Är det acceptabelt att utelämna enheter om man noterar att de alltid är i SI-enheter?

Ibland när jag tränar på fysikuppgifter och inte pallar dra med mig en massa enheter överallt så brukar jag helt enkelt skriva till mig själv att de alltid ges i SI-enheter, och sen bara köra rent numeriska beräkningar.
Är det här någonting som skulle anses acceptabelt även när man gör tentor och dylikt, så länge som man i början av uppgiften tydligt noterar att allting alltid ges i SI-enheter?

Jag är inte lärare, även om jag undervisat lite. Om du är noggrann att påpeka vilka enheter du använder och sedan i svaret anger rätt enhet så skulle jag ge full poäng. Och även om du int använder SI men klart anger enheter så kan jag acceptera det.
Som exempel så använder jag min skalning i ellära: V, mA, kOhm, uF, kHz, ms osv (Gissa resten) - De hänger ihop!

Ja, jag tänker ju att om man tydligt anger att allting ska vara SI-enheter så borde ju läraren kunna hänga med i alla beräkningar.

Men de kanske tycker att det skapar en viss ovisshet om man inte använder tydligt utskrivna enheter under själva beräkningarna, så jag antar att det kanske anses vara "dålig praxis".

Jag brukar hur som helst mest ta enheterna som anges i uppgiften och slänga in dem i beräkningarna rakt av, och sen göra alla enhetskonverteringar i det allra sista steget.

Jag skulle säga att det är viktigare att ange vad de olika variablerna och konstanterna representerar, om det inte är frågan om mycket vanliga formler och uttryck. Jag blir galen av författare till artiklar som t.ex. helt plötsligt slänger in ett ”v” utan att berätta om det är en hastighet eller viskositet. Och om det är en hastighet, vilken hastighet är det? En axiell eller radiell, absolut eller relativ och så vidare. Ofta kan man klura ut det från sammanhang eller dimensionsanalys, men jag ska inte behöva lägga den tiden på det när det är så förbannat enkelt för författaren att lista det.

Förr i tiden när jag rättade tentor och rapporter var jag tydlig innan med att jag alltid krävde en beskrivning av ingående storheter och gav benhårt avdrag om det saknades. Enheterna är sedan ointressant förutom i svaret. Den som räknar får se till att använda ett system som är konsistens hela vägen, oavsett om det är SI eller CGS eller vad det nu kan vara.

Vill du vara riktigt rolig så kan du ju ange c=1 och försöka härleda resten av rasket därifrån. Då får du garanterat ganska råa siffror att jonglera med också.

Men om vi ska vara (ytterst) lite mer seriösa:
Det kan förstås bli en aning omständigt om man slinter på ett ställe, men inte kan få reda på var utifrån de enheter som relaterar till varandra.

Låt säga att du ska mäta höjdskillnader mellan två punkter som är någon kilometer från varandra.
Man kan förstås mäta hela rasket på en gång på en så kort tåglinje som möjligt. Man sparar några procent tid på att totalsträckan blir kortare, förutsatt att det faktiskt blir rätt.

Men om det blir fel så måste man göra om hela rasket, och det ungefär lika lång tid, såtillvida inte en stor del av tiden gick åt till att hitta den lämpligaste metoden för något enskilt moment.
Men räknar man reda på rutin så är detta förstås en ganska marginell tidskostnad.

Så precis som med alla beskrivningar av rent vetenskapliga ting:
Lite vad som helst är acceptabelt förutsatt att det är sant, och att det är förståeligt för andra som ska ta del av det.

Att ha med enheter ger ju en extra säkerhet mot fel i uppställningen. Ska man räkna ut en hastighet och får ett svar i kvadratmeter per sekund inser man lätt att man har missat något.

Man kan väl, efter att man ställt upp formlerna man ska lösa och med en tabell med variablernas värden, redovisa härledningen dels bara i siffror, och separat igen bara med enheter? Som 6=2*3 [Volt=milliOhm*kiloAmpere] Gör det hela mer läsbart för lärarn som rättar (vilket säkerligen ger instinktiva bonuspoäng!)

Som absolut minimum måste enheter anges för de ingående värdena, samt för svaret i slutändan. Själv skriver jag alltid alla enheter när jag skriver in värdena i ekvationen, stryker över alla enheter som tar ut varandra, i nästa led grupperar jag de enheter som har överlevt till höger om siffrorna (alternativt under allting om det är för rörigt annars), och till sist så omvandlar jag enheterna till någon mer simpel enhet.

