Såg den igår och den var riktigt bra. Rekommenderas starkt. Den är lite seg i början men är såklart bara lugnet före stormen och vissa scener är så otroligt fina för ögat att man finner sig själv med öppen mun och tappad haka.
Krig är sjukt och detta bör agera exempel på att aldrig delta i ett.
Tekniskt sett är den imponerande, men hela grejen med "one-shot" är också en av filmens svagheter eftersom det skapar problem med tid och rum i en krigsfilm som är menad att vara så pass realistisk som möjligt. Jag förstår inte varför så många i tråden jämför filmen med Saving Private Ryan, de är filmade med helt olika tekniker (Saving Private Ryan är kanske den enda andra krigsfilmen ni känner till?). Tittar man på historien så används one-shot films traditionellt sett till dramafilmer, konstfilm, dokumentär samt experimentell film. Anledningen till att det funkar bäst i dessa filmer är för att one-shot under lång tid skapar en viss drömlik känsla.
Ett exempel på one-shot som funkar perfekt är Birdman från 2014, eftersom illusionen av one-shot förstärks av filmens drömlika fantasiscenarion som pågår i huvudkaraktärens huvud.
Storyn i 1917 är klen och även och tanken är god så känns den inte tillräcklig. Vissa scener känns alldeles för utdragna och onödiga, och det är uppenbart att de tillförts enbart för att få filmen upp till 2 timmarsformat. Visst, filmen är otroligt vacker att se på och därför är det korrekt att de tekniska aspekterna bör hyllas. Resten däremot...
Sedan, oavsett vad vissa fjantar i tråden påstår enligt pseudo-artiklar från BBC publicerat på 2010-talet, så överdriver filmen faktiskt med hur många färgade personer som deltog i striderna. Det bidrar till filmens icke-realism och känns därför mer som en typisk efterkonstruktion för att blidka dagens medieklimat. Det är bara att titta på Peter Jacksons dokumentär "They Shall Not Grow Old" som restaurerat filmmaterial från första världskriget för att få sig en bild hur de flesta brittiska kompanier såg ut. Och nej, det fanns inte en random svart kille här och där som 1917 felaktigt visar upp.
Det är verkligen synd att det inte görs fler filmer om första världskriget, alla filmmakare och särskilt amerikanska filmmakare är ju besatta av andra världskriget och det är verkligen uttjatat. Vill man se en riktigt bra film om första världskriget så bör man ju absolut se "All Quiet on the Western Front" från 1930. Mer realistiskt än så blir det inte.
Löjligt med gimmicken att det ska se ut som en tagning. Poänglöst, och kommer i vägen för berättandet.
Lite klichéer: svagt att de var tvungen att ha med en kvinna, trots att det var väldigt malplacerat. Ingen som vågat göra en film helt utan kvinnor sen typ "Lawrence of Arabia". Och detta har förstås inte något att göra med att jag är mot kvinnor, utan att man skohornar in en här för att få lite najs sentimentalitet.
Sen snacket mellan de två soldaterna, särskilt i början. Så är det alltid: snacka lite sköna minnen från gamla England, trots att de borde varit jävligt nervösa ännu för att bli skjutna. Lite som i "Saving Private Ryan" när de vid ett tillfälle börjar dilla om nån donna hemma med superstora meloner.
Lite kliché förstås också att den enda som hjälper honom i trucken är sikh-killen. Ingen engländare gör det.
Plus att handlingen är så löjligt enkel: ta er från A till B. Annars dör asmånga. That's it. Och på vägen kan ni knalla av lite tyskar, och uppleva ett representativt panorama av WWI: en dog fight, en krypskytt, en ensam fransyska med ett barn, en generalstormning från skyttegravarna, en scen från ett improviserat militärsjukhus med en massa skadade soldater, etc. Lite som i "Fury", man betar av etapperna en efter en: en fight mot anti-tank guns, en fight mot en Tiger, en liten stad man tar in där man kan visa lite SS-bad guys, sen en last stand mot en jävla battaljon av kamikaze-SS:ar.
Skulle sångscenen vara en hyllning till "Paths of Glory", eller? Patetiskt, denna rulle är inte i närheten av den. Mendes: "These two soldiers in the film could be Germans. (...) It’s about the experience of war rather than a political statement." Sure, sure. Men gör den om tyskarna då! Faktum är att Kubricks film visar fransmännen som kräk och (delvis) tyskarna som offer (ok, måste se om den, men det är intrycket man får när tyska tjejen sjunger på slutet), medan denna film visar tyskar som kräk och engelsmän som hjältar. Väldigt simplistisk syn.
Citat:
Ursprungligen postat av T-80U
Av alla filmer om första världskriget jag sett (med ett nästanundantag för A Very Long Engagement, 2004) så har man i princip aldrig lyckats få med den totalt sönderskjutna, stinkande och övergivna slagfältskänslan, så som den beskrivs av överlevande veteraner. Den tyske konstnären Otto Dix, som stred på västfronten uttryckte det som att de döda "genomgått den ultimata förnedringen, och blivit förvandlade till avfall", och det lyckas man visa på ett snillrikt sätt i den här filmen. Det fick mig att fastna direkt.
För den som enbart har ytlig kunskap kring kriget är det förstås ingen stor grej, men för den som läst in sig ordentligt på konflikten ger den här filmens skildring av det sönderskjutna, stinkande, flug och råttinfesterade ödelandskapet den rätta känslan.
Man har lyckats att förmedla Dix åsikt genom att det tar en liten stund innan man börjar att inse att de går kring och förbi ruttnande lik överallt, som man inte ens ser om man inte tittar noga. Begravda i lera, framstickande lemmar, råttor som äter på de döda, och den totala tystnaden som beskrivits väl.
