Värsta stället du varit bajsnödig på

Det här inträffade för 13 år sen, kom att tänka på det under min 4km långa förmiddagspromenad och skrattade högt under tiden.

Det var året jag fyllde nio år, och det inträffade några veckor före skolavslutningen. Det var en varm försommardag i maj, folk hade ännu inte börjat bada, men jag, min bror, och en dåvarande vän fick skjuts av min kära mor för att få "spela" volleyboll på en strand på kvällen. Vi tre spelade, min mor väntade i bilen.
När vi spelade kände jag en smärta i röven, jag hade aldrig varit så skitnödig i hela mitt liv. Det gick från 0 till 180 på ett par sekunder, jag visste att jag skulle skita på mig om jag inte drog ner byxorna. Så mitt under vår så kallade volleybollmatch sprang jag två meter för att gömma mig bakom en grön soptunna, drog ner byxorna, hukade mig ner, och la den hårdaste, bredaste och längsta bajskorven jag någonsin fällt. Det rekordet håller sig än idag i vuxen ålder. Jag skrek för det gjorde ont i rövhålet, det är min närmsta referens till vad jag tror kan kännas att få afrikansk djungelbatong där.
Tur i oturen var att korven var så hård, jag hade ogärna skitit vatten framför min vän och min bror, som skrattade så mycket så de var helt illröda, och min väns glasögon hade nära på immat igen. Det kändes förnedrande då de låg på marken och hånskrattade åt mig till att de såg mitt skrev, en orm till bajskorv och att jag skrek av smärta.
Min mor kom ur ut bilen och frågade vad som föregick, min bror var ivrig med att berätta att jag hade "skitit på mig". Hon pekade mot en stängd kiosk med två vattentoaletter som var fem meter bort, där fick jag gå in och torka mig. Vem vet, det var kanske ödet att jag inte skulle veta om att det fanns toaletter där, då hade jag kanske förnedrat mig ännu mer genom att skita i byxan.
Ingen av oss städade upp bajskorven från djävulen, förhoppningsvis ligger den förmultnad där än idag.

motionsslingan....5 km till närmsta dass så jag satte mig o sket bredvid motionsslingan, kom ett äldre par som rastade hunden och glodde lite men annars var det rätt lugnt...

På bussen minuter innan ett viktigt prov under gymnasietiden. Hoppade av vid lämplig hållplats och smet in på McDonald's. Sprutlackade den nyrengjorda toan. Jag skämdes lite eftersom toan minuter innan jag besudlat den var rengjort men måste man så måste man :P

Det är ju bättre att sprutlackera toan, än byxorna :P

Skit var påväg hem från stan och skulle stanna på ICA, Då börjar det kirra lite i magen och springer till en anställd och säger "VAR FAN ÄR TOAN DET ÄR BRÅSKA" och gick ut som inget hade hänt ...

I en taxi i en bilkö blev det jobbigt....men även en gång hos tandläkaren under en rotfyllning. Tandläkaren hade haft ett jäkla bestyr att få fast den där duken och höll som bäst på att fila och det bubblade och hade sig i magen. Jag tänkte att snart sätter jag mig upp och ber dem ta bort dukjäveln för nu måste jag på toa....men det klarade sig

Mitt uppe i Fjällen en kall vinternatt... Man vaknar upp i tältet mitt i natten och börjar känna av ett sjuhelvetes kalabalik i magen. Ja, vad ska man göra man drar på sig kängorna fort så in i helvete och dundrar ut ur tältet som en skjuten blix med magproblem. Det blåser så man håller på att flyga åt Tjottaheikki och där står man på det kala Fjället i långkalsongerna och darrar medan skitet sprutar och dundrar ur arslet på en. Så där efter en fasansfull minut eller två ser jag att man skitit ner kängorna och glömt toapappret i tältet.

Måste nog utan att tveka säga efter en natt på stan helt dyngrak och skulle ta nattbussen en 45 minuter från Danderyd.
Jag sitter och halvslumrar och halvvägs in på resan så kom den där legendariska alkohol/McDonalds trycket helt plötsligt. Jag ville inte gå av bussen för att skita och sedan vänta en timme i kylan på nästa nattbuss. Så jag höll mig till min busstation för att sedan hitta en något avskilt ställe att avfyra missilerna på. Traskade mot ICA och vandrade in på dagiset bredvid ICA och grävde en grop i sandlådan och sket för fulla muggar.

Fatta vilken överaskning dagisbarnen måste ha fått, när dom lekte i sandlådan på rasten!

