Allt om Calcio! 2019/2020

Amerikaner, engelsmän & svenskar har ju tvärtom oerhört höga tankar om sig själva, tycker jag.

Tänk vilken press de italienska spelarna var under då de mötte USA i VM-90 hemma i Rom. Förlust eller tappad poäng var såklart helt otänkbart. Det går bara inte. Den skrytsamma supermakten USA med sitt sopiga lag i Italiens paradgren fotboll, i hemmaborgen. En förlust vore en förnedring värre än Nordkorea 1966.

Samtidigt stärks alla idrottare som får representera USA eftersom de då representerar skapelsens krona, det utvalda folket i den storslagna nationen, the free and the brave. Hur kassa dom än är så går dom ut & krigar som om det vore en viktig kulle i Vietnam som stod på spel, dvs världens frihet från förtryck. Det var sannerligen ingen enkel uppgift för Italien som dessutom hade precis all press på sig medan jänkarna var underdogs sammansvetsade av jävlar anamma.

Som tur var klev Giuseppe Giannini fram & gjorde det så viktiga tidiga målet. En grandios prestation. Få saker är så eleganta som när man lyfter bollen över en back som kastar sig. Giannini lättade kyligt bollen över jänkarnas lagkapten Mike Windischman & avslutade distinkt bakom Tony Meola.

Giannini är underskattad säger jag faktiskt. Han är ju lite hånad eftersom han aldrig vann när han skulle bära upp Roma & landslaget. Men han gjorde alltid bra matcher. Han hade en hög lägstanivå & brett register. Att vinna guld är inte allt. Giannini hörde till de främsta i världen där ett tag.

Italien-USA 1990 (2.33 min)
https://www.youtube.com/watch?v=HaSxIaOSGW0

Finns väl ingen som surar över renässansens giganter. Italien är beundrat & respekterat för den tidens kulturavtryck.

Romarriket är däremot såklart med all rätt ofta framställt i ganska negativ bemärkelse. Man måste betrakta det för vad det var. Romerska riket bestod så länge att det är svårt att föreställa sig en värld utan det. Förmodligen var det vansinniga imperiet nästan lika hämmande som utvecklande för civilisationen. Finns ingen anledning att glorifiera. Romarriket är lite som England i fotboll. Alla är inte överdrivet entusiastiska över alla bedrifterna men alla är införstådda med den enorma betydelsen & påverkan.

Italienarna är ofta ganska ödmjuka. De är stolta över att vara världens centralpunkt & stolta över renässansens kulturprägel, men har samtidigt en sval & sund inställning till Romarriket. Den frihetliga italienska folksjälen har väl uppstått som en motvikt mot det auktoritära imperiet. Det var ju kanske främst befolkningen i Italien som led under galenskaperna & mycket få italienare drömmer om någon liknande dominans igen. Campanilismo är det som gäller. Man värdesätter det småskaliga & lokala, som du säger.

Det gamla imperiet ger dock krydda till fotbollen som blir någon sorts förlängning på maktkamperna. Roma-Lazio har lite karaktären av att vara hela världens derby. Allt annat är provins när de går ut på arenan.

Det är rätt mäktigt att namnet går igen med Julio Cesar, den brasilianske målvakten som var oerhört framgångsrik hos Inter. Lite annan stavning bara. Ett blytungt namn. Det stärker nästan dramat & kampen om scudetton när en huvudrollsinnehavare bär ett så pampigt namn. Hoppas dock det inte kommer fler nu så det blir urvattnat. Brassarna verkar ha en fäbless för namnet. Fanns ju även backen Julio Cesar i Juventus när Roberto Baggio var där. Han gick sen till Borussia Dortmund tillsammans med en hel radda andra spelare.

Alla referenser till imperiets dagar blir som kryddor för calcion.

Coppa Italia:

Napoli: Meret; Di Lorenzo, Maksimovic, Koulibaly, Mario Rui; Fabian Ruiz, Demme, Zielinski; Callejon, Mertens, Insigne

Juventus: Buffon; Cuadrado, De Ligt, Bonucci, Alex Sandro; Bentancur, Pjanic, Matuidi; Douglas Costa, Dybala, Cristiano Ronaldo

Fem italienare? Varav endast Bonucci (33 år) och Insigne (29 år) spelar en roll i gli Azzurri. Meret är riktigt duktig, men lär för alltid vara andramålvakt bakom Donnarumma. Lorenzo har blommat ut, men borde egentligen inte vara en man för gli Azzurri.

