Började på antidepp efter min tråd här på FB

Hej FB,

För bara några dagar sen skrev jag en tråd här om hur skit jag mådde, och frågade huruvida jag var utbränd eller deprimerad. Jag fick rådet att gå till läkaren och berätta hur jag mådde, med all min ångest och depression. Jag är en 30årig man.

Han skrev ut Sertralin, och jag är nu på min 3e dag. Alltså, jag funderar på att hoppa av detta tåget och inte ta min dos imorgon.

Ångesten som är hos mig är sjuklig. Är paranoid, apatisk, energilös, totalt jävla däckad. Känner mig helt "borta" i huvudet, som att jag inte är i denna verkligheten eller något. Ska jag ha denna skiten i en månad innan det "kanske vänder" blir jag inte långlivad.

Innan jag började med dessa SSRI mådde jag å ena sidan skit, men jag tog mig till gymmet, boxningen, jag mediterade, yoga osv. - saker som faktiskt hjälpte och jag hade mina ljusglimtar under dagen, även om jag mådde rejält dåligt ibland. Nu känner jag bara att jag inte pallar med detta alls. Kan det vara att medicinen är fel för mig eller är det såhär det ska vara? Jag kör en liten dos nu för att sedan trappa upp, så det är inga monsterdoser som gör detta med mig.

Läkaren sa att det kunde bli "lite sämre" under insättningen, men hon sa inte att det skulle bli katastrof i princip direkt.

Du borde fått lite atarax också mot ångesten. Ge det lite tid så blir det nog bättre om några veckor. Man kan inte ge upp efter 3 dagar.

Hon sa att Atarax med SSRI kunde vara livsfarligt (?). Fick rådet i min gamla tråd att få Atarax utskrivet så jag bad också om det, men det blev ett nej.

Förstår att jag inte borde ge upp redan, men jag tvivlar på det helt plötsligt, av någon anledning...

Tack för ditt svar

Det är inte ovanligt att du blir ännu mera deppad den första månaden av antidepp .

Det är bara att bita i hop så mår du förhoppningsvis betydligt bättre snart .

Vilken skitläkare. Atarax med Citalopram/Escitalopram kan ge QT-förlängning. Atarax med Sertralin är helt ofarligt. Herregud.. Men men.

Ge det några veckor iallafall

Alla upplever insättningsfasen på olika sätt, vissa har svårare biverkningar och det är absolut inte ovanligt att folk hoppar av insättningen snabbt och avslutar behandlingen.

Det finns andra typer av antidepressiva mediciner, om du ens behöver dessa. Du skriver att du gymmar, sportar i boxningen, mediterar och yoga. Mycket positivt för utbrändhet, och särskilt depression. Ställ dig frågan om du faktiskt är deprimerad, och om, behöver du då medicin? En depression går att ta sig ur utan medicinering. Psykofarmaka har i regel rätt dålig effekt på just utbrändhet.

Du skriver "Känner mig helt "borta" i huvudet, som att jag inte är i denna verkligheten eller något." Detta låter som s.k. dissociation. Möjligt kan det bero på serotoninökningen, eller den dopaminerga ökningen som Sertralin även kan medföra. Detta borde dock stabiliseras efter några dagar till.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dissociation_(psykologi)

Troligen kommer utsättningssymptomen avta, men om du känner att det är outhärdligt skulle jag abrupt sluta med medicinen. Som sagt upplever många insättningsfasen som extremt svår. Det finns som sagt andra varianter av antidepressiva (om du nu känner att du faktiskt behöver medicinering).

Mitt råd är att sluta med SSRI:n, och återgå till ditt aktiva liv där du tränar och håller igång. Leta sedan efter en annan medicin. Har inte läst din tidigare tråd om jag minns rätt, men det finns såklart andra alternativ.

Alltså, upplever du insättningen som jobbig och att den påverkar dina tidigare sunda rutiner är medicinen fel för dig. Jag har experimenterat en del med olika typer av mediciner förut när jag var yngre, bland annat Fluoxetin (också en SSRI). Jag hoppade av den snabbt efter några dagar. Upplevde "dissociation" som du beskriver, och att jag befann mig i en kemisk bubbla av avtrubbning. För vissa är dock detta något positivt, har man grövre ångest med depression kan avtrubbningen vara en bekväm tillflykt.

