Äldre män som tittar på byggarbetsplatser (Umarell)

Inget större bidrag till tråden, men apropå fönster-tittarumarell: När jag var hembjuden till en norsk arbetskamrat, ställde hon stolarna bredvid varandra, vända mot panoramafönstret som vätte mot den intressant trafikerade vägen. Så att vi inte skulle gå miste om något medan vi umgicks.
Detta var innan mobilexplosionen ödelade all samvaro.

Att vilja vara behövd, men inte länge vara det. Tragiskt. Tror vi alla hamnar där på ett eller annat vis.

I staden jag arbetar i finns en stor byggarbetsplats precis invid centralstationen. I förrgår såg jag en äldre herre 80+ stå med händerna bakom ryggen och stirra in bakom byggstängslet med något nästan religiöst i blicken. Fick bita mig i läppen för att inte skratta rätt ut, när jag tänkte på den här tråden då.

De finns, men inte i samma utsträckning.

När jag jobbade på byggen i Stockholm dök det ibland upp såna gubbar. Antingen stode de bara och tittade, eller så hade de en massa frågor eller förslag. Oftast av det slag som en byggarbetare inte har några svar på eller användning av.

Eller lösning på något problem. Jag gillar, med länk härifrån, hur de fick i uppgift hålla span ("to oversee worksites in the city – counting the number of trucks in and out to ensure materials were delivered/removed according to the receipts, and guard against theft when the site was otherwise unattended"). Nog kan man väl skapa något liknande? Tänk ett bygge som en dag håller budget.

Jag har jobbat ombord på dykbåtar i Norge och dom kan se lite unika ut, vilket alltid lockar ut allehanda folk folk som ska komma ut och inspektera.

Det var väldigt vanligt att folk tog emot tamparna när vi skulle förtöja och la över pollarna. Skulle vi lyfta ombord utrustning med kranar så stod umarellen i gäng och bara tittade. För att inte nämna dykoperationer vid hamnar, då blev alla umareller, såväl gamla som unga, män som kvinnor helt förstelnade och lyssnade på kommunikationen som spelades ut via högtalare. Jag gjorde ett jobb en gång på västkusten, ett känt sommarställe och mitt i stans hamn och vi utförde ett totalt ointressant jobb för en publik på ~40 personer som stod 50m bort och övervakade vad vi gjorde. 😁

Personligen har jag stått och glott lite på byggarbetarna då de jobbar i värmen. Men finner det ej hållbart, för jag inser att då har det gått långt från att ha en meningsfull sysselsättning. Jag stod och tittade på en väldigt stor kran som lyfte upp cement från en cementbil. Det var varmt och jag tittade också på en man som stod och svetsade.

Vi har en gubbe i området, han har jobbat först som svetsare, men det gick inget bra så han fick jobba som städare i yrkeslivet. Han är inte umarell vad jag förstår. Däremot ska han veta allt i grannskapet.

Senast jag stötte på han skulle han veta:
- Vem som äger bilen jag kör.
- Vem mina bröder är och vilken ålder som skiljer oss åt.
- Vem min förälder är.
- Vad jag gjort med min båt.
- Vad det är för synfel jag har.

Det är bara för mig att svara på allt han vill ha när han dyker upp. Sen pratar han väl så in i hel*** om mig sedan på bygden med andra gubbar.

Kände en trevlig man som jobbade dubbelskift med sig själv som byggjobbare större delen av arbetslivet. Som pensionär blev han senare "Umarell" som det tydligen heter. Dock gav han antagligen inte oönskade råd - RIP in Peace.

Livslångt intresse kan väl förklara fenomenet i hans fall iaf.

Svd har en rätt lång artikel om Umarells. Där nämns att ordet kom 2005, in i italiensk ordbok 2021, svensk 2024, och att det lär finnas en app (artikel om, länk där funkar inte men leta själv), samt att för nåt bygge i italien lät man gubbar granska och rapportera in eventuella tveksamheter.

När jag jobbade som asfaltsläggare och vi jobbade i villaområden så fanns det alltid någon gubbe som stod hela dagen vid sitt staket och bara blängde på oss. De hade också händerna på ryggen, eller stod lutade mot en kratta med ett allvarligt ansiktsuttryck, som att de var en i gänget som jobbade. Verkligen årets händelse för vissa ensamma gubbar.