Citat:
Ursprungligen postat av
Hominem
Hur förklarar du att det i en norsk ordbok står att mørke kommer av norrønt myrkr? Har ordboken fel i att norskan tappat -r. Förresten visade tydligen -r att det var ett maskulint substantiv eller namn. Och det användes i grundformen medan i ackusativ så försvann det.
https://ordbok.uib.no/perl/ordbok.cg...+&ordbok=begge
Å fan! Men … jo det stämmer faktiskt. Ändelsen [r] ÄR original, som norskan har tappat. Hellquist skriver mycket riktigt om mörker ”s-stam liksom likbetyd isl rökkr”.
Fast nej, det är absolut inget maskulin-[r] vi pratar om här. De indoeuropeiska s-stammarna är tvättäkta neutrum.
En vanlig miss bland germanska språk är dock att s-stammar omtolkas som maskulinum. Ordet
en dag (ackusativ) har ju hetat
en dager i nominativ, och då ligger det nära till hands att missförstå hur ordet
ett dager ”dagsljus” är tänkt att fungera. Liksom
ett mörker.
”Han sprang över stenret, kisade i dagret och hostade i rökret” har det alltså hetat för sketans länge sen. INTE maskulinum alltså.
