Om 30-40 år börjar luftens koldioxidhalt minska. Vad gör vi då?
De åkrar jag ser idag ser inte ut som min barndoms åkrar. I takt med att tillgången till koldioxid har blivit bättre har vi övergått till grödor som med mindre koldioxidfångande bladyta producerar mer korn. Våra skördar har flerdubblats och globalt producerar vi nu tillräckligt för att mätta hela Jordens befolkning och vi skulle kunna producera tillräckligt för de elva miljarder människor som vi kommer att ha när befolkningen slutar att öka.
Om vi minskar tillförseln av koldioxid borde vi ju mycket noga studera hur våra grödor reagerar på en sänkt koldioxidhalt. Men jag har inte sett några sådana rapporter. Det troliga är att global missväxt blir allt vanligare och att svälten återkommer. Förra gången vi hade förindustriell koldioxidhalt klarade vi i skogsområdet svältperioder genom att äta barkbröd men den här gången är vi fler och även skogens tillväxt avtar.
Men är det inte bara att öka användningen av fossila bränslen för att hålla koldioxidhalten konstant? Tyvärr är det nog inte det. Ingen vill ha fotogenlampor när det finns diodlampor, ingen vill ha bensinbilar när det finns självkörande elbilar, ingen vill ha oljeeldning när det finns värmepumpar, stålindustrin reducerar malm med väte i stället för med kol, pappersindustrin producerar ligninbaserade bränslen, ingen vill ha kolkraft när sol, vind och vatten ger mer el än vi kan använda.
Och hur är det med koldioxidens klimatpåverkan? Den i särklass viktigaste växthusgasen är vattenånga. När Svante Arrhenius försökte prata om koldioxidens klimatpåverkan avfärdade man den som försumbar jämförd med vattenångans. Kalla vinternätter kan vi ibland känna hur det känns när halten av växthusgasen vattenånga är låg. Som växthusgas ger vattenånga en höjning av marktemperaturen men vattenånga kan också kondensera till moln som speglar infallande strålning och sänker marktemperaturen.
Skäller vi inte under fel träd? Borde vi inte fundera mer på vad som händer när vi sprider ut flodvatten för konstbevattning eller byter ut urskog mot snabbväxande produktionsskog med en annan vattenomsättning?
De åkrar jag ser idag ser inte ut som min barndoms åkrar. I takt med att tillgången till koldioxid har blivit bättre har vi övergått till grödor som med mindre koldioxidfångande bladyta producerar mer korn. Våra skördar har flerdubblats och globalt producerar vi nu tillräckligt för att mätta hela Jordens befolkning och vi skulle kunna producera tillräckligt för de elva miljarder människor som vi kommer att ha när befolkningen slutar att öka.
Om vi minskar tillförseln av koldioxid borde vi ju mycket noga studera hur våra grödor reagerar på en sänkt koldioxidhalt. Men jag har inte sett några sådana rapporter. Det troliga är att global missväxt blir allt vanligare och att svälten återkommer. Förra gången vi hade förindustriell koldioxidhalt klarade vi i skogsområdet svältperioder genom att äta barkbröd men den här gången är vi fler och även skogens tillväxt avtar.
Men är det inte bara att öka användningen av fossila bränslen för att hålla koldioxidhalten konstant? Tyvärr är det nog inte det. Ingen vill ha fotogenlampor när det finns diodlampor, ingen vill ha bensinbilar när det finns självkörande elbilar, ingen vill ha oljeeldning när det finns värmepumpar, stålindustrin reducerar malm med väte i stället för med kol, pappersindustrin producerar ligninbaserade bränslen, ingen vill ha kolkraft när sol, vind och vatten ger mer el än vi kan använda.
Och hur är det med koldioxidens klimatpåverkan? Den i särklass viktigaste växthusgasen är vattenånga. När Svante Arrhenius försökte prata om koldioxidens klimatpåverkan avfärdade man den som försumbar jämförd med vattenångans. Kalla vinternätter kan vi ibland känna hur det känns när halten av växthusgasen vattenånga är låg. Som växthusgas ger vattenånga en höjning av marktemperaturen men vattenånga kan också kondensera till moln som speglar infallande strålning och sänker marktemperaturen.
Skäller vi inte under fel träd? Borde vi inte fundera mer på vad som händer när vi sprider ut flodvatten för konstbevattning eller byter ut urskog mot snabbväxande produktionsskog med en annan vattenomsättning?
