Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2019-03-30, 23:38
  #1
Medlem
504umMadLads avatar
"In my first life on the internet, I belonged to the knitosphere. This was sometime around 2005, before Twitter and even before Facebook, but after the Usenet era, when the internet was the joyful kingdom of the true geeks. One day, as a beginner knitter struggling to make sense of what a “yarn over” was, I clicked through from the pattern site to the message board, posted my question, and was rewarded with cheerfully supportive answers from other users. (A “yarn over”, by the way, is a deliberate hole made for knitting lace. I finished the pattern. The jumper was horrible.)

Other people arrived at the forum the same way I did – needing help with a technique, or trying to decipher an ambiguous pattern – and often they got their solution and faded away. I stuck around. I tried to help newbie knitters with problems even more elementary than my own. I made a blog to share pictures of my “Wips” (works in progress), my “stash” (yarn collection) and my finished items (not very many of these). I maintained a wide-eyed superiority when drama broke out over flammable issues such as acrylic vs natural fibres, crochet vs knitters, and whether knitting washcloths was a waste of precious lifespan.

On the forum, the most potent currency of all was “vibes”. A regular post would involve someone summarising some stressful life event – a medical issue, a job interview, a relationship woe – and requesting “good vibes”. And the more vibes you could command, the more of a big deal you obviously were. A coterie of the hardcore (I still remember their names) could expect multi-page commiserations over a domestic mishap; but there was nothing quite as tragic as the low-post-count user sharing their disaster, and getting a few vague mutterings of consolation back.

Adjusting for star power, though, you could generally assume that the bigger the trauma, the greater the harvest of vibes. Cancer was a banker. A job loss (or a husband losing his job, since this was a craft forum, and millennial makers of ironic nipple pasties rubbed up against the home-schooling-and-canning tendency) would do OK. If your cat died, that was the mother lode of vibes. And some of the big-name users really seemed to be extraordinarily unlucky – or, if you took a cynical view on it, extraordinarily successful at harvesting vibes. Some even put up their PayPal details to accept donations."


https://www.newstatesman.com/science...n-be-exploited

Kvinnors naivitet och ändlösa förmåga att känna empati och viljan att bli socialt accepterade utnyttjas inte bara här på internet, som ni kan se, utan även i samhället. Ni kommer kanske ihåg forografierna på Alan Kurdi - en död arab och den bilden spreds runt i vädterländsk media. Bilden på Ebba Åkerlunds söndersargade kropp från terrordådet spreds aldrig i media av någon märklig anledning. Ska verkligen kvinnor få lov att rösta då deras empatiska förmåga förmörkar sunt förnuft? I ett sunt samhälle så är empati något ycket bra, men iom att svenska kvinnor känner empati för allt och alla och tycker att alla människor har rätt att bo i Sverige och bli omhändertagna av oss vita - hur skyddar vi oss mot svenska feministers empati som i slutändan kommer förgöra oss som nation?
Citera
2019-03-31, 00:17
  #2
Medlem
Intressant sida det där, en tidig form av ”like” fast där det är 99% kvinnor.

Deras empati visat sig ofta vara ett dåligt attribut för dem själva och till och med samhället. Det vanligaste exemplet är väl när Anna har blivit dumpad för att hon blivit gnällig och fet, men tjejkompisarna bara peppar och säger ”Han var en idiot, du kan bättre”, ”You go girl!” och ”Det är fint att vara mullig och du ska vara bekväm i din egen kropp”, detta för att förtjäna irl vibes och höja sin personliga status för egen vinning, alltså till ingen hjälp alls för Anna som måste träna bort hullet och inse sina brister.

Svårt att ta fram en enkel lösning. Blir ett jävla liv om man skulle försöka ta bort deras rösträtt, skulle nog bara vara möjligt om ett världskrig bröt ut igen.

Kanske går det att göra kvinnor mer medvetna om problemet. Jag har tagit upp fenomenet om Anna med en del kvinnor och de flesta håller med om att det egentligen är ett riktigt idiotiskt sätt att hantera situationen på.
Citera
2019-03-31, 09:11
  #3
Medlem
Jag kan relatera till detta då jag spenderar allt för mycket tid på det koreanska stickningsforumet 4chan.

Skämt åsido så är det en mycket intressant och läsvärd artikel. Tackar för länken.
Citera
2019-03-31, 11:53
  #4
Medlem
Flickfotografs avatar
Greta fungerar med samma anslag i grundtron och dokumentären om Josefin Nilsson ska fortsätta där metoo slutade. För de vill inte ge upp hönan som värpte guldägg.

(Makt och pengar är väldigt motiverande, men de nyttiga idioterna som är ute och skriker får så klart ingenting)
Citera
2019-03-31, 13:06
  #5
Moderator
HusvagnSvenssons avatar
Feminism --> Jämställdhet och diskriminering
/Moderator
Citera
2019-04-01, 14:42
  #6
Medlem
Jagaresamlarens avatar
En balans mellan kvinnors empati och mannens förnuft har väl varit fördelaktig genom evolutionen. Problemet är att män och kvinnor lever mer separerat idag. Allt fler män har inga kvinnor som får dem att sköta sig och allt fler kvinnor har inga män som håller dem nere på jorden. Det balanserade stamlivet verkar inte ha något substitut längre som det kanske haft fram till 90-talet då alienationen tog fart på riktigt.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback