Jag hoppas att ingen såg det där.

Nu var det inte jag som lyckades med denna bragd men jag tror hon som var klanten gärna hade sett att ingen såg.

Jag stod utanför det dåvarande kontoret och tog en cigg och en budbil med fruktkorgar har stannat för att leverera frukt på en återvändsgata. Bakom honom kommer en dyr Ferrari upp och stannar på behörigt avstånd. Budbilen börjar backa och han i Ferrarin måste ju ha tänkt att han inte bara kan backa på honom. Men icke sa nicke, några sekunder senare backar budbilen in i och upp på motorhuven på Ferrarin med lastbilsflak och allt. Det blir en långsam, utdragen och plågsam kollision. Killen i Ferrarin flyger ur sin bil och sliter upp dörren till lastbilen och killen i lastbilen sitter med mobilen i handen och ser livrädd ut och att nu kommer han få rejält med spö.

Efter en het ordväxling så kör lastbilen in till trottoarkanten igen och Ferrarin kör in bakom och ställer sig mitt i vägen för en garageport.

Nu har det samlats lite bilar bakom dessa två då gatan är infart till två olika garage. En förbannad kvinna hoppar ur sin bil och tänker väl att hon ska läxa upp Ferrari-killen som blockerar infarten till garaget. Hon kommer två steg sen inser hon att hennes bil börjar rulla bakåt. Hon gör en halvhjärtad insats att komma in i bilen men har panik och börjar istället flaxa med armarna skrikandes "Men hjälp mig då!" samtidigt som hennes bil börjar svänga och backar rätt in i och över en MC-parkering. De första mopparna blir prompt överkörda och de övriga motorcyklarna och EU-mopparna faller som dominobrickor i samma stund som en man hoppar in i hennes bil och får stopp på den.

Det var en jävla upplevelse och stå där och se hela denna fars utspela sig och jag antar att de inblandade helst önskade att ingen såg dem men det var många som såg.

Haha, har lyckats med ungefär samma som dig (den första). Kommer ut från affären, sätter mig i bilen och ska starta den. Hinner tänka "fan va konstigt det luktar" och vänder mig om för att fråga frun vad det är för något (hon brukar sitta i baksätet med ungarna). Där är det tomt och baksätet ser annorlunda ut. Tittar runt i bilen och inser att det inte är min. Ut fort som fan och springer till min egna bil. När jag är på väg ut från parkeringen ser jag att det är personen som stod bakom mig i kön som går mot bilen.
Skämdes ordentligt men tror inte nån såg.

Min kompis föräldrar skulle köpa ny bil så han och jag var iväg och kollade lite schyssta kärror hittade en utanför som såg riktigt cool ut vi gick in och satte oss i den en stund och den kändes hur skön som helst jag sa att den här borde dina päron köpa, vi går ur bilen och strax efter att vi har gjort det kommer det en kille och sätter sig i bilen och åker iväg, då var det hans bil vi suttit i, vi kunde inte annat än garva där åt allting

Som typ 10-12-åring var jag med familjen till fjälls och åkte skidor. Eventuellt Idre? Jag kroknar efter några timmar i backen och tar en liten vinkbuss till stugbyn vi bor i. Det är bara det att varenda stuga ser likadan ut och jag mindes plötsligt inte vart exakt vår låg. Efter ett tag är det bara jag och busschauffören kvar och han frågar vart jag ska. Här! ljugerr jag självsäkert och kliver av. Jag går en stund men är helt lost. Lägger mig i en snödriva och tänker typ frysa ihjäl, hellre det tydligen än att fråga om hjälp.
Räddningen blev när samma buss kom tillbaka i retur och busschauffören såg mig och fick mig ombord igen. Han fattade väl läget antar jag.

Kom på en till.
För många år sedan på väg hem en sen kväll/natt bestämmer jag mig för att ta trapporna upp till min lägenhet istället för den allt annat än pålitliga hissen. Kommer upp, halar upp nyckeln och försöker låsa upp. Fan vad den tjärvar, börjar bli rätt irriterad och får till och med in en frustrerad spark på dörrhelvetet. Rätt vad det är öppnas dörren av en främmande kille som tittar förvånat/yrvaket på mig. "Oj, förlåt, fel våningsplan" hasplar jag ur mig.
Nåt år senare gör jag om exakt samma sak, fast då reagerade min hjärna snabbare och hinner iväg innan killen öppnade...

Bumpar min tråd då den lyser upp mina dagar
Hoppas att någon kan bjussa på iallafall ett gapskratt till innan tråden seglar in i glömskan.

I mitt lägenhetshus hölls det på med stambyte där alla trappuppgångar gjordes samtidigt, så det var väldigt rörigt utanför. Efter att ha gått slalom mellan bilar, byggjobbare, bråte osv gick jag in i vad jag trodde var min trappuppgång och min lägenhet. Ytterdörren stod på vid gavel och det var plastat lite överallt så att allt inte ska bli nerdammat i lägenheten, så man märker inget annorlunda direkt. Tar av jacka och skor och lägger jackan över en byrå jag inte känner igen. Hjärnan kopplar inte utan jag fortsätter med mitt. Kollar mobilen en snabbis och hör då någon tjej någonstans bakom all plast och skit som undrar om vi skulle hålla på länge till. "Ska höra med gubbarna" svarade jag och skyndade iväg

Jag har ett också en klassisk idiotsak. Jag var i Storbritannien med två kompisar, och jag skulle tanka hyrbilen. Den ena kompisen hade vi släppt av vid vårt B&B innan. I alla fall så stannade jag vid en pump, hoppade ut, och såga att bilen började rulla lite framåt, får upp bildörren där kompisen sitter och säger åt henne att lägga i P på växellådan (automat). Hoppas ingen såg, men mackpersonalen såg Skäms ju som en jävla hund då jag dessutom varit yrkeschaufför tidigare i livet. Då ska man fan inte klanta sig på det sättet genom att lägga växellådan i P eller aktivera handbromsen, som i detta fall var elektrisk.

