Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
Att avfärda frågetecknen runt sådana här tilltag med "onödigt lättkränkt" "moralpanik" och (bäst av allt) "det visar att de inblandade är vanliga människor" känns ju helt enkelt som att de som säger så helt har missat den underliggande frågan: Att i en representativ demokrati är det befogat att granska ombudens förmåga att företräda sina medborgare. Att bilder av denna fyllekaraktär inte bygger varumärke där det behövs tror jag alla kan förstå.
Jag gissar att de som resonerar som du gör tillhör en grupp som hyser högt förtroende för politiker överlag, och därför har ni förväntningar i paritet med detta höga förtroende.
Enligt senaste VALU är politikerförtroendet i fritt fall hos M- och KD-väljare sedan 4-5 år. De har ännu en bit kvar ner till SD-nivå, men det är ditåt det rör sig. Bland SD-väljare är det förstås sedan länge kört i botten. Av detta följer logiskt att ju längre ut på högerkanten väljare är, desto lägre förväntningar har de på politiker. Så länge de uppträder snäppet mer classy än en genomsnittlig rörmokare på svensexa är det godkänt.
Vattenkammade folkpartister som ser sig själva som lite förmer, en högre kast, har med all säkerhet svårt att förlika sig med tanken att det finns väljare som inte tycker att de inger ett dyft mer förtroende än tre sexspexande WT-politiker i Sölvesborg, men så är det. Personligen har jag högre förtroende för Pilthammar än för Ullenhag, även fast jag är övertygad om att den mest kontroversiella bild han har i sin mobiltelefon är en selfie där han han luktar på en lättöl. För många väljare handlar politikerförtroende inte om hur väl man för sig på Nobelfesten utan om hur genuin man är. Vi kan kalla det
Erin Brokovich-faktorn. Pilthammar har den, med eller utan spexbild. Annie Lööf har den inte, hur många gånger hon än poserar med gummistövlar och högaffel. För Pilthammars väljare blir Lööf aldrig mer än ”two wrong feet in fuckin’ ugly shoes”.