Det är absolut inget märkligt i att hoppa av medicineringen. SSRI är för övrigt utdaterade skitmediciner i regel.

Förstår inte vad Atarax skulle hjälpa i ditt nuvarande mående gällande insättningen, den hade fungerat milt mot ångest, annars hade den gjort dig ännu mer apatisk och trött. Men det går mycket enkelt att få utskrivet Atarax från exempelvis en läkare via appen "Min Doktor".

Bita ihop och bli en SSRI-zombie!

Helst inte . Jag hade skippat antidepp om jag var TS . Rävgift enligt mig .

Men det är upp till var och en .

Ja, känns helt sjukt bara. Är helt väck.
Okej, låter märkligt. Jag kanske ska ringa henne och fråga om det? Jag visste ju inte så sa inte emot direkt.

Får se hur jag mår imorgon. Jag trodde man skulle bli lite "nere" och lite tröttare kanske, men det här är ju helt extremt
Tack för ditt väldigt utförliga inlägg. Jag har levt med stor ångestproblematik i cirka ett år som uppstod efter lite traumatiska/stressiga månader. Panikångest har jag också fått på köpet.

Mycket paranoida tankar, problem att vara med folk osv. Men har fortsatt att jobba och så, men efter semestern så var det som att kroppen bara sa nope, inte en dag till. Kom hem efter jobb och allt snurrade, kom i princip inte upp på morgnarna och allt det där. Noll energi.

Det har nog legat och pyrt i några år, men för ett år sen bröt helvetet loss och har inte riktigt kunna få ihop mig själv efter det.

Jag trodde att man skulle bli lite deppig och inte särskilt rolig under ett par veckor, men detta är inte alls kul. Det där med dissociation låter det precis som. Känns sjukt läskigt.

Du säger att jag borde hoppa av, och de andra att man ska fortsätta kämpa. Hur "illa" bör det vara innan man tar beslutet att hoppa av? Jag är inte direkt suicidal (vilket jag varit under detta året), utan bara den dissociativa känslan som äter upp mig, och jag kopplar den starkt till min ångest då jag alltid kände såhär innan en panikattack. Och som jag skrev, ingen energi, ångest, osv.

Så jäkla förvirrande. Kände såhär redan igår men fick inte tag i läkaren.

Definitivt, särskilt SSRI. Såklart finns det bättre antidepressiva mediciner.

Men det TS beskriver i att denne gymmar, håller på med boxning, yoga o.s.v. är ju väldigt bra tecken. Kanske behövs det en ångestdämpare istället och ett miljöombyte. Dra en liten semester och försöka få nya intryck.

Dock vill jag inte underminera TS mående, ej insatt och ska kika tidigare tråden.

Ja jag har helt fått ge upp mina tidiga rutiner för att jag helt enkelt inte orkar. Bara tanken på gym eller yoga t.ex. får mig nästan att somna på plats. Innan gjorde jag detta dagligen. Men är detta något som kan gå över inom de närmsta dagarna? Att åka till jobb på måndag känns ju sjukt avlägset liksom.

Det enda är att jag har kämpat och kämpat med allt detta som träning, meditation, yoga osv men min problematik har inte försvunnit. Fortfarande enorm ångest och sådär vilket var anledningen att jag tog mig till läkaren.

Så jag är sjukt kluven..

Ja det är ju det jag inte direkt vill bli. Hon sa att man tar denna medicin i minst ett år...

Jag köper att SSRI är en bra medicin för många, men jag var nog mer motståndskraftig än vad jag initialt trodde. Det var lite axelryckning från min sida när hon föreslog det, men nu känner jag mig mer och mer "ensam" i det hela och att jag kanske tagit fel beslut?
Ja jag vet inte... Är väldigt kluven. Har försökt så länge med olika grejer men det har inte hjälpt nämnvärt.

Orkar inte "kämpa" längre, och mina perioder fulla av ångest och att vara suicidal kom mer frekvent så jag kände att detta kunde vara ett alternativ. Men jag vet inte...