De som i en demokrati är tänkta att informera och företräda medborgarna, faktiska journalister, valde statsbidrag framför befolkningen. Nu faller det uppdraget på den enskilde medborgaren. Är informationen intressant, förmedla den gärna vidare i vilka former som helst.
Då Sveriges politiker och mediakår i näst intill samstämmig gemenskap valt att okontrollerat och helt utan konsekvensanalys ösa in hundratusentals människor från, mot vår egen, väldigt främmande kulturer och gärna ser sig bli försörjda av det arbete som staten avkräver de svenska medborgarna, hopar sig nu konsekvenserna av det.
En sådan är tolkning och tolkkostnader.
Rätten till tolk regleras i förvaltningslagen samt även i vissa andra lagar inom särskilda områden. Av 13 § förvaltningslagen (2017:900) framgår:
Tolkningarna kan till exempel äga rum på migrationsverket, på socialkontor,
vid arbetsförmedlingar, i skolan, hos polisen, inom sjukvården, vid rättegångar, eller vid uppkörning. All kontakt med myndigheter omfattas, och anses berättiga till tolk.
Det gäller kravlöst, utan begränsning och är kostnadsfritt. Ja, inte för skattebetalarna, då. Men kanske skänker det ro när du betalar till tandläkaren att veta att någon annan trots allt bara behöver betala 50:- och får ha med sig en tolk som sällskap.
Användandet, och således samhällets kostnader, har stigit dramatiskt de senaste antal åren. Ingen samlad statistik förs av varken antalet tolktimmar eller antalet kronor som skattebetalarna ska avtvingas för att avveckla deras egna språk och kultur, men Tolkutredningens rapport SOU 2018:83 - "Att förstå och bli förstådd", bedömer/spekulerar i att det rör sig om totalt 2-3 miljarder kronor, då med vissa områden borträknat. Ändå nära halva kostnaden av vad hela domstolsväsendet.
Samma rapport innehåller beräkningar som gjorts för att estimera och planera kostnaden. Det totala antalet tolktimmar på 10 år uppskattas till 150 stycken per migrant, alltså 15 timmar per år. Självklart något mer första åren, säg 20, och något mindre i takt med att vissa lär sig svenska, säg 10. Efter 14 år kvarstår tolkbehovet hos 50%. De kommer att utgöra en tolkkostnad för varje kommunikation med myndigheten under resten av sitt liv. Den undersökningen är dock från Norge, och i Sverige, med parallella samhällen, kan det antas vara mycket högre.
Beräkningar inom spoiler nedan uppskattar behovet av antal tolktimmar till totalt 15 miljoner.
Vad kostar då varje timme, vad är det slags tolkar som anlitas, och vad tjänar de?
Förenklat kan man säga att finns auktoriserade tolkar, auktoriserade rättstolkar, utbildade tolkar samt övriga tolkar.
För de som talar språk med störst tolkbehov finns av Kommarkollegiet registrerat totalt en 250 stycken auktoriserade tolkar. Dessa når inte upp till ens en miljon timmar. Utanför rättsväsendet sker runt 90% eller mer av all tolkning av andra tolkar, helt utan utbildning och inte sällan även utan tillräckliga kunskaper i svenska.
Domstolsverket har en prislista över timarvoden (inkl. sociala avgifter, alltså jämställt med vanlig lön) per nivå, vilka är:
14 § Ersättning utgår per påbörjad timme enligt följande:
196 kr (arvodesnivå I, ingen utbildning)
229 kr (arvodesnivå II, minst en termins utbildning)
350 kr (arvodesnivå IV, fullt auktoriserad)
(se spoiler för mer om arvoden)
Utgår man från den löpande tiden (absolut lägsta) för en tolk helt utan relevant utbildning, ligger en lön på 160 timmar alltså på 31 360:-.
Trots att det kan vara svårt att jobba just 160 timmar, innebär de förmånliga lönevillkoren med bl.a. inkluderad restid och högre arvode första timmen att man även kan jobba färre timmar och uppnå en lön på 31 360:-.
Nytt för 2019, i en satsning att massutbilda tolkar för att främja integration, mångkultur och andra språk än det svenska, har en kontakttolkutbildning skapats, som ska ge stöd och utbildning, bland annat med hjälp av folkuniversitet och studieförbund, te.x. det muslimska studieförbundet Ibn Rush.
