Upplevd rasism inom tand- och sjukvård.

Jag tar inte åt mig av vad du säger. Jag har lika mycket rätt att vara här som dig. Du har inte patent på Sverige. Vad har du gjort för att förtjäna att vara i Sverige mer än mig? Förutom din förmodade vithet...det är tragiskt med människor som upplever att de har fler rättigheter till saker och ting, inte på grund av egna åstadkommanden, utan på grund av medfödda saker. Det tyder på misslyckanden på det personliga planet.

Lycka till i livet

Jag förstår vad du försöker förmedla. Men om du kallar det rasism eller ”upplevt upplevd rasism” så förändrar det inte situationen. Om du ofta ”upplever upplevd rasism” så kan det fortfarande vara ett tecken på att du själv kanske besitter rasistiska tendenser.

Det är naturligtvis tråkigt om du har varit med om solklara rasistiska saker och har fått identitetsproblem. Dom gångerna ska du självklart stå upp för dig och kalla ut rasismen och polisanmäla i de fall det är befogat. Däremot så är tendensen att leta efter rasism, som det låter som att du gör i det här fallet, en väldigt negativ sådan.

Känner lite likadant faktiskt. Känner mig ej välkommen i detta land längre.

TS, inom alla yrken har människor dåliga dagar, framförallt inom välfärden som är överbelastad. Svårt att tro att det är någon form av rasism riktad mot dig, men vad vet jag.

...Så många puckon som kommenterar i dessa trådar, ta inget personligt.

Lite off topic, Detta är FB, svaren du fått beskriver liksom vad för typ av forum det gäller... Majoriteten här är vilsna fjuniga 14-20 åringar som sitter i mörka pojkrum hemma i familjevillan. Resten är likadana vilsna själar nu plus 35 utan familj eller någon typ av mening. De kommer på inget sätt göra någon skillnad på dig och de man läser om varje dag i tidningen.

On topic, Jag tror mycket av detta är i ditt huvud om jag ska vara ärlig.

Personligen vill jag bara gå till svenska tandläkare då jag har provat invandrade diton och de har varit väldigt dåliga på att göra sitt jobb.

Jag utsätts från invandrare. Men samtidigt så är hälften riktigt bra. Sjuk statistik dock (min personliga dvs).

Jag är öppen på Flashback. Exempelvis skickade jag mina privata bilder till ett troll för några år sedan eftersom jag lidit av grava komplex och det var i samma veva jag tog itu med dem. Alltså helt vanliga bilder men inte till min fördel. Folk uppträder sjukt illa av att jag skrivit på Flashback och Facebook men det gjorde folk redan innan. Saken är att istället för sympati uppträdde ännu fler illa o baktalande, vad människor missade var att trakasserier mot mig började i mina tonår och jag har jävligt tjock hud men det finns saker i det andra gör och det är att det är samma mekanismer, inte bara för mobbning utan faktiskt folkmord som styr dem i slutet. Vi vet att folk som kommit hit, kommer från sådana omständigheter och har faktiskt större, inte mindre benägenhet. Jag vet. Det har främst varit invandrare som startade emot mig. En ensam svensk tjej är en enkel måltavla för jugoslaver, latinamerikaner, zigenare och en massa annat i gottepåsen från svensk invandring. Eftersom de är "offer" har de köpt likt hundar på gatorna, först till fots och sedan i bilar sedan invandringen startade eftersom ingen någonsin brytt sig om att uppfostra packet. Det var liksom inte något problem förr med skiten som uppmärksammas idag men men. Självklart så blir inte sådana människor bra när de går ut i arbetslivet, särskilt inte när de skyddatts genom antirasismen och dessutom använt lögner för att dölja deras egna beteenden. Sådant de glidit på för att rasism finns på riktigt och fungerar likt deras egna beteenden. Ju fler de får med sig som pekar på någon, ju mer utsatt blir individen och gruppen som det pekas på.

