aktivism skulle invandringsbulimiska vänsterliberaler aldrig ha myntat det Hitlerdoftande begreppet ”järnaxeln” för att beskriva S+M-samarbetet kring migration. För att citera UNT:

”Att moderater och socialdemokrater drar åt samma håll i flyktingpolitiken är inte en ny företeelse. Under 90-talet och tidiga 00-talet utgjorde S och M den så kallade ”järnaxeln” i svensk migrationspolitik och blockerade exempelvis flera försök att få igenom amnesti för olika flyktinggrupper. Det var ingen storhetstid för humanism och liberala principer. Nu är järnaxeln återaktiverad. Orkar de andra partierna hålla emot?”

Vad UNT absolut inte tycker/skriver: ”Vi liberaler ser M och S som naturliga, integrerade delar av den stora flyktingvänliga generositetspakten mellan de sju anständiga riksdagspartierna. S och M är i allt väsentligt desamma som MP och C när det kommer till migration!” Eftersom det inte är sant.

S fattade Luciabeslutet, inte pga hotet från SD som 1989 var mer hemsnickrade flygblad än parti, utan av nödvändighet. S och M var emot tillfälliga amnestilagen 2005, inte pga hotet från 1%-partiet SD utan för att Persson, Reinfeldt och deras respektive partier var genuint negativa till amnestin. S och M är inte MP.

Om man genom samarbete skulle dra S eller M lika långt åt SD-håll som de tidigare dragits åt C/V/MP-håll, skulle det givetvis hända saker. Fast nånting säger mig att du inte ens vill se en stegvis tillbakarullning av vansinnet. Du vill inte se några åtgärder som gör att konfliktnivån sjunker tillbaka. Du vill att kaoset ska eskalera till nån kritisk massa där du tror att en slumrande krigargen kommer att vakna i Di Svenske. Fine. Men själv har jag ingen lust att vänta ut Det Stora Etnokriget år 2086. Jag vill se saker hända nu.
De åtgärder SD föreslår är knappast raketforskning, inget som övriga ser och säger shit vilken revolutionerande idé, den snor vi. Tiggeriförbud, TUT istf PUT etc, där landar alla automatiskt om de väljer att gå i restriktiv riktning. Och många av positionsförändringarna har tillkommit av nödvändighet, oaktat SD-hotet. Sannolikt skulle de också ha sjösatts tidigare i flera fall om inte SD-paralysen hade funnits där och fördröjt agerandet med månader/år.

SD har varit bra som verktyg för att visa de andra partierna att väljarna faktiskt menar allvar och är beredda att byta parti över invandringsfrågan. Men den polletten är redan nere sedan länge. Ska vi någonsin komma ur den här eviga kräftgången där vänsterliberala klustret panikskärper migpol vart femte år för att sedan återfalla i att ge efter för lättnader, amnestikrav och annan galenskap, måste vi vidare in i nästa fas. Som är: Samarbete enligt dansk förlaga.

Halmgubbefabrikören skriker om halmgubbar.

Ett folk som alla andra. "Svennehoran". "Skönhetssalongen i Puntland". Alla är de av mig fulländade retoriska mallar för politisk kommunikation som inte bara är kraftigare medicin än något SD (och än mindre du) förespråkar - samtidigt som de är mer moraliskt oantastliga och polemiskt lättförsvarade i TV-studion och på pränt.

Du - och kanske SD - måste ju gapa av förvåning när Ivar Arpi 2019 närmar sig frågor om gatubild och demografi eller återvandring som ett volymmål, 6-7-8 år efter att jag beskrev i detalj hur dessa frågor både kan och bör internaliseras som SD:s kärnpolitik och källa till självförtroende.

"Återvandring är bara att glömma", brölade du på den tiden du också raljerade över att SDU lyssnade på Ultima Thule med svenska fanor i vindmaskin - och där har du fastnat. Eller blev återvandring rumsrent på samma sätt som bandet, bara Jimmie ägde det från scen? Helt plötsligt var det inte kontroversiellt längre?

