Minimum antal individer för att en population ska kunna överleva?

Vad är ett ungefärligt minimum antal individer för att en population ska kunna överleva utan risk för inavel? Tänker här främst på människor, men antar att det lär gälla de flesta mer utvecklade arter såsom däggdjur. Vore bra med en källa att ha som referens för jag behöver nämligen uppgifterna till mitt projektarbete.

Har hört siffror på uppemot 50.000 för att helt kunna utesluta inavel inom en lång tidsperiod. Såg någon dokumentär på Discovery (ja, jag vet att man inte alltid kan lita på det) där de sa att mänskligheten drabbades av någon epidemi och var nere på 80.000 totalt för några tiotusentals år sedan.

Jag har svårt att svälja att en population inte skulle kunna överleva från endast två individer, i alla fall om vi pratar om människor.Man har ju läst om tjejer som fått barn med sin pappa. Det kanske inte skulle bli perferkta exemplar, det är nog inget dom skulle stå bakom på rasbiologidelen av FB. Men efter dom första kritiska generationerna så tror jag att det skulle bli okej.

Låter som en typisk illustrerad vetenskap fråga.

Och det där var ett typiskt puckat svar. Med överleva menar nog trådstartaren fler än en generation, tror du inte det? Vad händer om dina 2 exemplar får en pojke? Ska han ha barn med sin mor och få en pojke till, som ska ha barn med sin farmor?

Och ditt svar var minst lika puckat det. Vad händer om de får en tjej. Ska hon ha barn med sin pappa och få en tjej till, som ska ha barn med sin morfar?

Det räcker med en enda individ, om det är en kvinna som är gravid med en son. Skräckföreställningarna om inavel är fruktansvärt överdrivna. Bara om individen bär på nån mycket farlig ärftlig sjukdom, vilka är extremt sällsynta, så kan den med otur ge symptom som förhindrar fortplanting om båda föräldrarna bär på samma sjukdomsgener. Det kan alltså hända att en individ har anlag som gör att dess avkomma avlider om partnern har samma anlag. Men det är ingalunda sannolikt. Med årtusendena så uppkommer mutationer som sakta ökar den genetiska variation mellan individerna.

Betänk att efter Hiroshima och Nagasaki inte en enda individ föddes med skador på könscellerna. Immunförsvaret är mycket effektivt när det gäller att reparera skador på könscellerna.

Skräckvisionerna om inavel kommer väl av jordbruket. Där har djur med korta generationsväxlingar inavlats extremt hårt under årtusenden. Därför har sällsynta ärftliga sjukdomar fått tillfälle att spridas och bli ett litet problem. Men man ska ju komma ihåg att de bästa hästarna, kossorna o.s.v. har en hårt inavlad bakgrund. De blev alltså inga haltande misfoster.

Ämnet är fruktansvärt stort. Jag förutsätter att din population är helt isolerad, alltså att det inte förekommer något genflöde överhuvudtaget och att det är människor det handlar om? Jag förutsätter även att din lilla population härstammar från en större population och den passerar en flaskhals (minskar snabbt i antal individer).

Då populationen passerar flaskhalsen kommer medelantallet av alleler per locus att minska. Även heterozygotigraden (ett mått på en populations förmåga till evolutionära anpassningar) kommer att minska.

Hur det kommer att se ut efter flaskhalsen beror på hur snabbt din lilla population expanderar igen. Hur som helst kan man generellt säga att den genetiska variationen som är viktig för en populations egenskaper att kunna anpassa sig i ett evolutionärt perspektiv (då miljön förändras) minskar med 1/(2*Ne) per generation där Ne är den naturliga populationsstorleken. Om populationen är liten under många generationer kommer genetisk drift (en slumpmässig process) att minska den genetiska variationen men om populationen snabbt ökar i storlek igen kommer inte förlusten av den genetiska variation att bli lika stor.