Dem på gatorna är en sak och oviktiga men så fort de kommer någonstans måste man börja slå på dem när de blir uppkäftiga. En idiot kan du aldrig tala med och tro att du ska komma problem tillrätta eftersom den oftast är medveten och utstuderad. Däremot är den rädd för gruppen och jag har lärt mig att man istället omedelbart ska smälla till, inte försöka tala med andra, diskutera och så vidare. Självklart ska man ha tålamod men idioten ska du alltid markera emot (välj dina fighter eftersom det är slöseri med tid att liva upp sig jämt och ständigt). Diskriminering kan man inte prata sig ut ur eftersom den då istället sprids.

Exempelvis så skrev jag för någon vecka sedan till bussbolaget i min stad efter att jag uttalat mig om IS barnen och en busschaufför sopade igen dörren mellan mig och ett barn som hamnade på insidan av bussen. Jag låtsades som om det regnade och barnet märkte ingenting, lika lite som jag någonsin låtit det märks av något men mailade efteråt och bad dem förklara vad demokrati är och att jag som kvinna har yttrandefrihet i Sverige om det var problemet (att jag uttalat mig i någon fråga). Jag skrev att allmänheten inte accepterar sådant och att jag inte accepterar det heller. Jag skrev att de är anmärkningsvärt av busschaufförer som inte vågar ingripa när saker sker, att de tar sig friheten att markera mot ensamma kvinnor (jag går aldrig ut o är otrevlig mot människor i arbete etc) och att om saker sker av misstag förväntas chauffören be om ursäkt inte uppvisa otrevlig attityd. Busschaufförerna är knappast gladare nu av att se mig men jag kan lova att händer något igen, då kan jag likaväl fotografera och hänga ut dem här. De ska sköta sina jobb och jag skiter fullständigt i om någon jävla busschaufför har personliga åsikter om mig, de ska inte demonstreras emot mig. Oavsett om det är invandrare eller svenskar. I Mellanöstern kanske man får ge sig på kvinnor för att de ska rättas efter män och tystna, men jag är jävligt svensk och jag tröttnade för många år sedan och tolerar absolut inte att ta vad som helst.

Jag upptäckte som ung att kassörskor etc som behandlade mig särskilt otrevligt, systematiskt gjorde detsamma mot invandrkillar i nedre tonåren och med en så började jag systematiskt att välja hennes kassa i flera år eftersom jag inte tolerarde hennes dåliga attityd. Någon enstaka kassörska tröttnade jag på (snorunge från Flashback) och någon annan kärring som medvetet höll på med härskartekniker och maktutspel, ringde jag direkt till Ica-koncernen och anmälde klagomål på butiken istället för att tramsa med att kontakta någon lokalbutiks chef.

Jag har anmält min vårdcentral till DO eftersom de definitivt har en jävligt dålig attityd mot mig och har haft i många år och även skrivit rent skitsnack i mina journaler utan att fråga mig eller ens ha träffat mig efter att ha öppnat mina journaler så att en anhörig fick läsa dem och kunde återberätta vad som stod med särskilt kränkande ord där jag beskrivs som infantil (sagt av läkare efter att han snarare känts ofredande med "undersökning" av rygg och axlar istället för örat som jag sökt för).

Jag ska gå igenom när jag orkar och anmäla alla fel som gjorts mot mig, men de är många och jag får inte ens ut papper när jag ber om dem. Soc verkar till och med ha förstört papper såvida de inte enbart undanhåller mina egna papper från min tonårstid.

Människor klagar otroligt mycket på rasism utan att se helheten av hur RIKTIG diskriminering sker och hur omfattande den är.

Det handlar inte om din hudfärg eller hårfärg utan om att människor inte tycker att du är som de vill och därför utövar makt. Ju mer du klagar desto värre blir det eftersom det är lättare att göra den utsatta till syndabock än att se att problem verkligen kommer från andra håll. Deras egna. Lojalitet är ju viktigt om det innebär gruppskydd.