M och S har valet att appropriera SD:s politik eller betala det politiska priset. Det enda SD gör när man triangulerar in sig mot M och KD är att man legitimerar partierna (och därigenom S som ju ledigt kan konkurrera med M i trovärdighet kring invandring) - utan att få något igen. Dubblad kvotflyktingmottagning 2015 var ingen opinionsvinnare och närmandet till M har hittills alienerat potentiella S-väljare mer än det lockat borgerliga väljare. 17% är ingen överprestation givet SD:s Europa-unika förutsättningar.

Samtidigt gäller det att pragmatiskt utgå från dagens läge och inte gråta över spilld mjölk. Då är det som sagt glädjande att SD talar återvandring och signalerar tveksamhet inför att kompromissa ytterligare.

Vad är det som återigen kan göra valet mellan SD och andra partier polariserat och kategoriskt? En positiv vision om den massiv återvandring (som ska samordnas med, Sida, riskkapitalister och etnoentreprenörer mer än polis och rättsväsende) och ett synliggörande av svensketnisk utsatthet i den vardag mammor, pappor, mor- och farföräldrar oroar sig över. Så erövrar man kvinnorösterna, vilket var något jag hoppades Paula Bieler kunde kanalisera bättre än fyrkantiga SD-män.

Jag är i alla fall inte ett dugg förvånad. Har man följt SD och specifikt renhållningsarbetet mot högeravvikelser i många år så har man fått en viss magkänsla. Och den brukar få rätt. Tyvärr. Är nog många inom borgerligheten som mellan skål och vägg skulle passa ganska dåligt i ett antirasistiskt mittenparti och tenderar tappa precis alla koncept när de ska försöka "våga" vara lite "förbjudna". Allt från såna där gammal torrdassrasism som "gatorna har fått färg" till inskränkt överklasssvenne gnäll om att inte kunna köpa annan "vanlig mat" än makaroner.

Och om man slutar låtsas som att "värderingar" är nåt som finns i ett vakum och inte kommer ut en ekonomisk realitet så kanske man fattar varför. Svenskt näringsliv och alla de där som drömmer om framtida decennier av borgerlig politik vill främst att det ska bli okej att bilda en alliansregering med stöd av SD, av den anledningen. Antirasism och sånt är ganska ointressant för dem. Men i SD:s fall har man snarare större incitament att vilja bli ett stort parti som tilltalar vanligt folk, och då blir diverse högerextremister som försöker påverka partiet snarare ett väldigt påtagligt hot.

Vad jag vet är "Bielerplanen" ett begrepp som myntades av Nördfront med anspelning på antijudiska konspirationsteorier som "Kalergiplanen". Såna uttryck ingår m. a. o. i en konspirationistisk världsbild där personer med nån sorts judiskt påbrå har ett särskilt intresse av mer invandring till Europa.

Sen tänker jag att du hakar upp dig på enstaka ord och tolkar grejer för bokstavligt. Skulle Dick Harrysson eller lite vem som helst sitta och snacka om "etniska svenskar" i nåt helt annat sammanhang - ja då hade det säkert varit helt okontroversiellt. Om ledaren för en organisation som fortfarande ofta påstås ha ett förflutet i nazismen erbjuds sitta och diskutera "vem som är etnisk svensk" (och inte) så blir det kommunikativa värdet annorlunda. SD ägnar sig inte åt den diskussionen. Det är inte politikers uppgift att hålla på med sånt.

Jaså, du har fått dig ett litet rövslickarskov igen. Jag har en fråga: Försöker du sälja SD:s slick i det globala arsle som kapitaliserar på blattarna som politiskt list och taktik, eller försöker du bara sälja dig själv och din självinsikt om att den mänskliga skitskvätten som inget förmår att göra är tvingad att gå ner på bakhasorna för att få saker?

SD:s konkurrensfördel och affärsidé är alltså en riktigt potent och genuin - antirasism? Det är vad som efterfrågas ute i stugorna, mellan skål och vägg?

Att som borgerligheten tala om "medelklass" när man egentligen menar "svensk", är förvisso valhänt och fegt - vilket inte gör frågor om demografi mindre rumsrena och politiskt relevanta.