Tex en beräkning jag precis gjorde (jag skippar skriva ut formeln eller förklara den här, men det ingår så klart alltid att även skriva ut formeln analytiskt samt förklara vad varje variabel är):
P0 = 4*sqrt[2]*Pi/9 * 8.854*10^-12 F/m * sqrt[8 e * 299792458^2 (m/s)^2 / (3.7211*10^10 eV)] * (5*10^-3 m / 3*10^-2 m)^2 = 2.134*10^-9 A/V^(3/2)

med följande under: F/m*m/s*V^(-1/2) = A*s/V * 1/s * V^(-1/2) = A/V^(3/2) = Perveance

Fördelen med att behålla enheterna i själva beräkningen, samt verkligen räkna om enheterna, är att det blir en sanity check att man inte har gjort någonting fel. Man kanske försöker beräkna en ström och sätter in sina värden så att man får enheten C*s (Coulomb * sekund) istället för C/s = A, vilket man då inte nödvändigtvis upptäcker om man bara av lathet antar att man kommer att få ut ett A i slutändan.

Om du utelämnar dina enheter i såväl dina in-variabler som ditt beräknade resultat, så hade du åtminstone av mig fått rejäla minuspoäng. Även om du skriver att allting är i SI, så är det alldeles för lätt att det blir fel, och det skapar även en väldigt onödig osäkerhet hos de som läser dina beräkningar efteråt. Kanske hade du fått en av dina fem variabler i cm istället m? Din kollega som behöver dina beräkningar kanske tycker att ditt reusltat är ovanligt stort (även om det är korrekt), och så ser han att du har 5000 T/m i din magnet, som kanske stämmer, men då kommer han ändå börja tvivla om det kanske inte skall vara 5000 mT/m i din beräkning, istället för "SI" (dvs T/m) som du angav.


Nu är det ju lite skilland på faktiska beräkningar, och artiklar. Självklart skriver inte folk ut hela beräkningsgången i en artikel, utan där räcker det med att man anger tydligt vilka ekvationer som används och vad de olika variablerna är, samt de numeriska invärdena och utvärdena. Men ja, visst är det viktigare att definiera sina varabler än att skriva ut enheter i själva beräkningen...

EDIT
Vill bara påpeka att ovan är min subjektiva uppfattning och andra tycker säkerligen annorlunda. Jag har ingen erfarenhet som lärare (endast som handledare) eller av att rätta tentamina.

Så där har jag själv hållit på, men frångått allt mer, för att det också kan vara jäkligt jobbigt. Men på min TI89-räknare kan det också vara praktiskt eftersom den automatiskt räknar om allt till SI.

I fysik är det inte heller bara SI som gäller. Inom t ex den allmänna relativitetsteorin är det väldigt vanligt att välja enheter för vilka c=1 och G=1. I praktiken räknar man utan enheter med c=G=1 och först i svaret tar man fram enheterna igen genom att sätta in c och G lite här och var med rätt exponenter (från dimensionsanalys).

https://en.wikipedia.org/wiki/Geometrized_unit_system

Naturligtvis borde man även kunna behandla SI-enheter på ett liknande sätt.

Mjo, samma här, nu för tiden gör jag mest beräkningar på datorn (Mathematica är underbart då man kan spara sina ekvationer som funktioner, med variabler, i grekisk notation etc), men lite då och då när jag gör snabba beräkningar på papper försöker jag vara noga med enheterna, just eftersom det är så lätt att man gör misstag, och kanske ännu mer för att kunna dela beräkningarna med andra utan att de skall behöva tveka. Inte minst är det viktigt när man är verksam inom ett fält med en hel drös med varierande konventioner...

Själv använder jag också ofta naturliga enheter, med c=dirac=1 och allt uttrycks i eV. Det blir dock lätt att man glömmer något c lite här och där om man försöker göra en dimensionsanalys då...

Jag tror dock inte att det här är så relevant för TS fråga.

Jodå, visst har det viss relevans till TS frågeställning.

Han frågar förvisso om det är acceptabelt på tentor, och vill man vara riktigt petig så kan man förstås hänvisa till lokala föreskrifter, i de fall där de lokala föreskrifterna anses som mer giltiga än bredare vedertagna principer för bedömningsunderlaget.

Så å ena sidan kan en hop individer framföra huruvida det går eller ej, med hänvisning till de logiska följderna av förfarandet.
Men å andra sidan så kan han lika gärna fråga den ansvariga för det specifika provet, ifall det finnes möjlighet, huruvida det är ett acceptabelt förfarande i det specifika fallet.

Och då har man igen återgått till principen om hänsyn till lokala föreskrifter.

Låt säga att TS vill göra sin fru glad, om han har en sådan.
Han kan förstås fråga på förhand om det är okej att uppvisa ett funktionellt uppförande för att intyga sin eviga kärlek.
Eller så kan han helt enkelt intyga sin eviga kärlek, på ett lämpligt och funktionellt sätt. En sådan där internationellt vedertagen enhet som noterar sig själv.

Men det är klart: Middag med levande ljus och åka roddbåt över en vacker sjö är väl inte fy skam för den sakens skull.
Tror jag iallafall.
Jag har för mig att en del män gör sådant med sina fruar.