Samma ord på engelska ursprungligen

Många ord på engelska är samma, många ord på engelska är snarlika, och endel ord är samma/snarlika men betyder bara ungefär samma sak.

Bord- table - inte samma eller lika.
Board däremot är likt men betyder inte riktigt samma.
Vilka ord kan ni komma på som har fått olika betydelser men har nog samma ursprungsbetydelse- just för att saker har utvecklats...?
Typ ett bord var väl på stenåldern bara en bräda- då språket föddes.
Svenska och engelska alltså.

pot (kastrull) - potta (att gå på toa i)

Fabrik på svenska och fabric som betyder tyg på engelska-något långsökt olika betydelser har det blivit men är nog för att tyg är 'fabricerat'/producerat.

Plate på engelska som betyder tallrik och platt på svenska som en tallrik ju är.

Det beror på att vikingar härjade i England. Sedan fanns det en massa språk i England och man behövde ena alla. Så man bestämde om ett språk som har lite allt i sig. Inklusive många ord från nordiskan. Därav kanske engelska är lättare för oss att lära än andra språk.

Engelska är ett nytt språk sett till tid. Man slog bara samman en massa och sedan fick man fram ett språk som funkade.

Bord - board har dock samma innebörd i betydelse skeppssida. I övrigt har du kopplingen bräda - board. När man talar om 'the members of the board', eller t.ex. 'board of directors', så kommer ordet 'board' just från att de sitter vid ett bord. 'A board meeting', ett styrelsemöte, sker vanligtvis runt ett bord. Dock verkar latinets 'tabula' ha slunkit in i engelskan som nyare benämning på bord. Det latinska ordet har dock fått samma innebörd i engelskan och svenskan i betydelsen table - tabell.

Jag bjuder själv på en:

Stol - stool. 'Stool' är 'pall' på svenska, alternativt avföring eller en sittplats för att tömma tarmen.

Ja, intressant.
Det är roligt med de orden som fått olika betydelser fast de egentligen har samma ursprung.

Det finns nåt ord jag inte kommer på nu som är helt samma men har olika betydelser. Som man alltid blir förvirrad av- så förvirrad att jag glömt det nu.

En gång när jag kallade en fabrik för fabric så blev det också lite fel.

Fornengelskan/angelsaxiskan var ju också ett germanskt språk, så alla likheter beror inte på vikingalån.

Litet kuriosum: eng they är faktiskt ett skandinaviskt lån, som ersatt det fornengelska hí/híe. Att pronomen lånas in i ett språk lär vara något relativt sällsynt!

Engelskan skiljer sig dock från många andra germanska språk genom att en tredjedel av ordförrådet består av latinska ord. Så vitt jag vet beror det på att nordmännen, vikingar, fick Normandie (som har döpts efter dem) som län under franska kronan. Där blev de kristna och började tala franska, för att sedan med Vilhelm Erövraren i spetsen invadera England 1066. Deras erövring av England innebar att en massa latinska ord blev en del av det engelska språket. Anglosaxarna, som erövrade England efter att romarna drog, var ju germansktalande stammar. Britannerna som redan befolkade Storbritannien sedan järnåldern var kelter. Notera att det fortfarande talas keltiska på de brittiska öarna, förutom det smått latiniserade germanska engelskan.

Jo man kan väl bara säga att det var en rejäl soppa med massor av språk. Om det nu var keltiska, latin i form av franska, eller nordmål och etc. Man behövde ena landet och få till ett språk under Gud och Kung. Det lyckades man ju rätt bra med sett till att engelska ännu idag är världens mest använda språk. Möjligen som delförklaring att man lånade så mycket från andra språk så det är väldigt lätt för andra att lära sig det.

Tack vare denna tråd kollar på "The war that changed the english languages" - Oversimplified på YT

Kolla! 😁

Nja … vi bör nog se they/them som ett betydelselån från nordiska. Ordet finns alltså, och används som demonstrativt pronomen, i fornsaxiska. På nordiskt manér börjar man använda samma ord både som demonstrativt och personligt pronomen:

de (här) nya telefonerna -> de har kommit nu

En pådrivande faktor är att fornsaxiskans inhemska pronomensystem kollapsar – eftersom ljudförändringar gör att alltför många ord plötsligt låter ungefär som he.

Typ att he hie gemetton låter som ”han/hon/de (har) träffat honom/henne/dem/varandra”.

För att öka begripligheten börjar man säga he tha gemetton, ”han (har) träffat dem”, etc.

Några är arvord från urgermanskan eller t.o.m. urindoeuropeiskan, medan andra är inlånade från urnordiskan eller dess tidiga dotterspråk.

Bord och bräda är kognater