Citat:
Daniella Busks armpendling är det inget konstigt med, hon kom förresten fyra i loppet på SM. Däremot är det väl SM-trean Elin Östlunds teknik som avviker lite från övriga. Rätt skall vara rätt. Anar att du tänker att hennes teknik skulle göra henne till en långsammare löpare, men antagligen är det enkla svaret att hennes armpendling är det optimala rörelsemönstret för hennes motorik och kroppssammansättning.
Du har så klart helt rätt och efter att ha dubbelkollat är det banne mig jag som har skrivit fel namn tidigare.
Det är Elin som står för flaxande och ingen annan. Nåja, jag har försökt läsa in mig lite på ämnet. Verkar råda delade meningar, från vad du är inne på, att det är individuellt betingat beroende på var muskelfästen sitter och och liknande och att man kan veva lite hur som helst utan att det spelar någon roll, till tränare som påstår att det gör en jäkla skillnad, och till och med tittar på handens position och om den hålls öppen eller stängd. Och så kan det ju vara att ett bra löpsteg och bra balans -> en mer rak armpendling och att det är i den änden man ska börja.
Citat:
Det kan ju vara inbillning från min sida, men jag tycker amerikanskorna har ett helt annat flyt i sin löpning (i det här fallet syftar jag inte främst på hastighet, utan mer på rörelsemönstret), och framförallt att de teknikmässigt verkar vara stöpta i samma form. Jag kikar på tre heat i följd och 20+ tjejer springer och rör sig nästan identiskt med varandra (okej, någon här och där hade väl någon liten egenhet, men på det stora hela). Tyckte det var mer personlig stil i SM.
Citat:
Jag vet att det inom medel- och långdistanslöpning gjorts tester där folk fått lägga om en avvikande rörelse med t.ex. en arm, varpå det lett till en ökad energiförbrukning vid en bestämd fart. Det finns ju genom historien världslöpare som inte rört sig som några skolboksexempel precis, spana Paula Radcliffe. Eller spana in nutida Sifan Hassan rör sig i mycket annat än bara sagittalplanet.
Jag känner inte till undersökningens metodik, men det låter rimligt att energiförbrukningen ökar om man plötsligt tvingas röra sig på ett främmande sätt, men det säger ju inget (?) om hur situationen ser ut efter lång träning när det nya blir det normala, så att säga. Och sedan är det ju en helt annat typ av armpendling i sprint än på långa distanser, med mycket mer momentum och armen tillåts pendla bakom kroppen. Resultaten kanske inte är överförbara på sprint.
Citat:
Dryghetsvarning på mig: Åfan, det hade jag helt missat. Nej men då säger det ju sig självt att svenskar aldrig kommer att kunna nå ens hyfsade resultat inom friidrott, som höjdhopp, spjut, häcklöpning, mångkamp eller tresteg. Lika bra att ge upp med en gång. Det skulle ju vara som att en svensk skulle kunna slå 1+ miljard kineser i deras egen nationalsport - omöjligt!
Dryghetsvarning på mig igen: Nej, jag erkänner, det var orättvis mot de amerikanska studenterna att jag jämförde dem med svenska seniorer.
Okej, nu har jag drygat färdigt, men det förtjänade du och jag hade kunnat fortsätta längre.
Men jämför med svenskar då om det känns bättre? Rekordet på 200 m är det äldsta damrekordet, hela 40 år gammalt. Fyra decennier! Och 100 m är nummer två, 39 år. Någonting har uppenbarligen gått helt snett inom svensk damsprint. Hur står det till med Irene själv förresten? Hennes toppnotering är sex år gammal. Vad händer i framtiden? Kommer det nya tjejer på sprint? Är Irene på rätt spår nu? Kommer rekordet slås inom överskådlig framtid?
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
