Hej!
Jag vet inte om detta är direkt statistik. Det är mer forskningsmetodik, men det går ju in i varandra.
Jag sitter och läser en bok som heter Experimentell metodik för beteendevetare.
Jag har fastnat vid ett stycke som jag inte förstår. Stycker handlar om sk. "bekvämlighetsurval" när man väljer stickprov.
"
TILLÄGG OM SELEKTIONSEFFEKTER
Det är inte någon slump som avgör vilka som frivilligt ställer upp i en undersökning. Frivillighet kan därmed ofta leda till en snedvridning av samplets
representativitet. I vårt försök med buller och minne är det t.ex. rimligt att de mest bullerkänsliga avstår från att delta när de får veta att de kommer att
utsättas för buller. Frivilligheten kan alltså leda till att vi får en grupp som är mindre bullerkänslig i genomsnitt jämfört med populationen. Samma sak gäller
andra variabler som kan interagera med bullereffekten (t.ex. minneskapaciteten). När försökspersonerna fått veta att undersökningen innefattar ett
minnestest finns det många som avstår, kanske för att de skäms över sitt dåliga minne. Vi får då ett sampel med överdrivet god minnesförmåga, vilket kan
påverka resultatet. Man kan t.ex. tänka sig att effekten av buller blir större ju sämre man är på minnesuppgiften, och eftersom man kan anta att deltagarnas
genomsnittsprestation ligger högre än bland folk i allmänhet, föreligger det en risk att vår bullereffekt inte blir representativ.
HÄR KOMMER DET JAG INTE FÖRSTÅR. HÄR SKULLE JAG BEHÖVA EN RIKTIG "FOR DUMMIES-FÖRKLARING" TROTS ATT DET REDAN ÄR PEDAGOGISKT SKRIVET.
Om man använt sig av en inompersonsdesign (dvs. om alla deltagare är med i alla bullerbetingelser) kan man få en indikation på om minnesförmågan (dvs.
en mellanpersonsvariabel) interagerar med bullereffekten (dvs. skillnaden i prestation mellan tystnad och buller), genom att jämföra storleken på
bullereffekten för dem som presterade bäst respektive sämst i kontrollbetingelsen. Om det finns en sådan interaktion skulle skillnaden mellan buller- och
kontrollbetingelsen vara större för deltagare som presterat dåligt i kontrollbetingelsen än skillnaden för dem som presterat bra i kontrollbetingelsen.
YTTERLIGARE ETT EXEMPEL, MEN JAG FÖRSTÅR JU INTE DET FÖRSTA SÅ...
Försökspersonernas ålder är en annan variabel som 219 skulle kunna tänkas påverka storleken på bullereffekten. Eftersom vi har ett studentsampel
kommer troligen alla deltagare i vårt sampel att vara unga. Åldersvariabeln kommer med andra ord att vara närmast konstanthållen och risken är då att det
finns en interaktion mellan ålder och buller som innebär att bullerkänsligheten i den åldersgruppen avviker från andra (yngre människor skulle kunna vara
mindre känsliga än äldre). Om vi skulle ha haft en bred åldersspridning skulle vi ha kunnat pröva om det finns en sådan interaktion mellan ålder och buller
på samma sätt som mellan minnesförmågan och buller.
När vi använder oss av ett bekvämlighetsurval måste vi alltså vara uppmärksamma på möjliga kritiska och särskiljande egenskaper i vår grupp. När
resultaten rapporteras, t.ex. i form av en forskningsrapport, bör vi diskutera i vilken riktning bekvämlighetsurvalet kan ha påverkat resultatet. Om vi fått en
bullereffekt i vår unga studentgrupp skulle vi t.ex. i diskussionen kunna påpeka att den låga åldern och höga utbildningsnivån antagligen inneburit att
gruppen var mindre känslig för buller än den övriga populationen, och att detta alltså snarare skulle kunna ha lett till en underskattning än en överskattning
av bullereffekten."
Mycket tacksam för hjälp. Ursäkta versalerna. Det är bara för att skilja mig från texten i uppgiften.
