https://dagens.dn.se/#reader/230948/1/901904296
När Storbritannien lämnar EU uppstår ett stort hål i EU:s budget. De återstående 27 medlemsländerna ställs inför ett vägval: Betala mer eller banta utgifterna.
EU-kommissionen har som ett första förhandlingsbud föreslagit att den svenska medlemsavgiften ska höjas med 15 miljarder per år – en markant ökning från dagens nivå på avgiften på runt 40 miljarder.
Regeringens båda samarbetspartier säger däremot ja till att höja medlemsavgiften, även om ingen av toppkandidaterna i EU-valet vill nämna några summor.
Liberalernas kandidat Karin Karlsbro står bakom den franske presidenten Emmanuel Macrons visioner om ett bredare och djupare EU-samarbete. Och ett sådant samarbete kommer att kräva större gemensamma satsningar.
– Vi är beredda att satsa och kan tänka oss att öka budgeten, säger hon.
Liknande besked kommer från Centerpartiets Europaparlamentariker Fredrick Federley.
Han är *också kritisk till planerna på att kraftigt banta jordbrukspolitiken: Även om 30 procent av EU-budgeten går till jordbruks*politiken, så motsvarar det bara 0,3 procent av EU-ländernas sammanlagda BNP.
Peter Lundgren, SD:
– Jag vet det är ett förhandlingsbud. Men EU har hybris på något vis och tror de kan göra vad de vill och medlemsstaterna ska bara lyda och följa efter. Nej, det blir inte mer pengar, säger han.
Kristdemokraten Sara Skyttedal kampanjar för att göra EU mer ”lagom” igen och det gäller i högsta grad omfånget på budgeten.
– Den radikala ökningen av EU:s budget som nu föreslås skulle innebära drygt en 35-procentig ökning för Sveriges del. Det är inte småjusteringar. Jag tycker att man ska mätta munnen efter matsäck och prioritera om betydligt mer i budgeten. Både de stora posterna, som i dag är regionpolitik och jordbrukspolitik som man kan omforma på ett helt annat sätt än vad man gör i dag, säger hon.
Något att tänka på i EU valet.
En röst på C och L, mer pengar till EU och fler flyktingar.
En röst på SD, KD och M, oförändrad avgift och färre flyktingar.