Finns en hel del att packa upp här, men det centrala är att ord visst det är viktiga. Den som inte äger orden, äger heller inte tanken och den politiska intentionen förfelas.

Det konkreta resultatet av SD:s obekvämhet med begreppet etniska svenskar är att svensketniska ungdomar av kött och blod saknar försvarare i politik och debatt. De är osynliggjorda, deras erfarenheter göms i det mörker som styrs av den som enbart riktar strålkastarskenet mot annan utsatthet.

Det är inget annat än pliktförgätenhet av det som borde varit SD:s existensberättigande. Antisemitismen är redan väl bevakad, rasism i alla aspekter utom den fientlig mot vita européer, larmas det redan om från alla håll.

Men det etniska hatet mot "svennehoran"? Vem företräder henne med fokus och skyddsinstinkt i svensk partipolitik eller offentliga debatt?

På dina poster låter du betydligt mer engagerad över upplevd antisemitism än över etniskt hat mot svenskar. Den attityden är inte "antirasistisk", i annat än någon skruvad akademisk maktanalys - om ens då.

Ett parti som kan tiga still kring "svennehoran", kan gott ducka för påhopp mot Paula Bieler också. Det är dags att hon använder sin plattform för en reciprok omsorg.



Jag tror du får förklara lite tydligare varifrån du kommer med den här kritiken. Min intention`och metod har alltid varit densamma: Att lägga mina ord i andras mun. För ord har betydelse och även den som skulle rabbla min ramsa av cyniskt egenintresse, upprepar min budskap och internaliserar det. Jag erbjöd mig nyligen att spökskriva Adam Cwejmans krönika om den nyttoliberalt utilitära återvandringen som projekt. Inte för att jag tror honom om gott, utan för att jag kan skriva den bättre än han.

Inte en helt dum analys faktiskt. Själv gör jag inte det. Har betydligt större sympati för utsatta svenskar som förtvinar i tysthet än övre-medelklassgnäll om makaroner som den där Kajsa Dovstad visade prov på. Det här med att problemen med alldeles för öppna gränser under mycket lång tid, polarisering, mjuk totalitarism och annat faktiskt beror på mindre smickrande fenomen i svensk kultur är säkert en het het potatis som säkert inte är "PK" även i "politiskt inkorrekta" miljöer.

Och det blir inte bättre om man dessutom lever i en medelklassbubbla, kanske med en frikyrkoförsamling eller nåt dessutom. Man ska ha klart för sig att det är precis den miljön som har skapat alla de här problemen och som utsatt SD:are för psykisk misshandel i årtionden i sitt trångsynta behov av "godhet" och några "onda" att definiera ut sig ifrån. Brukar själv skoja till det med det där när man hör nån godhetsmänniska som kommit med kommentarer som "du som är svensk (underförstått: "och har det bra")" vilket herr eller fru godhet verkar ha fått för sig att man är om man är blond och b̶l̶å̶gråögd och snacka "korrekt" svenska. För alla svenskar bor ju i villa och har en volvo. Så är det ju. Den svenska konformismen och rädslan för konflikter, det där passivt aggressiva och tysta surandet, är ett jäkla otyg och en punkt där det faktiskt finns en hel del "svennar" som kanske skulle behöva integreras i den nya verkligheten, för sitt eget bästa. Man kan liksom inte komma och gnälla över en politik som man själv röstat för i alla år.

Jag är m. a. o. också rätt övertygad om att många "svennar" har ett beteende som ibland är betydligt mera "etnonationalistiskt" lagt än de själva skulle erkänna. Sen tror jag i. o. f. s. att det där är betydligt mer komplicerat än så, eftersom det inte kan särskiljas från andra ingruppsbeteenden. Sociala kretsar bygger på vissa gemensamma intressen, en "svenne" från hamnen i GBG kommer inte bli accepterad i de nästan "pursvenska" hipstermiljöerna på Söder p. g. a. klass och subkulturella skillnader och sånt. Det är inte självklart att en svensk arbetare har övervägande samma kollektiva intressen som en läkarstudent som gnäller över att det inte finns köttbullar och snabbmakaroner.