Mitt som jag klagat på eller sagt på prov sitter exempelvis troll här och försöker provocera fram reaktioner hos mig med utan att fatta att mina problem började i skolan. Resten är bara skitsnackare som gått vidare med att prata mer osv. (pratar nu bortom system och bara allmänt gällande misslyckade människor).

Det är inte rasism. Rasism är den största myten om det svenska samhället. Det är människor som diskriminerar människor på FLERA olika grunder och människor av varierande slag hamnar i skottlinjen för dem.

När du letar fel hos dig själv har du rasism som förklaringsmodell. Titta istället på idioten och sök efter ledtrådar på vem den här.

Men IVO, DO och andra ställen ska de anmälas till och det mycket oftare än vad som sker. Uppge ursprung, kön, osv när du tror att det grundar sig i det och slå tillbaka. Den sortens människor är oftast mycket självsäkra tills de får konsekvenser. De brukar inte räkna med sådana eftersom de väljer ut offer som de tror är försvarslösa så överraska dem istället

Det är hårt att vara normalt funtad med invandrarbakgrund, det finns inte så överdrivet många av er.

Hur gick du klädd? Hur för du dig? Får känslan av att du inte är en Tony Montana-wannabe.

Försök tänka att när sånt här sker att livet är surt, allt är piss och det inte finns någonting att göra åt det. Du kommer att lida pga andra invandrares brott. Fokusera på dig själv och din karriär.

Du kommer aldrig få ett bättre bemötande, mer hjälp eller mer stöd någonstans för att du anmäller folk till höger och vänster. De flesta anmälningar till IVO, Patientnämnden, DO etc renderar enbart pappersjobb på redan betald arbetstid och så läggs allting ner.

Men alla instanser vet därefter att du är en ”besvärlig person”. Ryktet om vad du håller på med kommer att komma ikapp och finnas vid nästa instans du söker hjälp på. Ibland snackas det bara, men väldigt ofta är dina brev och anmälningar en del av din journal eller akt.
En sådan kund/klient/patient/förälder/individ vill de flesta slippa. Det kommer att vara ”svårt” att boka tid, svårt att få kontakt, svårt att få plats, du kommer få byta handlaggare/läkare/tandläkare/dagisplats ofta.

Till både dig och TS:

Spara anmälningarna till de gånger det verkligen händer något riktigt obehagligt, hemskt och felaktigt. Rösta med fötterna när du inte är nöjd - sök dig någon annanstans. Välj bort de ställen du inte känner dig väl omhändertagen på.

Gör ditt bästa för att vara trevlig och uppträda riktigt bra - känns det ändå fel så byt ställe. Men fortsätt att visa dig från din bästa och trevligaste sida överallt. Det kommer alltid att gynna dig och det tjänar du mest på. Lägg riktigt manken till att visa ditt bästa jag - då kommer du känna dig mest nöjd med dig själv. I 9 fall av 10 blir det också riktigt bra då - i det tionde fallet kan du med rak rygg, vänlig attityd och brett leende gå därifrån och konstatera att de hade fel och förlorar chansen till en riktigt trevlig kund.

Tänk på att sjukvården, Soc, många myndigheter osv är hårt ansatta av många otrevliga individer som ständigt bråkar och kräver saker som ibland är orimliga och inte går att uppfylla för dem som jobbar där.
De är också bara människor och de kommer att uppskatta din trevliga attityd och vänliga sätt.
Visa tålamod, avsätt lång tid för ett besök, klaga inte på förseningar som ingen ändå skapat med avsikt. Säg något förstående, visa att du förstår att de jobbar för dig, lämna en femtiolapp till deras kaffekassa - du kommer att få ett fantastiskt bemötande som du aldrig upplevt tidigare.

