Citat:
Ursprungligen postat av
lingonfett
I. Håller ni med att detta är Sveriges sämsta period och att Sverige i själva verket var nästintill ett ond imperium?
Ur ett polskt perspektiv var Sverige definitivt ondskans imperium.
Ur alla andras var det mer blandat. De stulna/erövrade områdena styrdes mestadels väl och det fördes till och med en försiktig reformpolitik, i den mån de styrda överhuvudtaget brydde sig om vad de svenska herrarna sade.
De rena svenska anfallskrigen var rätt få. Framförallt var det Polen som drabbades, medan krigen mot övriga var en blandning av framskjutet försvar och opportunism. Vad gäller den religiösa dimensionen är det svårt att bortse från att a) kejsarens väpnade motreformation var inte särskilt tolerant den heller och b) det katolska Frankrike betalade för Sveriges krig.
Citat:
II. Tycker ni den här tråden är lämplig skolmaterial för grundskolan?
Våra skolideologer har på sistone närmat sig ämnet efter att ha ignorerat det i ett antal årtionden. Det nya namnet på stormaktsväldet är Östersjöriket, som ska låta mer progressivt på något sätt. Du kan säkert sälja in idén om svensk protonazistisk, religiös-kolonial ondska till dem.
(Påminner mig om teorin om att Sverige låg bakom Tredje Riket. När de svenska arméerna skövlade sig genom Brandenburg såddes nämligen fröet till den preussiska militarismen, som så småningom fullbordades i ni-vet-vad. Det är skuldtrippande som megaloman fantasi.)