Detta är vad teorin säger oss, vad som egentligen händer är svårare att förutsäga då relationen mellan populationsstorlek och populationens "kvalitet" skiljer sig mellan olika arter, populationer och miljöer vilket innebär att effekterna av att gå från en stor population till en liten population kommer att variera från system till system.

Alltså är din fråga näst intill omöjlig att ge ett korrekt svar på!


Om du har tillgång till sökmotor för vetenskapliga artiklar kan du hitta en hel del om du använder sökord som: genetic variation, bottleneck, population size, inbreeding depression, genetic drift osv.

Nu har jag inte den här typen av artiklar färskt i huvudet men en som jag kommer på är: "Frankham R. 1996. Relationship of genetic variation to population size in wildlife. Conservation Biology 10: 1500-1508." Den kan säkert vara bra att börja med och där bör förekomma en hel del bra referenser!

En grundläggande bok i evolutionsbiologi som har några kapitel som kan intressera dig är: Futuyma DJ. 1997. Evolutionary biology.

Lycka till!

Jag kom att tänka på några bra referenser inom ditt ämne!

Lande R. 1988. Genetics and demography in biological conservation. Science 241: 1455-1460.

Neel MC, and Cummings MP. 2003. Effectiveness of Conservation Targets in Capturing Genetic Diversity. Conservation Biology 17: 219-229.

Neel MC, and Cummings MP. 2003. Genetic consequences of ecological reserve design guidelines: An empirical investigation. Conservation Genetics 4: 427-439.

Hedrick PW, and Kalinowski ST. 2000. Inbreeding depression in conservation biology. Annual Review of Ecology and Systematics 31: 139-162.

Jag såg en dokumentär om en resa till mars som skulle ta någon\ra livstider. då skulle det krävas en besättning på 160 människor som skulle avla fram individer (utan inavel) som deras barnbarnbarns skulle kunna sätta första mänskliga foten på mars.

Det var nån discovery channel dokumentär

160 pers tycker jag låter som en rimlig siffra. Diskuterades på nyheterna om inavel på vargstammen i skandinavien som bara består av 100(!!!) vargar. Och det är alltså ett stort problem.. Jag vågar tro att inavels siffrorna på 160 djur\människor är genomgående för hela däggdjursriket.

Mars? Nu är du nog ute och reser! Ligger ju bara ca 78GKm härifrån. Förutsatt att rymdskeppet inte ska cykla dit.

Har man tillgång till frusna embryon så borde man i princip kunna starta en ny mänsklighet ifrån enbart 1 kvinna. Eller en livmoder

Edit: Nåja, köra bil.

Utan att säga du inte kan ha rätt så tycker jag det verkar väldigt djärvt att tro att just 160 individer skulle vara det antal, genomgående för alla däggdjur, som behövs för att en population ska stå emot negativa inavelseffekter. Som jag skrev ovan talar det mesta i dag för att det är väldigt svårt att ge ett generellt antal till och med för olika populationer inom samma art. Men visst, "nån discovery channel dokumentär" kanske har annan fakta en dagens största förskare inom området.

(däggdjur är inget rike)

Han skrev ingenting om att stå emot inavelseffekter utan om att 160 personer räcker för att undvika inavel under resans gång.

Det blir om inte annat ett riktigt stort rymdskepp och en bra dokusåpa.
Ta ett rymdskepp, lasta på 160 heterosexuella fertila singlar från olika släkter. Låt de hitta en partner och tvinga dem att avla fram 2 barn/par. (I antagandet ligger att några av dem är mycket skickliga barnmorskor och läkare så inget barn är skadat eller dör ungt). Bokför ungarna ordentligt och låt de växa upp och börja avla fram egna barn. Fortsätter man så en generation till är man uppe i 640 individer i besättningen.

Att starta med en population på 160 personer kan väl inte vara en omöjlighet om man väljer ut de 160 omsorgsfullt?