Det är bara att välja vilken väg som verkar mest resultatinriktad att ta - den trevliga vägen eller den krävande klagande vägen. Prova bägge så kommer du att se skillnaden i bemötande och resultat. Helt oberoende av din härkomst, hud- eller hårfärg.

Jag har precis gjort min första anmälan och mitt liv är totalt förstört och jag får faktiskt inte läkartid eller vård ändå. Det är inte jag som är besvärlig från början utan jag har systematiskt diskriminerats sedan tio års ålder från att lögner uttalades om mig och sedan har kollegor talat med varandra och när jag klagat på fel har jag blivit ännu sämre behandlad och nonchalerad. Jag funderar på att skriva en bok om det faktiskt och systematiskt gå igenom systemet för att visa hur diskriminering fungerar och sprider sig. Det är uppenbart att jag utsatts för flertalet sekretessbrott också, förutom det jag kan bevisa efter att någon öppnat mina journaler inför anhörig och sedan skrivit i vad som sagts. Det är faktiskt straffbart men ingen instans har velat hjälpa mig när jag berättat om olika bemötanden. Det är tydligt att de sedan talat om mig.

Du har jävligt fel dessutom eftersom jag aldrig krävt någonting utan vet hur diskriminering fungerar av erfarenhet. Numera kan jag lova att jag kommer ställa till med liv eftersom jag fått nog. Jag ÄR en trevlig människa och du är fördomsfull som tror att jag inte ser trevlig ut och uppför mig trevligt. Men jag kommer inte vara trevlig längre eftersom jag inte tolererar skiten samhället håller på med och har insett hur korrupt de arbetar. De har förfan förstört eller undanhållit papper från mig från socialtjänsten. Jag har bra minne och tvingades gå dit regelbundet under flera år i tonåren+ hade lvm ordnat om jag inte lydde liksom flera olika möten om mig skett med mitt godkännande som bakom min rygg med lärare och sedan polis och ungdomsgrupper/gårdar och så vidare. Sådant som det SKA finnas papper på. Jag skolkade från skolan, jag var inte ett ärende för SÄPO. Du säger åt offret att uppträda som den som anser sig maktfullkomlig önskar för att inte utsättas för repressalier. Du inser inte att just det är diskriminering. Du (i yrken med människor) får inte betalt för att jag ska gulla med dig och vara insmickrande som utan egen vilja, tanke eller röst. Du får betalt för att utföra ditt arbete och det är inte jag som ska finnas där för dig utan du som ska behandla mig och mina ärenden som en människa jämlik övriga samhället utan att praktisera dina egna åsikter. Du kan inte sätta dig ovan människor och kräva makt utan att riskera att vissa blir jobbiga och anmäler dig istället för att lyda undfallande eller be dig om nåd mellan raderna.

TS, banda dem istället. Lyssna inte på sådana här dårar (jag har utgått från att du är trevlig med folkvett och hyfs). Ett mobboffer kan inte bara bli någon annan och små barn som retar andra har en förmåga att växa upp utan att ha lärt sig något av konsekvenserna som aldrig kom. Du kan vara hur trevlig som helst men om någon inte gillar dig för att du inte "är rätt" är det den som ansvaret på att uppträda ligger hos. Folk kan reta upp sig på vad som helst. Att du är ful, söt, snygg, utstickande, alldaglig. Du pratar för högt, för lågt, ser för gåpåig ut, ser för hämmad ut. Att du är mörk, ljus, kort, lång, överviktig, underviktig. Att du verkar sårbar, verkar hård, för ditt ursprung, religion, familj, partner. Osv.

Du kan aldrig bli rätt för den som gör fel. Det är därför du ska välja dina slagfält och faktiskt markera hårt och sedan skiter du i det. Men markering ska sådana här ha för att att annars blir de jävligare. De tror ännu mer på den egna maktfullkomligheten. Det blir inte bara subtila signaler utan verkliga svårigheter de skapar. Om inte för dig så för någon annan.

