Men jag skrev fel, 5,5 miljarder Terajoule per år i haven på 0-700 meters djup ska det vara. Och nästan lika mycket på 700-2000 meters djup. Men säger dessa siffror dig verkligen något, FetFulElakDum?
Men jag skrev fel, 5,5 miljarder Terajoule per år i haven på 0-700 meters djup ska det vara. Och nästan lika mycket på 700-2000 meters djup. Men säger dessa siffror dig verkligen något, FetFulElakDum?
Terra: 10^12
Så 5,5*10^21
Om mätfelet är 0,2 grader motsvarar det ett mätfel med cirka 15*10^22j.
Så är det inte med Argo. Men när man kombinerar ARGO och XBTs över hela jorden, över flera decennier....?
Presentera gärna motsvarande data från Argo eller XBT.
5,5*10^21 Joule per år kommer från linjär regression över 35 mätningar (år) och det finns inte en chans att felet skulle vara 15*10^22.
Jag vet inte hur stort felet är men om man ska mäta temperaturen i tre dimensioner över hela världshavet, under en period av 50 år med olika mätmetoder, skulle det imponera något oerhört om man kunde göra det med ett par tiondelars grad felmarginal.
När de mäter yttemperaturen i en liten del av stilla havet, 2 procent av havens totala yta, uppgår mätfelet till 0,3 grader t.ex..
The accuracy for a single SST-measuring thermometer is on the order of 0.1C. … We’re trying to measure the Nino3.4 region, which extends over an enormous area...
The accuracy for a single SST-measuring thermometer is on the order of 0.1C. It may give a read-out to hundredths, but the last digit would be wobbling around as different water touched the sensor (on a ship, on on a buoy, for example). It could be recorded either to the nearest tenth or the nearest hundredth. But that's for one thermometer. We're trying to measure the Nino3.4 region, which extends over an enormous area. There are vast portions of that area where no measurements are taken directly (called in-situ). The uncertainty comes about because of these holes in coverage. Satellite measurements help tremendously with this problem. But they are not as reliable as in-situ measurements, because they are indirect (remote sensed) measurements. We've come a long way with them, but there are still biases that vary in space and from one day to another, and are partially unpredictable. These can cause errors of over a full degree in some cases. We hope that these errors cancel one another out, but it's not always the case, because they are sometimes non-random, and large areas have the same direction of error (no cancellation). Because of this problem of having large portions of the Nino3.4 area not measured directly, and relying on very helpful but far-from-perfect satellite measurements, the SST in the Nino3.4 region has a typical uncertainty of 0.3C or even more sometimes. That's part of why the ERSSv4 and the OISSTv2 SST data sets, the two most commonly used ones in this country, can disagree by several tenths of a degree. So, while the accuracy of a single thermometer may be a tenth or a hundredth of a degree, the accuracy of our estimates of the entire Nino3.4 region is only about plus or minus 0.3C.
Jag vet inte hur stort felet är men om man ska mäta temperaturen i tre dimensioner över hela världshavet, under en period av 50 år med olika mätmetoder, skulle det imponera något oerhört om man kunde göra det med ett par tiondelars grad felmarginal.
När de mäter yttemperaturen i en liten del av stilla havet, 2 procent av havens totala yta, uppgår mätfelet till 0,3 grader t.ex..
The accuracy for a single SST-measuring thermometer is on the order of 0.1C. … We’re trying to measure the Nino3.4 region, which extends over an enormous area...
The accuracy for a single SST-measuring thermometer is on the order of 0.1C. It may give a read-out to hundredths, but the last digit would be wobbling around as different water touched the sensor (on a ship, on on a buoy, for example). It could be recorded either to the nearest tenth or the nearest hundredth. But that's for one thermometer. We're trying to measure the Nino3.4 region, which extends over an enormous area. There are vast portions of that area where no measurements are taken directly (called in-situ). The uncertainty comes about because of these holes in coverage. Satellite measurements help tremendously with this problem. But they are not as reliable as in-situ measurements, because they are indirect (remote sensed) measurements. We've come a long way with them, but there are still biases that vary in space and from one day to another, and are partially unpredictable. These can cause errors of over a full degree in some cases. We hope that these errors cancel one another out, but it's not always the case, because they are sometimes non-random, and large areas have the same direction of error (no cancellation). Because of this problem of having large portions of the Nino3.4 area not measured directly, and relying on very helpful but far-from-perfect satellite measurements, the SST in the Nino3.4 region has a typical uncertainty of 0.3C or even more sometimes. That's part of why the ERSSv4 and the OISSTv2 SST data sets, the two most commonly used ones in this country, can disagree by several tenths of a degree. So, while the accuracy of a single thermometer may be a tenth or a hundredth of a degree, the accuracy of our estimates of the entire Nino3.4 region is only about plus or minus 0.3C.
Regressionsanalysen gav en varians på ungefär 0,95 och visar att det finns en statistiskt säkerställd kraftig ökning av värmeenergin i havet. Och det är det som det handlar om.
Regressionsanalysen gav en varians på ungefär 0,95 och visar att det finns en statistiskt säkerställd kraftig ökning av värmeenergin i havet. Och det är det som det handlar om.
R2 är hur mycket av variansen som kan förklaras av den oberoende variabeln (trendlinjen). Det säger ingenting om rådatan och huruvida förändringarna i ohc är statistiskt signifikanta eller inte. Det handlar om skillnader med några hundradels grader per år. Sådana extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
