Tjej som vill utreda asperger – hur lång tid?

Jag är en tjej, 19 år som för tillfället går hos en psykolog på en ätstörningsmottagning där jag blir behandlad för mitt restriktiva ätande (ARFID). Redan under mitt första besök sa min psykolog att jag verkar ha symptomen för Asperger och ADHD, dels för att många med ARFID har diagnos inom autismspektrumet men även för att jag skattat högt på ett formulär om ADHD hon bett mig fylla i. Vi har bestämt att vi ska ha ett nytt besök om cirka 2 veckor för att gå igenom underlaget hon har på mig för att sedan eventuellt remittera mig vidare till vuxenpsykiatrin för utredning. Jag hoppas innerligt på att jag blir remitterad för att det känns som att jag äntligen kan få vissa svar om mig själv men även att en eventuell diagnos kan hjälpa mig att få den hjälp jag behöver.

Jag förstår att det är helvetes långa köer till vuxenpsykiatrin för utredning av olika neuropsykiatriska nedsättningar, men hur lång tid har det tagit för er? Hur mycket fick ni betala? Jag är främst intresserad att utredas inom landstinget då jag är en fattig student. Om jag nu väl får remissen, kan jag söka hjälp privat och på något sätt få reducerat pris, t.ex. om de samarbetar med landstinget, eller måste jag fortfarande brösta hela summan?

Tack på förhand

Du får betala upp till högkostnadssskyddet precis som alla andra. Hur lång det tar innan du får svar på remissen beror på vart remissen är ställd och hur många som står i kön vilket kan variera, men räkna med någon månad så du inte blir besviken.

Utredningen kommer ta ett tag, du kommer få träffa psykolog och psykiatriker flera gånger och göra testformulär osv. Neuropsykiatriska diagnoser är ingenting man slänger ut som godis efter att ha träffat någon en gång. Har själv inte någon aspergerdiagnos men kan tänka mig att det varierar hur lång tid på individuella skäl.

Finns test online också, kanske inte lika vetenskapliga men åtminstone en fingervisning. Läs på sedan, skadar inte - självförståelse är det som brukar hjälpa, inte diagnosen på pappret.

20mån väntetid för att påbörja utredning.
Sedan tog utredningen ca 3mån fördelat på 5möten för mig, detta var några år sedan och tror inte det blivit bättre sedan dess.

Detta var i Kalmar, alla län har olika väntetider.

0.02.

Psykisk hälsa----->Psykiatri och psykofarmaka

/Mod.

Vilket län bor du i? Bor du i någon håla så kan de ta ett tag. Väntade 3 månader för en neuropsykiatrisk utredning hos Cereb i Stockholm, privat. Betalade ingenting, då jag hade frikort. Skickade en egenremiss dit. Av min psykiatriker blev jag remitterad till ett av landstingets neuropsyk, och jag sa upp min plats i kön efter 6 månaders väntande då jag redan fick tid annanstans. Tar säkert 6-8 månader, minst, i Stockholm om du ej gör den privat. Min utredning tog typ 2-3 veckor att göra och 6 besök totalt. 1 hos läkare, 1 hos sjuksystern, 3 hos psykologen och sedan en sista gång hos psykologen för delgivandet av resultatet. Hos landstinget får du lätt vänta typ 3-5 månader på att fullborda en utredning.

Jag gjorde en utredning privat. Ungefär 1veckas väntetid till första mötet, klar utredning efter 4-5 veckor. Efter allt jag hört om väntetiderna för utredning inom landstinget så gick jag in för att försöka göra det privat. Allt gick på frikort, kostade inte ett dugg mer än vad det hade gjort annars.

Jag bor i Stockholms län! Jag har frikort, visste inte att man kan dra nytta av det även privat. Har hört att vissa lägger allt mellan 20 000–40 000 kr på att få utredas, därför har jag inte varit intresserad då jag inte har de pengarna. Tack för ditt svar!

Vart gjorde du din utredning?

Vissa, men inte alla privata vårdgivare är anslutna till högkostnadssystemet. Modigo, Cereb och Jan W. Martel som är en privat psykiatriker, bl. a är det

På en av de ovan nämnda.

Detta kan ju naturligtvis variera från plats till plats men när jag fick min asperger-diagnos så krävdes det bara en kort utredning. Jag fick träffa psykologen en gång och det tog 5-10 minuter innan man kunde konstatera att jag har asperger. Först visade han mig en teckning av en dörr där ett gångjärn fattades och så frågade han om jag kunde se om det fattades något på bilden och jag svarade "ett gångjärn". Därefter läste psykologen en kort novell för mig som handlade om en man som hade bråttom till ett möte och när han stod i hissen så tittade han sig i spegeln där och upptäckte att han glömt att kamma sig och frågade en annan man i hissen om han kunde få låna en kam, sen frågade psykologen mig om jag kunde tänka mig att låna ut min kam till någon och jag svarade nej. Mer utredning än så behövs inte.