Du har säkert rätt, många har säkert gjort fruktansvärt fel . Det jobbar tyvärr många idioter inom myndigheter och förvaltningar mm.
Men det går inte att ändra dem - de får inte högre IQ för att man anmäler eller bråkar på dem.
De kommer sitta där på sina arslen till pensionen.

Visst låter det lätt att säga - men det bästa man kan göra är att försöka att själv gå vidare med sitt eget liv. Glöm idioterna. Hitta ett förhållningssätt så du kan leva ditt liv vidare. Ha minsta möjliga kontakt med dessa instutioner och håll kontakten formell i trevlig ton. Rasister är faktiskt idioter.
En persons beteende, kunskap eller intelligens kan aldrig ha att göra med hårfärg, hudfärg eller om ögonen saknar epikantusveck. Det är bara löjligt att tro.

Väldigt, väldigt många människor har blivit utsatta för orättvisor och felaktigheter från offentliga företeelser som myndigheter, sjukvård, skolan och kommuner. Svårt att räkna upp någon som inte haft de problemen. En del har gett upp och accepterat felaktiga beslut, en del har hittar andra ställen att få hjälp ifrån eller smarta vägar att komma runt - och slutligen en grupp har fortsatt att slåss. Ett krig de aldrig kommer vinna. Det är den gruppen som det går sämst för.

Mitt råd till dig - lägg ner. Du slåss mot betydligt starkare väderkvarnar och de kommer fortsätta snurra i vinden även om du slåss emot dem.
Satsa på dig själv istället. Lägg krutet på att må bra, tänk på framtiden.
Om alla koncentrationslägerfångar hade grävt ner sig i att få rätt hade de flesta inte överlevt efterkrigstiden. Även de allra största oförrätter - rasism - måste man lämna bakom sig och gå vidare från.
Du har inga pengar att tjäna på att anmäla ens om du får rätt. Den finns bara din känslomässiga mentala vinst. Skit i den - skaffa mentala vinster på annat sätt.
Ägna de år vi alla har kvar i livet åt något fruktbart, något trevligt, något som kan resultera i något bra för dig. Hämnd är inte en sådan ”bra” sak. Den hämnden kostar dig alldeles för mycket kraft och kommer ändå inte drabba de svagsinta, lågbegåvade personer som gjort fel. De sitter kvar med full lön eller har redan gått pension.
Tänk på dig! Det är du värd!
Lycka till !

Tack det var fint och du har rätt. Hämnd kommer man aldrig någon vart med och om man gör det kanske den inte smakar särskilt väl.

Min poäng är bortom den destruktiva kraft som ligger i att fastna i oförätter, att människor inte är bra eller så goda som vi önskar. Vi är inte ens så bra själva som vi skulle önska men det är därför socialt tryck måste ligga på att förmå människor att göra rätt. Förr var det religion och nu är det byråkrati. Men man kan inte gå igenom livet och få upprättelse särskilt ofta nej. Jag tror att du har fel om lägren eftersom jag tror att många fortsatte enbart för att de vägrade låta människor glömma eller komma undan. Lyckliga blev de kanske inte och som vi alla vet så handlar det i frågan om en känsla av sammanhang. Tar du bort meningen o sammanhanget så tappar människor bort dem själva mer.

För mig så är det det att mina papper som är sprängfyllda av felaktigheter som dessutom är kränkande, ska bort. Jag vägrar att leva med att människor skrivit saker om mig som är fel, ska förfölja mig. Man har mer rättigheter i Sverige som terrorist i rätten än vad man har som patient där det är vårdgivaren som har all makt och inflytande utan att patienten kan säga något alls. Inte ens kriminella behandlas så rättslöst som en diskriminerad patient.

Resten är som du säger, enbart slöseri på det enda liv man fått och därför ska man anmäla, sedan gå vidare utan ens tala om sakerna igen.