Varför vill någon ha barn?

Nja, konceptet förlorare är ett subjektivt, mänskligt påhitt. Naturen har aldrig påstått att fortplanta sig är att vinna.

Då gör man om allt som var roligt en gång till. Och angående besparingarna så kommer jag att behöva dom till mig själv när jag går i pension, kommer inte att bli ett öre kvar när jag dör.

Jag förstår till 100% varför man skulle vilja ha barn. Trots det kommer jag inte ha några själv. Tycker inte det är svårt att sätta sig in i att andra tycker annorlunda.

Hahaha han säger i annan tråd han har 2 barn.
Ta inte nåt seriöst denna herre säger.
Han lever i en fantasy värld.
Han drömmer om fru ,barn,va Sveriges största lastbil försäljare för Scania.

Stackars barn om det är sant och har en förälder som tänker likt TS!

Men hallå, har du låtsats glömt bort dina två grabbar igen?! Din äldsta är ju fan över 20 år.. Känns lite weird att ignorera dom.

Grabbarna förtjänar att göra en liknande tråd, "Varför vill någon ha kontakt med sin pappa?".

Stackars barn. 🫤

https://www.flashback.org/sp76456355

För 4 år sedan var du 30 och barnlös och 2 år senare hade du barn som både hänger på flashback och har flyttat hemifrån. Du vet att AI inte räknas som ditt barn bara för du betalat för det? Det är en tjänst

Dags du förklarar dig generalen har du barn eller inte?!

Om Scania försäljaren inte har några barn vem fan var det då som skapade en tråd från hans konto och bad om ursäkt till hela Flashback fotbollsforum och poänget hur mycket han skämdes över sin pappa?

Han gick från att inte ha några barn till ha två söner i 5 års åldern till ha vuxna barn innan Arsenal ens lyckades vinna en titel. Många frågor inga svar.

Bra fråga… Sedan jag fick ett eget har jag också förstått att jag absolut inte vill ha ett till. Det är mest trams det där ”kääärleeeken övervinner aaaallt”. Det är jobbigt också.

Jag förstår att detta inte är en legitim anledning till att inte skaffa barn men jag vill ändå passa på att fråga eftersom detta är saker jag tycker verkar svåra med att ha barn.

Hur jobbigt är det om...
1. Barnet är i skolan och man inte vet hur det har det? Speciellt om man märker att det inte är lika glad som vanligt.
2. Barnet har psykisk ohälsa och det är svårt att få det att må bra?
3. Det är föräldrar i klassen man stör sig på men som trots det bjuder in på parmiddagar eller annat fastän man helst inte vill träffa dem? Hur vanligt är det att ni umgås med föräldrar ni inte gillar för att inte skapa dålig stämning?
4. Barnet har vänner eller klasskamrater som ni tycker beter sig som skit och ni tar upp detta med föräldrarna eller lärare men att de inte lyssnar alternativt att skitungarna ändå inte ändrar sig.

Är nyfiken på hur ni med barn ställer er till sådana här vardagssituationer för jag som inte har barn tror att jag skulle vara en hönsmamma och vara konstant överbeskyddade och orolig för hur mitt barn mår och har det.

det måste ju till nya fetthjärnor för att driva denhär skiten vidare