Det är så mycket ovederhäftigt och ovetenskapligt tyckande här till en sån grad att ni väckt folkskolläraren i mig.
En vanlig vattenradiator är en primitiv form av värmeväxlare. En effektivare form av koppar eller aluminium återfinner vi bland annat i fläktkonvektorer, A/C, torktumlare, värmeväxlare och kylare och kupévärmare i bilar. Med en fläkt som cirkulerar luften som i samtliga tidigare nämnda blir skillnaden nästan astronomisk. Alla ovanstående utom bilkylaren har någon form av avledning av kondensvatten då den är utomhus och kan droppa direkt på marken.
TS förslag är inte rakt av ogenomförbart men skulle vara behäftat med vissa brister framförallt effektivitet och kondensation. Åsikten att man skulle behöva byta ut "järnrören" är befängd. I de flesta datacentra cirkuleras primärkretsen i stålrör. Dessa är förvisso isolerade med cellgummi men det är för att förhindra förluster och kondensering. Korrosion, om det uppstår, sker regelmässigt inifrån och på grund av syre i vattnet. Vattnets syreinnehåll minskar med tiden och har man inga föroreningar i vattnet är risken för korrosionsangrepp minimal.
Vad är det då för temperaturer vi prata om? En ingångstemperatur på 8 - 10°C räcker gott och väl att "kyla bort" flera kilowatt per kvadratmeter i ett datacenter, det hela beror på flödet. Med effektiva rumskylare kan man förvänta sig 12 - 15°C ut. Så kallade kompressorblock återställer sendan primärkretsens temperatur och överskottsvärmen används sedan till att värma byggnader och tappvatten eller ventileras bort genom kyltorn. Ett sådant vattenbegjutet spred förövrigt legionella i Kista för något år sedan.
En modern rumskylare består förutom av värmeväxlare, fläkt och avlopp ofta av befuktare och reservkylkrets med vanligt vattenledningsvatten som kylmedia. Att kyla med vattenledningsvatten är mycket dyrt men billigt i förhållande till kostnaden för stillestånd och investerade medel i utrustning.
Går det dock att genomföra TS förslag? Ja, det gör det till vissa kostnader. Till att börja med behöver man byta ut vattenradiatorerna mot fläktkonvektorer avsedda att även kyla med. Sedan behöver man avleda kondensvatten. Vid nybyggnation är den smal sak att även dra kondensvattenledning. Vid ombyggnation kanske man kan göra som vid installation av värmepump, dra en ledning genom ytterväggen och låta kondensvattnet droppa på utsidan. Sedan måste man också isolera rören. De är som regel isolerade på de flesta ställen men ofta inte vid ventiler eller i själva bostaden. Sist men inte minst måste finna en källa till kyla. Fjärrkyla, egen kylanläggning eller "bergkyla".
Summa sumarum uppskattningsvis uppemot 10 KSEK per rum och kanske lika mycket till i övriga åtgärder beroende på byggnadens storlek (hur många lägenheter man kan sprida kostnaden på).