Jag vet inte om detta är direkt statistik. Det är mer forskningsmetodik, men det går ju in i varandra.
Jag sitter och läser en bok som heter Experimentell metodik för beteendevetare.
Jag har fastnat vid ett stycke som jag inte förstår. Stycker handlar om sk. "bekvämlighetsurval" när man väljer stickprov.
"
TILLÄGG OM SELEKTIONSEFFEKTER
Det är inte någon slump som avgör vilka som frivilligt ställer upp i en undersökning. Frivillighet kan därmed ofta leda till en snedvridning av samplets
representativitet. I vårt försök med buller och minne är det t.ex. rimligt att de mest bullerkänsliga avstår från att delta när de får veta att de kommer att
utsättas för buller. Frivilligheten kan alltså leda till att vi får en grupp som är mindre bullerkänslig i genomsnitt jämfört med populationen. Samma sak gäller
andra variabler som kan interagera med bullereffekten (t.ex. minneskapaciteten). När försökspersonerna fått veta att undersökningen innefattar ett
minnestest finns det många som avstår, kanske för att de skäms över sitt dåliga minne. Vi får då ett sampel med överdrivet god minnesförmåga, vilket kan
påverka resultatet. Man kan t.ex. tänka sig att effekten av buller blir större ju sämre man är på minnesuppgiften, och eftersom man kan anta att deltagarnas
genomsnittsprestation ligger högre än bland folk i allmänhet, föreligger det en risk att vår bullereffekt inte blir representativ.
HÄR KOMMER DET JAG INTE FÖRSTÅR. HÄR SKULLE JAG BEHÖVA EN RIKTIG "FOR DUMMIES-FÖRKLARING" TROTS ATT DET REDAN ÄR PEDAGOGISKT SKRIVET.
Om man använt sig av en inompersonsdesign (dvs. om alla deltagare är med i alla bullerbetingelser) kan man få en indikation på om minnesförmågan (dvs.
en mellanpersonsvariabel) interagerar med bullereffekten (dvs. skillnaden i prestation mellan tystnad och buller), genom att jämföra storleken på
bullereffekten för dem som presterade bäst respektive sämst i kontrollbetingelsen. Om det finns en sådan interaktion skulle skillnaden mellan buller- och
kontrollbetingelsen vara större för deltagare som presterat dåligt i kontrollbetingelsen än skillnaden för dem som presterat bra i kontrollbetingelsen.
YTTERLIGARE ETT EXEMPEL, MEN JAG FÖRSTÅR JU INTE DET FÖRSTA SÅ...
Försökspersonernas ålder är en annan variabel som 219 skulle kunna tänkas påverka storleken på bullereffekten. Eftersom vi har ett studentsampel
kommer troligen alla deltagare i vårt sampel att vara unga. Åldersvariabeln kommer med andra ord att vara närmast konstanthållen och risken är då att det
finns en interaktion mellan ålder och buller som innebär att bullerkänsligheten i den åldersgruppen avviker från andra (yngre människor skulle kunna vara
mindre känsliga än äldre). Om vi skulle ha haft en bred åldersspridning skulle vi ha kunnat pröva om det finns en sådan interaktion mellan ålder och buller
på samma sätt som mellan minnesförmågan och buller.
När vi använder oss av ett bekvämlighetsurval måste vi alltså vara uppmärksamma på möjliga kritiska och särskiljande egenskaper i vår grupp. När
resultaten rapporteras, t.ex. i form av en forskningsrapport, bör vi diskutera i vilken riktning bekvämlighetsurvalet kan ha påverkat resultatet. Om vi fått en
bullereffekt i vår unga studentgrupp skulle vi t.ex. i diskussionen kunna påpeka att den låga åldern och höga utbildningsnivån antagligen inneburit att
gruppen var mindre känslig för buller än den övriga populationen, och att detta alltså snarare skulle kunna ha lett till en underskattning än en överskattning
av bullereffekten."
Mycket tacksam för hjälp. Ursäkta versalerna. Det är bara för att skilja mig från texten i uppgiften.