30 hp, alltså en termin, räcker för att ingå i kammarkollegiets register av utbildade tolkar, och då börja tjäna 36 640:- räknat i heltidslön istället. Mucho gusto! Eller لطيف, om regeringen får bestämma.
Med den lägsta timkostnaden, inkl. sociala avgifter och ett litet påslag för tolkförmedling, kostar tolkningen samhället just nu totalt 3 miljarder kronor. Antagligen 3-5 miljarder kronor p.g.a. första timmens dubbla kostnad, vilket är den absolut mest normala faktureringstiden (t.ex. ett läkarbesök, ett möte på arbetsförmedlingen, gå på visning för att se om den fina nybyggda lägenheten duger åt dig, och andra här vanliga myndighetsmöten).
Ackumulerande kostnadsökning per år för varje år som massinvandring är den viktigaste politiska prioriteringen: ~340-600 miljoner kronor. År 2024, således ~4,8-7 miljarder.
"Tolk – en fråga om brukar/patient- och rättssäkerhet".
Även om mångkultur och främjande av utländsk, främst islamsk, kultur har röstats fram av den svenska befolkning kan jag inte annat än fråga mig själv: Är det verkligen rimligt med dessa kostnader enbart för tolkar? Om vi ska ha ett mångkulturellt samhälle, varför måste den svenska kulturen bekosta tolkar för att andra kulturer ska kunna utnyttja den?
Kan någon ens motivera hur icke-medborgare får tolk + tandvård för 50:- medan medborgare får bekosta både det, OCH sin egen tandvård? Om jag tar med mig en muslim och en tolk till tandläkaren så förväntar jag mig att betala för alla 3, men inte gör jag väl det om jag kommer ensam?
Kanske den viktigaste frågan, med tanke på bristen, bör en migrants enda kvalifikation, att prata arabiska, ges en högre lön av staten än en nyexaminerad polis, eller sjuksköterska med 3 års högskoleutbildning och flerårig arbetslivserfarenhet?
Då Sveriges politiker och mediakår i näst intill samstämmig gemenskap valt att okontrollerat och helt utan konsekvensanalys ösa in hundratusentals människor från, mot vår egen, väldigt främmande kulturer och gärna ser sig bli försörjda av det arbete som staten avkräver de svenska medborgarna, hopar sig nu konsekvenserna av det.
En sådan är tolkning och tolkkostnader.
Rätten till tolk regleras i förvaltningslagen samt även i vissa andra lagar inom särskilda områden. Av 13 § förvaltningslagen (2017:900) framgår:
Citat:
13 § En myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska.
Tolkningarna kan till exempel äga rum på migrationsverket, på socialkontor,
vid arbetsförmedlingar, i skolan, hos polisen, inom sjukvården, vid rättegångar, eller vid uppkörning. All kontakt med myndigheter omfattas, och anses berättiga till tolk.
Det gäller kravlöst, utan begränsning och är kostnadsfritt. Ja, inte för skattebetalarna, då. Men kanske skänker det ro när du betalar till tandläkaren att veta att någon annan trots allt bara behöver betala 50:- och får ha med sig en tolk som sällskap.
Användandet, och således samhällets kostnader, har stigit dramatiskt de senaste antal åren. Ingen samlad statistik förs av varken antalet tolktimmar eller antalet kronor som skattebetalarna ska avtvingas för att avveckla deras egna språk och kultur, men Tolkutredningens rapport SOU 2018:83 - "Att förstå och bli förstådd", bedömer/spekulerar i att det rör sig om totalt 2-3 miljarder kronor, då med vissa områden borträknat. Ändå nära halva kostnaden av vad hela domstolsväsendet.
Samma rapport innehåller beräkningar som gjorts för att estimera och planera kostnaden. Det totala antalet tolktimmar på 10 år uppskattas till 150 stycken per migrant, alltså 15 timmar per år. Självklart något mer första åren, säg 20, och något mindre i takt med att vissa lär sig svenska, säg 10. Efter 14 år kvarstår tolkbehovet hos 50%. De kommer att utgöra en tolkkostnad för varje kommunikation med myndigheten under resten av sitt liv. Den undersökningen är dock från Norge, och i Sverige, med parallella samhällen, kan det antas vara mycket högre.