En episod där jag var den som såg det vederbörande nog önskade att ingen såg. Närmaste jag kan finna. En bekant småbarnsförälder med sin uppkäftiga 4:åring.
"- Tog du bilnycklarna?
- Aaa!
- Var är de nu?
- Bortaaa!
- Vadå, var är de?
- Bortibortbortaaa! Hahahaaa!
- Vi är ute i ingenstans nu, vi måste åka hem. VAR ÄR MINA BILNYCKLAR!
- Bortaaa!"
(Den här konversationen kommer ingenvart)
Pappan hittade dock strax nycklarna i sina egna fickor.
Annars var det ett tillfälle som för en stund fick mig att tycka att barnaga nog kan vara en bra idé ibland. När ingen ser. Det löser uppenbarligen inget problem, men ändå liksom.

Nu har det varit lite helgdagar och gott om utrymme för pinsamheter de senaste dagarna. Så jag tänkte puffa upp min tråd och hoppas att någon vill bjuda på sig själv och ett skratt kanske?
Jag har haft så himla kul med denna tråd, så jag hoppas innerligt på lite mer inlägg!

Detta skedde igår kväll, strax innan jag skulle lägga mig till sängs. Som tur var såg ingen spektaklet om jag inte inkluderar min flickvän. Jag skulle ta ut en burk majonnäs ur kylskåpet då min flickvän ville ha det till äta ett kvällsmål med nuggets från middagen tidigare under kvällen. Jag öppnar självsäkert kylskåpet utan att ha en aning om vad som väntade mig.

Sekunden efter att kylskåpsdörren öppnats fullkomligt flyger en skål med tomatsås som tålmodigt bara väntade på sin chans att massakera halva lägenheten efter att ha lagts tämligen slarvigt ut mot kanten på ena hyllan utan någon skyddande plast över den. Fanskapet slår hårt i golvet utan att jag till en början hinner förstå skadan som skett. Istället svär jag åt hur den stänkte tomatsås över mina byxor och strumpor. Jag börjar frustrerat torka rent mina kläder men efter tjejen i chock utbrister vad i helvete det är jag ställt till med och ber mig ta en titt omkring mig som jag inser det bisarra i hela situationen.

Jag blickar ut över väggen bredvid köksbänken och taket ovanför och ser förödelsen. Herregud! Det är tomatsås överallt, det ser fullkomligt absurt ut. Över hela väggen, en bit över taket, på tavlor och golvet är det en röd sörja av exploderad tomatsås. Det såg ut som det var en mordplats eller som om någon hade blåst skallen av sig med ett hagelgevär. Röd sörja blandat med tjocka bitar av tomat som mer eller mindre liknande hjärnsubstans utsmetat överallt. Vi båda brister ut i ett gapskratt samtidigt som jag snurrar runt i ett förvirrat tillstånd och inte vet var jag överhuvudtaget ska börja göra rent eländet.

Jag fick börja torka och till en början såg det bara värre ut när tomatsåsen inte gick bort utan endast smetades ut ännu värre. Till slut fick vi bort skiten med rengöringsmedel men det tog ett bra tag. Det är till råga på allt inte första gången jag lyckats med en sådan förödelse. Har en liknande pinsam merit när jag fumligt tappade en halvöppen Coca-Cola flaska i golvet och såg hjälplöst flaskjäveln explodera och ödelägga en radie på tre meter med kladdig läsk runt om min lägenhet.

(Obs! Kan upplevas som lite äckligt. Mespottor..host...mycket känsliga läsare varnas).
En gång, för ljusår sedan (någon gång runt gymnasietiden), så hade jag i vanlig ordning duschat efter jag kommit hem och slängt kläderna hafsigt någonstans. Nästa morgon när jag skulle till skolan, var morgontrötta tonårs-jag stressad och slet på mig samma byxor. (Hade väl antagligen en helt ren tröja på mig, men byxor kan ju användas igen, skulle hängt upp dom men jag är väl lite luffig ibland). Helt normalt, eller hur?

I nästa scen sitter jag på bussen på vägen till skolan, dagdrömmer och börjar väl vakna till så smått.
Inget konstigt med det heller. Jag är således helt oförberedd för vad som komma skall.

Medan jag sitter där i godan ro och drömmer mig bort så kollar jag bort från fönstret och ser i utkanten av ögonvrån en vit sak vid mina ben. Jag som inte brukar bära vita kläder, förutom möjligen på sommaren om ens då, kollar automatiskt ner och ser till min fasa något på min ena sko som verkligen inte ska vara där...

Mina smutsiga trosor efter gårdagens dusch har på något sätt hamnat på en av mina skor! Jag hinner reagera blixtsnabbt och drar upp dom och lägger dom i jackfickan, väskan eller något och kollar snabbt omkring mig. Ingen verkar ha sett något, men sedan så är ju svenskar kanske lite experter på
det här med stenansikten. Äckligt kanske, men nöden har ingen lag

Jag förstår direkt att när jag skulle duscha igår eftermiddag/kväll så hade jag, trött som jag var efter skolan och allt, inte tänkt på att ta ut de smutsiga underkläderna från byxorna, och definitivt inte tänkt på det på morgonen i all stress och yrvakenhet.
Woohoo, har varit med om mycket och gjort bort mig själv mången gång, ibland frivilligt, men detta var bara ett exempel och säkerligen inte det värsta, kommer bara inte på någon annan incident just nu. Gör jag det så ska jag försöka skriva om det också! Peace