Vi som aldrig får en betald semester. Ännu en arbetarklass förlust.

Jag och säkert många andra får aldrig någon egentlig semester. Alltså en sådan semester som de flesta tidigare har haft och som medelklassen fortfarande har och de mer lyckade arbetarna. Dessa har sina minst fem veckor varje år då de kan åka utomlands eller sitta hemma och ha sovmorgon m.m.

Vi andra kan bara sitta och kolla med lust i ögonen på er lyckade personer som säger "jaha lycka till på sommarjobbet, nu går jag på semester". Vi har aldrig råd att åka någonstans, knappt ens ha råd med SL-kortet och vi jobbar ihjäl oss för småsmulor och får aldrig någon betald ledighet. Visst vi får några kronor extra som semestersättning när vi tar hand om era barn eller städar i era trappgångar eller svarar på era arga samtal till något företag. Vi sitter eller står o sliter men vi får aldrig någon betald semester. Ibland kan vi vara "lediga" men då aldrig betald lediga utan för att vi itne fått någon sms jobb den dagen eller helt enkelt är för trötta för att orka jobba.


Folk beskyller oss för att vara lata men efter att ha mottagit år av psykisk misshandel från er som kunder och från dåliga chefer och aldrig ha någon ekonomisk eller arbetsrättslig trygghet så går de flesta sönder förr eller senare. De som har tur får då någon form av försörjningsbidrag, de andra hamnar på gatan om de inte har en partner eller föräldrar som kan rädda dem tillfälligt.

Frågan är när detta ska sprida sig? När ska den självgoda medelklassen börja få smaka på piskan, kommer de vara lika självgoda då? Hur ska vi som befinner oss i denna situation någonsin komma ur den? Några få kan få en fast tjänst någonstans, de som smörar mycket o är duktiga kanske kan bli någon typ av arbetsledare och några kanske kan plugga sig till ett bättre jobb, men de som inte kan det, ska vi bara gå och dö när vi inte längre orkar?

Ni har visst betald ledighet. Det är just det semesterersättningen är till för. Att täcka upp så att ni kan ha ledigt. Sen om lönen är så kass att man behöver semesterersättning för att klara vardagen, då är ju det inte så kul. Och visst är det så att det suger att gå på timmar. Jag var inte förtjust i det.

Sök andra jobb. Dom är lättare att få när du har ett. Det kan verka otröstligt, men det går att ta sig ur det där och få fast tjänst.

Som jag skriver så är semesterersättningen bara några kronor och inget som du kan spara till hela fem veckors semester. Utan dessa få kronor går att hålla näsan över ytan. Ja det går att få ännu ett dåligt och osäkert arbete.

Det är 12% av din lön, precis som för alla andra.

Du lyssnar inte. Den går inte att spara då lönen blir så usel. När ska ni i medelklassen inse att alla inte har det så förspänt som er och att det här kan sprida sig vidare?

Fattar inte poängen.. Ska man skämmas och må dåligt för att du inte lyckats skapa dig en dräglig tillvaro? Du får all hjälp du kan få, men ändå är du inte mättad. Vad mer vill du att det ska göras för dig? Ska staten betala din semester? Ska dessa helvetiska medelklassmänniskor ge bort sina semesterdagar till dig?

Jag skulle vilja ha ett rättvist samhälle och arbetsliv där alla har rätt att fp betald ledighet som det går att ta semester på.

Vad jobbar du som och har du någon utbildning?

Om du är så miserabel i din tillvaro så kanske du bör plugga till något som ger pengar eller dräglig tillvaro?

Förstår inte varför du hoppar på medelklassen, tror du dom inte har jobbat för att hamna där dom e eller?

Men semester är ju något man jobbar ihop. Om man inte får semester så får man semesterersättning. Vilken branch jobbar du inom om du har det så dåligt ställt att du inte har råd att lägga undan pengar?

Jag går till jobb till jobb. En bransch "dör" till sommaren, får då jaga ett nytt tillfälligt jobb och därefter går jag vidare. Jag har en fil. kand. i grunden och pluggar in en till högskoleutbilding men osäker på om det kommer gå. Dock är tråden inte om mig , även om mina erfarenheter är ett bra exempel så vill jag hellre bredda diskussionen och visa att det är en osynlig grupp som sakta men säkert går under medan den nöjda borgerliga eller sosseklassen nöjt grillar och äter prinsesstårta medan vi andra torteras av dåliga villkor och otrevliga kunder. En dag kommer det slå tillbaka på den sovande medelklassen, som aldrig bryr sig om de som har det sämre, om de inte kan få pk poäng för det.

Då är det inte semesterersättningen som är problemet, utan att själva grundlönen är kass, vilket får som följd att du blir tvungen att ta ut din ledighet i pengar. Det gör såklart inte att din situation blir bättre, men du beskriver problemet fel.

Det går att få bättre och säkrare jobb. Jag kan förstå att situationen känns hopplös, men vägen ur den är att inte ge upp. Men jag förstår att det är lättare sagt än gjort. Jag har också gått på timmar med pisslön, utan anställningstrygghet och utan fast schema. Det hade inte varit en bra situation i längden. Gå så år ut och in hade tagit på mig också. Jag försöker inte säga att det är lätt. Jag säger, gör något ändå. För din nuvarande situation kommer mala ner dig.

Alla med fast jobb har väl enligt lag rätt till 4-5 veckors semester...?