Oavsett vill jag hylla Gattuso. En hjälte som förtjänar framgång, inte minst nu efter att hans syster dog.

Återigen håller jag med om ditt inläggs andemening.

Men låt mig konstatera hur mycket hat vi Calcio-anhängare fick utstå t ex under VM 2006. Vilket såklart är ok, vi snackar om Flashback där alla åsikter är välkomna. Ingen tyckte att någon inte skulle få lov att tycka att spaggarna fuskade, utan vi tog diskussionen. På ett ofta brutalt vis...

Och jag håller med om att historia och kultur ger en extra krydda till Calcio. Framförallt handlar det då om krig och rivalitet mellan städer. Kultur och historia är såklart viktigt och vackert, och kan få ett uttryck inom Calcio då den är som bäst.

Italien är den västerländska civilisationens vagga, om än grundad på grekisk filosofi. Men all denna kultur gör naturligtvis att alla italienare tycker att det är självklart.

Där finns sprickor inom Europa som på senare tid överskuggats av en yttre fiende. Sprickorna finns dock kvar om än övertäckta med tunn fernissa. Men jag får ta det i PM för vi hamnar OT.

Istället vill jag uppmärksamma att tidningen Svenska öden & äventyr tagit ut tidernas svenska elva.

Målvakt: Ronnie Hellström
Vänsterback: Erik Nilsson
Högerback: Orvar Bergmark
Vänsterhalv: Nils Liedholm
Centerhalv: Björn Nordqvist
Högerhalv: Fredrik Ljungberg
Vänsterytter: Lennart Skoglund
Vänsterinner: Zlatan Ibrahimovic
Center: Gunnar Nordahl
Högerinner: Gunnar Gren
Högerytter: Kurt Hamrin

Erik Nilsson är kanske mindre känd men han är gammal MFFare som tackade nej till spel i AC Milan. Kanske ansåg han att han var för gammal. Född 1916 medan Gunnar Nordahl föddes 1921.

Annars mycket Italien-baserade spelare. Jag anser att Liedholm samt den offensiva kvintetten är Sveriges främsta spelare genom tiderna. 50-talet är utan tvekan vår storhetstid. Förmodligen var det föreningslivet som låg till grund för Sveriges styrka. Ibrahimovic anser jag alltså som given på Topp 6 men inte självskriven som nr 1.

Min favorit är Liedholm som jag håller högst. Alla sex bland Liedholm, Gren, Nordahl, Hamrin, Skoglund & Zlatan kan motiveras som nr 1. Men för mig håller Liedholm förstaplatsen.

Bra snack!

Och du har rätt i att Calcio är intimt förknippad med stora svenska fotbollsspelare. Det är väl endast målvaktsposten som inte har varit på allra högsta nivån. Därför lite kul att Robin Olsen från Roma/Cagliari nu är nuvarande målvakt i landslaget.

PS
Och visst är det så att det främst varit offensiva spelare som lyckats ta plats inom Calcio?

PPS
Liedholm är väl också kanske den av alla gamla hjältar som haft den skönaste ålderdomen, utan att känna till alla detaljer såklart. Men han omfamnade den italienska kulturen helhjärtat och har haft ett gott liv.

Italiensk fotboll kommer att få leva med att vara ekonomiskt svagare. Men jag tror att de fortfarande kan utmana eftersom deras grundutbildning är överlägsen.

Visst översvämmas Europa just nu av afrikanska talanger, via PSG och många andra akademier. Men de har inte grundutbildningen inom fotboll. Och många försöker vara proffs som ser det som ett yrke, och ett sätt att tjäna pengar.

Gattuso sa att "I believe in the God of Football":
https://www.football-italia.net/1546...e-god-football

Och jag trodde först att det var en dålig översättning eller stavning som borde vara "good". Men han menar God.

Han menar att om man spelar med stor passion, så kommer fotbollsguden att belöna dig.

