Det går utmärkt för två personer att jobba på karriärer om man ordnar sitt liv så att man kan få hjälp av föräldragenerationen, far- och morföräldrar. Andra anlitar barnflickor etc. Går hur bra som helst.
Men då blir du ju en väldigt frånvarande förälder. Jag säger inte att något är rätt eller fel. Jag valde att skaffa barn senare i livet (36-39), innan det så arbetade jag 50-70 timmar i veckan och reste 50-100% av tiden, det är inget jag skulle vilja utsätta små barn för så när den första kom så bytte jag jobb direkt.
Inom mitt gebit (IT-världen) så är det bara några få st som är strebers och som hela tiden hoppar till nästa tuva. Byter anställning, försöker jobba sig uppåt i hierarkin osv.
Jag sitter där jag sitter. Trivs utmärkt med mitt programmerarjobb. Då slipper jag vara sådär klämmig och äckligt positiv på LinkedIn som ren bonus.
Vem värdesätter karriär är isåfall min fråga. För mig är det helt ofattbart att folk är så sjukt beroende av pengar.
Jag vill absolut inte göra karriär även om jag fått chansen, vill inte känna mig bunden av ett arbete.
Desto mer välbärgat och "viktigare" arbete du har desto mer stressigt liv får man garanterat, inte enbart på grund av arbetet i sig utan med den ofta dyrare livsstil man drar på sig. Behovet av att visa för alla andra att man visst kan glänsa.
Jag ligger precis på medianlönen för män mellan 20-64år. Är själv mellan 25 och 30 år och värdesätter min frihet mer än allt annat här i livet. Trots min medel inkomst så sparar det totala hushållet ungefär 40% av inkomsterna.
Planen är att huslånet ska vara betalt och klart innan vi fyller 50 år.
Har dessutom en stark plan om förtidspensionera mig innan 60 vilket inte blir svårt med summan jag kommer kunna spara när lånet är betalt.
Utöver detta så reser vi för åtminstone 60.000kr om året och hinner med både våra barn och husrenovering.
Har både bil, motorcykel, båt.
Jag säger inte att det är lätt eller att detta är sättet man ska leva på, men vi har valt det och jag skrattar inombords åt alla pengakåta idioter som ser pengar som om det skulle vara livets lösning.
Tänk till en gång till 🙂
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
