Sollentuna: mordet på Peter Plax, 2019-08-02

Som jag förstått så skulle J*han vart stolt över både skolresultat men även sagt att J*ck var en fin och snäll person, sen är det inte jättekonstigt att man är stolt över sitt barns skolprestation när han gick ut med så bra betyg som J*ck gjorde. Tror föräldrarna går igenom ett riktigt ofattbart helvete just nu 🙁

Sannolikt går JLs föräldrar igenom ett veritabelt helvete.

Om JL är oförmögen att känna skuld eller ånger för sina handlingar så tar föräldrarna rimligtvis på sig både hans skuld, skam och ånger - detta förutsatt att föräldrarna mentalt fungerar som förväntat. Vissa inlägg här på FB antyder att även föräldrarna saknar förmågan att känna medkänsla, men det är svårt föreställa sig hur två vuxna individer i samma familj går genom arbetslivet och gemensamt socialt umgänge helt utan empati och att det dessutom undgår upptäckt från omgivningen.

Eftersom vi inte har en susning om hur Js familjs sociala liv var, eller t o m brist på socialt liv, så är det svårt att veta. De umgicks uppenbarligen väldigt mycket med barnen. Frågan är om det fanns plats för mer. Pappan tränade mycket, varje dag som jag tolkar det. Och jobbet på det. Sen familj med spel, middag, tv etc. Vänkretsen kan ha varit lika snäv där som hos J. Då är det kanske inte konstigt att ingen såg något märkligt.

Är inte jätteinsatt i fallet mer än att jag skrollat igenom fupen. Det jag funderar över är ju mer om killen snarare är psykopat än svårt psykiskt sjuk. Det förstnämnda går väl i princip inte att ”vårda” bort och brukar väl inte leda till vård? Skulle vara intressant att se psykbedömningen över allt annat.

Vi kan med uteslutande logik anta mer än du vill hävda i ovan inlägg. Det hade med stor sannolikhet framkommit fler av varandra oberoende indikationer i linje med din tes om så hade varit fallet.

Cykelintresset ger oss en bra indikation om faderns umgänge privat. I tävlingssammanhang blir det mycket tydligt och inom mycket kort tid uppenbart om fadern hade svårt att hålla sig till enkla regler vid socialt umgänge i samband med tävling. Om fadern kört med fula knep under en tävling eller varit udda vid eftersnacket så hade det med stor sannolikhet kommit fram på ett forum som detta, speciellt såhär i efterhand.

Vi har alla olika masker på oss. I sportsammanhang, arbete, familj, skola osv så visar vi upp olika masker. Vi är inte samma människor när vi träffar nära vänner som när vi träffar folk på gymmet eller på jobbet.

Men jag säger varken bu eller bä. Jag känner inte familjen, har aldrig träffat dom samt att dom inte gett minsta lilla uttalande i media. Men att de seglade förbi föräldrarna Plax, under rättegångsdagarna, utan minsta lilla blick mot dom säger mycket. Själv hade jag krympt ihop och bett så otroligt mycket om ursäkt å min sons vägnar, jag hade försökt hämta hem månen till dom. Och den skam jag känt som förälder vad gäller min 16-åriges sons dåd, går nog inte uttala i ord. Men …. dessa två föräldra verkar överhuvudtaget inte känna minsta lilla empati för familjen Pla*x. Men jag ser bara utifrån och vad jag fått berättat för mig.

Under tävling är viljan att vinna större än att upprätthålla en social mask speciellt för en tävlingsmänniska som JLs far. Jag hävdar fortfarande att: I tävlingssammanhang blir det mycket tydligt och inom mycket kort tid uppenbart om fadern hade svårt att hålla sig till enkla regler vid socialt umgänge i samband med tävling.

Du vet heller inte om JLs föräldrar för tillfället är lika medicinerade som PPs far eller anledningen till varför de uppträder suboptimalt gentemot PPs föräldrar under rättegången.

Som du själv säger; helt objektiva förefaller dina spekulationer inte vara. Det har jag förståelse för.

Nej, jag är definitivt inte objektiv, inte numera. Jag försöker till viss del, men det faller ganska platt. Mina lojaliteter har förflyttats från mitten till höger - eller hur man nu önskar beskriva det. Dock - trots hård medicinering lyckades Dmitri uttrycka sitt deltagande till Js föräldrar. Så den biten köper jag inte. Alltså att de skulle vara för medicinerade för att ens reagera på ett vettigt sätt.

Det här fallet har tagit mig hårt måste jag erkänna, och jag har lite svårt att känna sympati för J och hans familj tyvärr.

Det finns trots allt många möjliga anledningar till varför de uppträder suboptimalt gentemot PPs föräldrar under rättegången, anledningar som inte behöver innebära att de är helt oförmögna att känna skam, skuld eller empati. Men samtidigt kan deras uppträdande även vara en indikation på att något inte står rätt till med dem.

Jag har förståelse för ditt ställningstagande, det är anledningen till att jag är här och försöker så gott jag kan hålla mig till objektiva spekulationer. Har själv varit i kontakt med PPs far personligen och det drabbade även mig hårt.

Det är ju så. Kommer man nära den ena parten så flyttas lojaliteterna. Jag har fått höra en hel del från Peters sida och det gör att jag helt enkelt idag inte har möjlighet att känna någon sympati för J. Lite sympati kan jag känna för hans familj, men inte för honom själv. Det är bara att läsa fupen så reser sig håret på armarna. Att en ung, frisk, högpresterande empatisk kille blev ihjälslagen av någon som bara kände för att döda någon gör inte direkt att jag känner nån sympati för J på något sätt.

Regler är väl nyckelordet här. Det verkar inte ha funnits någon brist på regler i familjen, snarare tvärt om. Det är nog frånvaron av annat än just regler som ger mig och en del andra i tråden känslan av att någonting inte står rätt till i familjedynamiken. Det är väl inte normalt att beskriva sitt barn/syskon genom prestationer? Att inte veta vad ens närmaste har för tanke-/känslomönster?

Och parallellt med ditt resongemang finns det inget som talar för att strikta regler under uppväxten direkt eller indirekt skapar en mördare. Samtidigt kan vi inte heller helt säkert säga att mer lek, utrymme för känslor, ömhet och bekräftelse under JLs uppväxte skulle leda till att han blir en välfungerande samhällsmedborgare. Vi kan där emot dra slutsatsen att en genetisk predisposition att förlora alla eller merparten av medmänskliga concept måste vara den mest avgörande faktorn.

Med genetisk predisposition menar jag i detta fall, enkelt uttryckt en hjärna som föredrar bokstavliga tolkningar, är objektorienterad, extrem suggestibilitet och besatthet. JLs far uppvisar några av dessa egenskaper genom yrkesval och sitt fritidsintresse. Kombinationen av dessa egenskaper gör JL oerhört lättpåverkad av det våldsmaterial han konsumerar och till skillnad från sin far har JL tillgång till materialet under sin uppväxt. Helt beroende på JLs mentala dysfunktion kan argumentet till och med vara följande; JL hade behövt ett tydligare regelverk hemifrån för att inte utveckla begäret att genomföra mordet på PP eller någon annan under hans livstid.