Men bara för att det är så, så är inte etnicitetssnack nåt som breda folklager i Sverige är beredda att acceptera, eller som är gångbart om man ska bli ett statsbärande parti och samarbeta med borgerligheten. Om SD skulle bli nån slags intresseorganisation för etniska svenskar så skulle man förmodligen både tappa väljare så väl som möjlighet till inflytande. Det är förstås extra känsligt också eftersom SD har en historia som är lite... tråkig, i vissa avseenden. Med den i åtanke är det kanske inte konstigt att det kanske blir extra viktigt att vara noga med att undvika diskurser som lätt kan uppfattas som om det handlar om att peka ut människor med annan hudfärg som "inte svenska".

Precis. Det är förstås bättre att ta ord och fylla dem med nytt innehåll, precis som Schlingman och Reinfeldt gjorde en gång. "Feminism", "antirasism", "hbtq", "liberalism" - ja kanske t. o. m. "marxism" (i nån helt annan kontext än vår i så fall) - alla såna ord kan man fylla med nytt innehåll och fokusera på resultat istället för begrepp och sånt. Det finns ingen anledning att fastna i låsningar i debatten (som att trassla in sig i diskussioner om etnicitet). Därför kan man puscha för att "försvara liberalismen" om det är det mest gångbara sättet att argumentera för en restriktiv migrationspolitik.

Ja visst har jag lite extra gott öga till den judiska gruppen, inget snack om saken. Kanske blivit ovanligt cynisk av att ha följt politik så länge, men jag vet inte om jag tror att det finns så mycket annan "antirasism" än förevändningar för egenintresset heller, i Sverige idag (i det offentliga, finns förstås en "genuin" antirasism i stil med att man försvarar nån som är utsatt för rasism i sin vardag också förstås).

En parallell skulle kunna vara "gulinghumor", som verkar vara helt okej lite överallt.. Och när asiater reagerar på det så fördöms det som "identitetspolitik" eftersom "antirasismen" bara handlar om rika "svennars" behov av att använda andra människor som medel för sin egen "virtue signaling". -.-

Paula har väl ändå inte fått asyl i Sverige?

Måste säga att jag har svårt för tanken på att man ska känna att man har nån skuld att betala i form av "reciprok omsorg" för nåt som hänt ens föräldrar.

Känns som en sorts klankultur som inte hör hemma på våra breddgrader. Vi bor inte i Mellanöstern vettu.

Därtill skulle jag ha svårt att kräva "reciprok omsorg" av svenskar överlag mot ett samhälle som skiter i dem, oavsett påbrå. Du tog ju själv upp just ämnet utsatta svenskar. Välfärdssystemen fungerar inte, och skolan har väl de sällan nåt positivt att säga om. Är väl många som delar dina idéer om att betona etnicitet betydelse som drömmer om att flytta?

Sen tycker jag att du drar det för långt när du får det till att Jimmies ovilja att snacka om etnicitet i et program betyder att han skiter i etniska svenskar som är utsatta för rasism. Man ska aldrig ta folk för mycket på orden, särskilt inte i en sån kontext. Jag tolkar hela det där avsnittet som att han helt enkelt ville komma bort från diskussionen om själva begreppet "etnisk". Och det är ju helt i linje med SD:s fastslagna ideologi också. Så att bli upprörd över det känns som - no offence - lite paragrafryttande, typ.

Ingen dum strategi i största allmänhet. Men politik handlar också om strategi, långt mycket mer (tror jag) än vad det handlar om att stå fast vid några bergfasta åsikter och "rätt" och "fel" hela tiden. Då skulle man bli en rätt dålig politiker, tror jag. Jag är för min del inte jättesåld på "kristna värderingar" och tycker väl i största allmänhet att det är en tragedi att kristendomen förstört så mycket av vårt kulturarv i både Norden och Europa. Men det vore ju inte särskilt konstruktivt att upprepa mina privata åsikter om just det om man är politiker och är i ett läge där det är just kådisarna som erbjuder den bästa inträdesbiljetten till finrummen.

Alf Svensson svänger.

https://www.expressen.se/nyheter/alf...eringen-av-sd/