Beräkningar inom spoiler nedan uppskattar behovet av antal tolktimmar till totalt 15 miljoner.
Enkla uppskattningar av antalet tolktimmar per år
De 500 000 som kommit och beviljats uppehållstillstånd från Afrika/MÖ senaste 5 åren:
ca 20 timmars behov * 500 000 = 10 miljoner timmar
Totalt för den miljon utrikes födda som är folkbokförda i Sverige och kommer från Afrika/MÖ, räknat på behov av 15h per år:
1 000 000 * 15h = 15 miljoner timmar
Total beräknad timsökning per år 2019 och var år fram till ens insomnande baserat på generösare anhöriginvandring (med 100% rätt till tolk. 2018:s siffror + 10 000 p.g.a. beslutet om att öka):
80 000 * 15 = 1,2 miljoner
Prognos 5 år framåt, totalt:
2020: 11,2 mn h
2021: 12,4 mn h
2022: 13,6 mn h
2023: 14,8 mn h
2024: 16 mn h
De 500 000 som kommit och beviljats uppehållstillstånd från Afrika/MÖ senaste 5 åren:
ca 20 timmars behov * 500 000 = 10 miljoner timmar
Totalt för den miljon utrikes födda som är folkbokförda i Sverige och kommer från Afrika/MÖ, räknat på behov av 15h per år:
1 000 000 * 15h = 15 miljoner timmar
Total beräknad timsökning per år 2019 och var år fram till ens insomnande baserat på generösare anhöriginvandring (med 100% rätt till tolk. 2018:s siffror + 10 000 p.g.a. beslutet om att öka):
80 000 * 15 = 1,2 miljoner
Prognos 5 år framåt, totalt:
2020: 11,2 mn h
2021: 12,4 mn h
2022: 13,6 mn h
2023: 14,8 mn h
2024: 16 mn h
Vad kostar då varje timme, vad är det slags tolkar som anlitas, och vad tjänar de?
Förenklat kan man säga att finns auktoriserade tolkar, auktoriserade rättstolkar, utbildade tolkar samt övriga tolkar.
För de som talar språk med störst tolkbehov finns av Kommarkollegiet registrerat totalt en 250 stycken auktoriserade tolkar. Dessa når inte upp till ens en miljon timmar. Utanför rättsväsendet sker runt 90% eller mer av all tolkning av andra tolkar, helt utan utbildning och inte sällan även utan tillräckliga kunskaper i svenska.
Domstolsverket har en prislista över timarvoden (inkl. sociala avgifter, alltså jämställt med vanlig lön) per nivå, vilka är:
14 § Ersättning utgår per påbörjad timme enligt följande:
196 kr (arvodesnivå I, ingen utbildning)
229 kr (arvodesnivå II, minst en termins utbildning)
350 kr (arvodesnivå IV, fullt auktoriserad)
(se spoiler för mer om arvoden)
Första timmen (domstol/polis)
Ingen utbildning/övriga tolkar: 360:-/300:-
Någon form av utbildning (en termin/ett halvår): 419:-/348:-
Auktoriserad: 492:-/409:-
Specialistauktoriserad: 621:-/523:-
Generell timlön följande timmar
14 § Ersättning utgår per påbörjad timme enligt följande:
196 kr (arvodesnivå I), eller 258 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms
229 kr (arvodesnivå II), eller 301 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms
270 kr (arvodesnivå III), eller 355 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms
350 kr (arvodesnivå IV), eller 460 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms.
Ovanpå det får man tillägg för upp till 30 min reseersättning. Ytterligare kostnader får tas ut av tolkförmedlingar.
Andra myndigheters, kommuners och landstings tolkbehov kan dock upphandlas med lägre taxa, dock ligger många sådana taxor nära domstolverkets, då tolkbristen leder till att inga tolkar dyker upp annars.
Det finns även vissa varianter av distanstolkning utanför domstolsväsendet som kostar lite mindre, vilket används i varierande grad, ofta i majoritet i glesbygder, men i minoritet i tätorter. Det föredras att använda platstolk när det är möjligt.