Ett annat citat ur en bok, där en tysk soldat beskriver ett framskjutet skyttegravssystem vid Meninvägen i Flandern, just 1917:
"Det fanns ingen möjlighet att få de döda tillbaka genom löpgravssystem och förbindelsegravar och inte heller någon möjlighet att få bort träck och urin. De döda kastades helt enkelt över kanten på skyttegravarna, där de sprängdes i stycken och slängdes tillbaka ner i gravarna under nattens artillerield. På morgonen grävdes de raserade skyttegravarna ut igen, och manskapet fick hacka och bända sig fram genom lera, jord, sten och ruttnande döda kroppar. De slet, badandes i svett, med rädsla för vad som kom ifrån skyn härnäst. Sommartid genom moln av flugor, skrikande råttor, och en obeskrivlig stank av döda människor, avfall och exkrementer."
Äntligen en film som kommer nära den västfront man fått beskriven för sig genom de som var där. Jag rekommenderar den starkt.
Tror ärligt talat det där mest är för att det inte gjorts så många påkostade WWI-rullar i Hollywoodsk regi. Hade Spielberg eller han som gjorde "The Thin Red Line" (Malick) gjort en hade den varit lika bra vad gäller skildrandet av krigets realiteter, inklusive skyttegravarna. Tror fan till och med Michael Bay hade fixat det. Eller han Gibson med "Hacksaw Ridge": alla WWII-filmer nuförtiden gör ett rätt bra jobb nu med maffiga, realistiska stridsscener. Tror de skulle göra samma med WWI, närmast oavsett vem som hade regisserat.
Citat:
Ursprungligen postat av Sir Dwain
Oj där ser man, Mårten Blomkvist igen (som jag lägger märke till eftersom han också sågade "Color out of space").
Jag kan gå med på delar av hans kritik, men inte det stora, jag håller inte alls med om att filmen "gör ett mardrömslikt krig till en temapark". Visst det är en underhållande film som har set-pieces, och huvudpersonerna är särskilt hjältemodiga, men att filmen på något sätt skulle dölja eller undvika att det första världskriget var ett extremt meningslöst slöseri med människoliv tycker jag är en obegriplig tolkning.
Filmen handlar ju om att försöka undvika ett exempel på detta, uppdraget är att försöka förhindra att 1600 liv slängs iväg för ingenting.
Nåväl, han nämner att den längsta tagningen var på 9 minuter, betydligt kortare än jag trodde (även om det fortfarande är en imponerande prestation). Jag är mycket svag för långa tagningar, men Mårten har rätt i att det är svårt att göra, naturligtvis.
Det är DN, de måste alltid tolka saker enligt de mallarna. Lite edgy, liksom. Säger regissören att det är en antikrigsfilm säger DN att den i själva verket förhärligar kriget. Det är ingen höjdarrulle på något sätt, men det är fan ingen temapark-grej. Man måste vara PK. Är filmen redan i sig PK så måste man säga att den egentligen inte var PK, men att den borde varit det.
__________________
Senast redigerad av fryskyl 2021-08-01 kl. 01:06.
Skulle varit kul om dom hade fått möta Adolf själv som Mc ordernas och sedan skonat hans liv.. Välgjord film, väl ingen direkt klassisk krigsfilm , utan man visa hur det var.
En walking simulator utan någon mening eller nerv. Kameraarbetet och fotot blev extremt enformigt och repetitivt. Sanslöst överskattad film. Själva kriget lös allt som oftast med sin frånvaro.
Njäe, han var frontsoldat med korprals grad, (Grefreiter), & tilldelades första & andra klassens Järnkors för tapperhet, så man kan kalla Hitler många saker men malaj eller feg var han inte...
Du får gärna komma med källor.
Källor som inte är typ Henrik Arnstad.
AH fick fem utmärkelser under WW-I.
Dekorerad två gånger.
Järnkorset av 2:a Graden och 1:a Graden.
Allvarligt skadad två gånger.
Han var mycket plikttrogen och var känd för sitt dödsförakt.
Att AH var nationalsocialist, trodde på rasideologi och var en diktator och delaktig till Nazitysklands förintelseläger, antisemitismen, invasioner och startade WW-II är fakta och sanningen.
Men för det ska man inte komma med lögner om vem han var och gjorde i övrigt. Att AH endast skulle vara ett ondskefullt monster och demonisera honom är en förenkling och historieförfalskning.
AH var som de flesta av oss mångfacetterad och komplex.
Det gör inte hans brott mindre onda.
Men demonisering och historieförfalsning är inte svaret och lösningen om vem AH var.
Men Adolf Hitler tjänst var inte stridande direkt.
Citat:
Ursprungligen postat av DrMurdoch
Malaj?
Du får gärna komma med källor.
Källor som inte är typ Henrik Arnstad.
AH fick fem utmärkelser under WW-I.
Dekorerad två gånger.
Järnkorset av 2:a Graden och 1:a Graden.
Allvarligt skadad två gånger.
Han var mycket plikttrogen och var känd för sitt dödsförakt.
Att AH var nationalsocialist, trodde på rasideologi och var en diktator och delaktig till Nazitysklands förintelseläger, antisemitismen, invasioner och startade WW-II är fakta och sanningen.
Men för det ska man inte komma med lögner om vem han var och gjorde i övrigt. Att AH endast skulle vara ett ondskefullt monster och demonisera honom är en förenkling och historieförfalskning.
AH var som de flesta av oss mångfacetterad och komplex.
Det gör inte hans brott mindre onda.
Men demonisering och historieförfalsning är inte svaret och lösningen om vem AH var.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!