Det är här det riktiga problemet med svensk byråkrati och myndigheter visar sig. Om en familj blir utredda av socialstyrelsen kan de i princip bara byta kommun för att hålla sig undan utredningen, eftersom att varje kommuns socialtjänst anses vara en egen kommunal myndighet kan de inte direkt dela med sig av, eller hämta uppgifter från andra kommuner då de faller under Offentlighets- och sekretesslagen. Om socialarbetaren som har hand om fallet i kommunen de flyttar från väljer att orosanmäla familjen till den nya kommunen kan de möjligen ta del av utredningen, annars väntar en ny utredning och hela baletten börjar om igen. Det kräver att socialarbetaren
aktivt bryr sig om barnet som far illa, och hur många i realiteten gör det?
Vidrigt Sverige och det byråkratiska land S byggt genom åren.
Citat:
Det är möjligt att under vissa omständigheter flytta över ett pågående
ärende till en annan kommun (se 2 a kap. 10 § SoL). Det är dock sällan aktuellt att flytta över en pågående barnavårdsutredning, eftersom
den utredande socialnämnden är skyldig att slutföra utredningen och
fatta beslut i ärendet även om barnet byter vistelsekommun (jfr 11
kap. 4 § SoL). Den kommun som barnet har flyttat till är då skyldig
att på begäran bistå med den utredning som socialnämnden behöver
för att fatta beslut i ärendet. Om kommunerna är överens om att flytta
utredningen finns det inget hinder för det.
Utreda barn och unga
Handbok för socialtjänstens arbete enligt
socialtjänstlagen S.88
Jag tror nog att förskolepersonalen är varse om vad det är för familj, de brukar ändå ha rätt bra koll på sånt, så de slog på stora trumman för att få socialstyrelsen att agera och möjligen omhänderta barnen.