Ingen utbildning/övriga tolkar: 360:-/300:-
Någon form av utbildning (en termin/ett halvår): 419:-/348:-
Auktoriserad: 492:-/409:-
Specialistauktoriserad: 621:-/523:-
Generell timlön följande timmar
14 § Ersättning utgår per påbörjad timme enligt följande:
196 kr (arvodesnivå I), eller 258 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms
229 kr (arvodesnivå II), eller 301 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms
270 kr (arvodesnivå III), eller 355 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms
350 kr (arvodesnivå IV), eller 460 kr inkl. socialavgifter och exkl. moms.
Ovanpå det får man tillägg för upp till 30 min reseersättning. Ytterligare kostnader får tas ut av tolkförmedlingar.
Andra myndigheters, kommuners och landstings tolkbehov kan dock upphandlas med lägre taxa, dock ligger många sådana taxor nära domstolverkets, då tolkbristen leder till att inga tolkar dyker upp annars.
Det finns även vissa varianter av distanstolkning utanför domstolsväsendet som kostar lite mindre, vilket används i varierande grad, ofta i majoritet i glesbygder, men i minoritet i tätorter. Det föredras att använda platstolk när det är möjligt.
Utgår man från den löpande tiden (absolut lägsta) för en tolk helt utan relevant utbildning, ligger en lön på 160 timmar alltså på 31 360:-.
Trots att det kan vara svårt att jobba just 160 timmar, innebär de förmånliga lönevillkoren med bl.a. inkluderad restid och högre arvode första timmen att man även kan jobba färre timmar och uppnå en lön på 31 360:-.
Nytt för 2019, i en satsning att massutbilda tolkar för att främja integration, mångkultur och andra språk än det svenska, har en kontakttolkutbildning skapats, som ska ge stöd och utbildning, bland annat med hjälp av folkuniversitet och studieförbund, te.x. det muslimska studieförbundet Ibn Rush.
30 hp, alltså en termin, räcker för att ingå i kammarkollegiets register av utbildade tolkar, och då börja tjäna 36 640:- räknat i heltidslön istället. Mucho gusto! Eller لطيف, om regeringen får bestämma.
Med den lägsta timkostnaden, inkl. sociala avgifter och ett litet påslag för tolkförmedling, kostar tolkningen samhället just nu totalt 3 miljarder kronor. Antagligen 3-5 miljarder kronor p.g.a. första timmens dubbla kostnad, vilket är den absolut mest normala faktureringstiden (t.ex. ett läkarbesök, ett möte på arbetsförmedlingen, gå på visning för att se om den fina nybyggda lägenheten duger åt dig, och andra här vanliga myndighetsmöten).
Ackumulerande kostnadsökning per år för varje år som massinvandring är den viktigaste politiska prioriteringen: ~340-600 miljoner kronor. År 2024, således ~4,8-7 miljarder.
"Tolk – en fråga om brukar/patient- och rättssäkerhet".
Citat:
Dagens svenska invandrarpolitik präglas till stor del av 1975 års invandrarpolitiska proposition i vilken man frångick den tidigare strävan att assimilera invandrare till svenska värderingar och levnadsvanor. I stället betonas vikten av att sträva efter en jämlik behandling av invandrare som väljer att inte anamma ett svenskt levnadssätt.
Även om mångkultur och främjande av utländsk, främst islamsk, kultur har röstats fram av den svenska befolkning kan jag inte annat än fråga mig själv: Är det verkligen rimligt med dessa kostnader enbart för tolkar? Om vi ska ha ett mångkulturellt samhälle, varför måste den svenska kulturen bekosta tolkar för att andra kulturer ska kunna utnyttja den?
Kan någon ens motivera hur icke-medborgare får tolk + tandvård för 50:- medan medborgare får bekosta både det, OCH sin egen tandvård? Om jag tar med mig en muslim och en tolk till tandläkaren så förväntar jag mig att betala för alla 3, men inte gör jag väl det om jag kommer ensam?
Kanske den viktigaste frågan, med tanke på bristen, bör en migrants enda kvalifikation, att prata arabiska, ges en högre lön av staten än en nyexaminerad polis, eller sjuksköterska med 3 års högskoleutbildning och flerårig arbetslivserfarenhet?