Vad är det i kinesiska som man inte kan säga på germanska språk?

Precis som påpekat tidigare ifråga om oliver i medelhavsspråk har t. ex. indiska språk en mångfald ord för ris. Det finns ett ord för riset som växer på fälten, ett annat för det torra ris som lagras, ett tredje för kokt ris, ett annat för rostat ris etc. De orden är lätta att lära sig och begripa, då det ju handlar om konkreta saker, det är ju bara att någon pekar och säger orden.

Däremot blir det svårt när det börjar handla om religion, och när man börjar röra sig med de varierande känsloyttringarna i religionen, t. ex. i hinduismen. De känsloyttringarna finns inte hos oss, vi har inte upplevt dem. Även schamanism hos urinvånare både i sydamerika och i Sibirien är närmast obegriplig för västerlänningar då fenomenen rör sig på ett helt annat plan. De är helt enkelt inte möjliga att översätta, och religiösa känslor är inte utbytbara religioner emellan. Olika folks erfarenhetsupplevelser av sin religion är faktiskt obegripliga för dem som inte delar den, om man inte går native, och lär sig både religion och språk (vilket bådadera tar många år). Med all säkerhet har kineser kulturyttringar som inte går att översätta, eller ens begripa om man inte under ett halvt liv lär sig språket. Språket formar också tanken, man förstår inte känslorna men kan närma sig dem genom att grundligt lära sig språket.

Har vi visst, "för att inte tala om". "Jag gillar inte Trump, för att inte tala om Netnyahu."

Jag gissar friskt att man kan saga for tre dagar sedan, eller dagen fore forgar, pa kinesiska. Detta gar i alla fall pa japanska.

Nej.

Det finns inget ord för ordet nej men det finns det ju i germanska språk.
I germanska språk kan man inte säga "inte ja" om man menar nej.

https://mandarinhq.com/2016/04/say-n...darin-chinese/

Märkligt att man inte lärt ut det på TS påstådda kurs.

Vi kan å andra sida säga tack, tackar, tackar ödmjukast, tack så mycket, tack sak du ha, tusen tack osv. Vi är med andra ord inte alls begränsade till två sätt att tacka. Däremot kan den enskilde personens begränsningar påverka hur man tackar för sig i olika situationer. Det kan dock inte språket i sig rimligen få skulden för.

För att hålla sig till tråden så känns det där som en typisk sak en språklärare klämmer ur sig då de är helt begeistrade av sitt/sina språk, ofta så till den milda grad att modersmålet framställs som sämre.

Fast alla dina exempel innhåller ordet Tack. Och det var det jag menade: att de säger siesie och sen även något helt annat. Inte siesie så mycket.

Du skrev själv att man säger just tack på två sätt på svenska varför jag listade ett antal ytterligare exempel. Vad gäller liknande ord/uttryck så finns exempelvis vad snällt, hyggligt, det uppskattas osv. beroende på situation och kontext.

Svenskans (och germanska språks) påstådda ordfattighet och brist på nyanser vidhåller jag beror mer på de som talar än språken i sig.

Alla dina exempel innhåller ordet Tack vilket på enkel kinesiska stavas Xièxiè men i serier jag sett har de sagt något helt annat och det har blivit översatt till Tack. Så jag antar att de har flera sätt att säga tack men något helt annat ord och möjligen en annan betydelse som inte går att översätta.

På samma sätt skiljer man på svenska till exempel mellan "i år" och "det här året" där man på flera andra språk skulle säga samma sak. På engelska t.ex heter de båda "this year". Detta fenomen är ännu vanligare med verb på svenska; "veta", "kunna", "känna", "känna till" (och eventuellt andra verb) heter samma sak på vissa andra språk. Till exempel kan man översätta alla dessa till "know" beroende på sammanhang.Samma sak med "tycka, "tänka" och "tro".

I spanskan har man ett ord, som inte har någon motsvarighet på svenska eller på engelska: consuegros (eller consuegras i femininum). Det betyder att ens barn är gifta med varandra.