Tja det måste ha varit i år när jag hälsade på flickvännen som bor i Finland. Vi skulle åka med båten till Tallinn en lördag för en heldag och då började vi med att ta tåget hemifrån.
(Det borde tilläggas att jag har haft riktigt dåligt självförtroende så tex i högstadiet så varje dag på bussen så fick jag alltid ett hemskt magknip där det direkt kändes som att man hade fått diarre och måste akut på toa, hemska år. Iallafall sedan dess så inträffar dessa tillfällen sällan och endast ibland när jag är hemskt nervös.)
Men redan på tåget som tog kanske 20 min så kände jag att det är något som inte står rätt till.. Men jag härdar ut. När vi går av tåget så är det Självklart minst en kilometer som ska avverkas och smärtan blir värre och värre. Jag försöker desperat kika efter någon toa samtidigt som jag låtsas som allt är frid och fröjd.
När vi väl kommer fram till hamnen så har vi två val på vilken väg vi ska ta. (Och självklart väljer vi fel, fast det visste vi inte då.) Så vi traskar på och nu börjar det bli riktigt illa vilket jag då förklarar för min partner..

Jag kniper för allt jag är värd men efter att vi har gått och gått så brister det för mig och jag känner att nu kommer det! Så jag i princip springer till närmaste buske som knappt kan räknas som en buske för den är så liten och skymmer ingenting. Men nöden har ingen lag!
Jag sätter mig ner och det kommer ut.. Självklart så är det stora höghus runt omkring med lägenheter men jag tror inte att någon ser mig. Jag försöker desperat hitta några löv för att torka av mig men det går såklart inte så bra när man har diarre! Men det är bara att dra upp dom halvvåta byxorna (Självklart regnar det också) och hinna ikapp tjejen som jag har jagat i förväg..

Men såklart har det inte släppt ännu utan efter en kort stund börjar det göra ont som fan igen och ungefär vid denna tidpunkten så ser vi att vi har gått runt hela jävla hamnen till fel sida om hamnen istället !! Nu börjar tiden verkligen rinna ut. Och det gör min skit också. Det bara vräker ut fast jag står där som en idiot och kniper allt vad jag kan. Så ja, hon blir vittne till detta. Nu jag ser inget annat alternativ än att slänga mig i havet med kläderna på. Så jag går som ett hjulbent miffo med benen brett isär tills jag kommer fram till vattnet. Och klättrar i med lika mycket grace som en valross. Så där står jag i havet utanför Helsingfors en tidig junimorgon i regnet och jag kan intyga att vattnet är fan inte varmt!

Jag lyckas på något sätt "tvätta" av mig och byta om till ett par extra kläder som jag som tur hade. Tjejen säger att vi har i princip 15 minuter på oss att hinna med färjan om vi kutar som dårar. Men Ack! Mina besvär är fortfarande inte över. Jag kommer kanske 50 meter från havet när det är DAGS IGEN. Det är bara att rusa tillbaka och hoppa i havet igen. Men såklart hann jag inte i i tid.
Nu har jag inga mer kläder så nu känner vi båda att hoppet är ute så hon ringer en taxi som vi ställer oss och väntar på under något tak.
Jag låtsas såklart som ingenting där jag hoppar in i taxin DYBLÖT. När vi sen kommer hem och jag hoppar ur taxin så ligger det en stor vattenpöl där jag suttit. Det första jag gjorde när jag kom innanför dörren var att ta ett Hett bad och som ni förstår var det skönaste badet någonsin.

Jag tror nog inte att jag någonsin kommer att kunna tänka på Tallinn eller Finlandsfäjan utan att bli påmind om mitt missöde

På en buss är det såklart inte roligt, men det finns ju busstoa vid absolut behov. Den är kanske inte kul att gå på men alternativet kanske är värre

Jag fick akut rännskita i samband med bakfylla på en festival. Halvsprang bort till bajamajorna för att inte väcka allt för mycket misstanke. Väl där var kön milslång. Snäll och väluppfostrad som jag är gjorde jag ett tappert försök att vänta. Stod och steppade på stället på det där sättet du bara kan göra när du nästan skiter på dig medans jag över lade med mig själv vad som är mest pinsamt: att skita på sig eller tränga sig?

Det sistnämnda kändes minst smärtsamt. Så jag dundrade förbi kön med bestämda steg och kastade mig in i bajamajan som blev ledig där det blev en bajsfest av guds nåde när jag släppte på rynktråden.

Den mest fantastiska i den här historien är att: ingen protesterade när jag trängde mig. Jag antar att de såg paniken i mina ögon.