Och det är jävligt nära Machiavellis Virtu. Dvs om du ska gå ut i strid måste du göra det helhjärtat med stort mod. Man kan skapa sitt egna öde.

Roma ska spela med BLM-armband. Amerikanska ägare som tror att USAs speciella förhållande till att de tog svarta till landet som slavar kan överföras till Europa i allmänhet och Italien i synnerhet. Svarta i Italien är i ett fåtal fall priviligierade artister (idrott och underhållning) eller flyktingar som nyligen flytt från Afrika till Bel Paese. Finns såklart ingen anledning att italienare ska ha dåligt samvete vare sig nu eller genom historien.

"AS Roma players will display a ‘Black Lives Matter’ anti-racism badge on their shirts for the remainder of the season which resumes this weekend, the Italian club announced on Thursday."
https://www.qatar-tribune.com/news-d...adge-on-shirts

Samtidigt fortsätter Romas interna problem med Petrachi:

"Suspended Gianluca Petrachi reportedly refuses to leave on mutual terms and will, according to Il Messaggero, be ready to take Roma to court."
https://www.football-italia.net/1546...efuses-go-easy

Samtidigt så kan man lyfta fram Napoli och Lazio som två lag som vågat utveckla sin egen väg för att kunna utmana, utan stora investeringar utifrån.

"Lazio spokesman Arturo Diaconale hopes to follow Napoli by ‘tripping up’ Juventus, while taking a swipe at neighbours Roma. ‘We want to prove our club model is better.’"
https://www.football-italia.net/1546...-juve-and-roma

Det är såklart helt galet att amerikansk historia hamnar i italiensk fotboll. Kopplingen är konstig & gör sannolikt mer skada än nytta.

Bästa sättet att bygga broar mellan länder & kulturer är på den naturliga vägen genom stora profiler som Roberto Donadoni då han gick till den nystartade ligan i USA & gjorde succé. Med Donadoni i New York Metro Stars fick de italienska ättlingarna precis den hjälte inom soccer som de längtat efter. Soccer ansågs ofta "unamerican" eftersom sporten så tydligt utmanade USAs världsdominans. Kort sagt, de sög i världens i särklass största sport. Med Donadoni & andra pionjärer tvingades jänkarna upptäcka hur viktigt soccer var för många även i USA.

Sen var han ju även bland de första stjärnorna i Saudiarabien. Oklart hur avtrycket influerade i stort. Numera tränare i Kina.

Donadoni är en gentleman som förtjänar mer beröm. Då han fick sparken från Cagliari så var det många fans som höll med honom och önskade ett vackrare avslut.

Inte olikt att BLM inte fungerar i Italien så fungerade inte heller Metoo. Kvinnor klär sig sexigt, och självklart vill de få uppmärksamhet och uppskattning för detta. Det är en del av den italienska kulturen.

På tal om kultur så lämnade idag påven Rom för att återvända till Tyskland, förmodligen för gott. Den västerländska civilisationen rämnar...

Men mitt i stormen startar Serie A imorgon lördag. Först Torino mot Parma för att sedan följas av huvudmatchen mellan Verona och Cagliari. Jag har gått över till att kalla laget Verona eftersom de flygande åsnorna inte längre är en del av Serie A.

Finns inget ont blod mellan Verona och Cagliari. Längre...

Cagliaris i särklass största ultrasgruppering är opolitiska Sconvolts, som normalt inte är särskilt våldsamma. Man är en av de grupperingar som allra bäst representerar Vecchio Stile.

Tidigare fanns även Furiosi, som var ganska långt åt höger. Men de gjorde 2003 gemensam sak med Verona då de var på besök i Cagliari, och attackerade Sconvolts i ett bakhåll. Ett sätt att ta över kurvan och samtidigt knyta vänskapsband till Verona.

Sconvolts reagerade inte.

Fem månader senare så var det dags för bortamatch i Verona, och Sconvolts reste ensamma via omvägar till Verona. Gick till våldsam attack och löpte amok. Kaos och massor av ultras arresterades. Resultatet blev att Furiosi upplöstes och att Sconvolts nu styr kurvan i Cagliari. Och att alla respekterar Cagliari, inte minst Verona som i efterhand hyllade deras insats. Man måste fan våga stå upp!

https://www.youtube.com/watch?v=0jIccc5Air0