Hur hantera att katten ska dö? Hur gör man när husdjur dör? [Rubrik ändrad. /Mod.]

Jo, för många är det precis vad det är. Vem är du att avgöra vad husdjuret har betytt för dem?

Tror du allt handlar om pengar? Resonerar du likadant när ett barn dör? "Ähh, det har levt på dig så länge, nu slipper du alla kostnaderna det medför"

Min hund blev väldigt gammal han med.
Till slut tog åldern över och jag tog honom till djurkliniken för avlivning.

Det gjorde ondast när jag visste att han tog sina sista andetag genom nosen, sen lindade jag honom i ett duntäcke, stoppade paketet i sopsäckar (för att inte få läckage av eventuella vätskor) och ner i min stora ryggsäck. Gick och handlade på Biltema på vägen hem (spade bland annat) och väl hemma var det ut till favoritplatsen (redan utvald) för att begrava honom.

Efter det kändes det inte så mycket mer. Ungefär en månad efter känns det ju fortfarande som att han är där och gör hundsaker men det går också över. Men den värsta smärtan varade bara några minuter, sedan samlar man sig och går vidare.

Och iövrigt; ja, jag har känt så. Många gånger. Dock tycker jag det är OK när djuren hinner bli gamla och har levt sitt fulla liv. Det är mycket värre att behöva avliva unga djur..
Vet inte hur just du funkar TS men jag brukar se till att skaffa en annan hund/katt några år innan (eller i det här fallet, efter) djuret går bort. Inte för att man blir mindre ledsen, men man har något annat att fokusera på.

Man får minnas allt det fina med djuret, och att det dessutom finns fler och nya djur att älska.

Man måste dessutom göra vad som är bäst för djuret, dvs låta dem somna in när tiden är kommen, been there, done that, och det är lika svårt var gång.

Alla har inte känsla för empati vet du

Det blev ett fint slut för min älskade kisse i sin älsklingsfilt och jag höll om o smekte henne när hon fick somna och slippa de plågor hon kanske kände men försökte dölja..

En vän var med så han åkte och slängde
allt jag hade som tillhörde min katt under tiden så inget fanns kvar när jag kom hem. Har självklart kort jag gjort o ramat in tidigare kvar o så men inget annat..

Har gått fyra dagar nu och sorgen är stor, jag som inte fällt några tårar på länge gör det dagligen . Men det går ju över , men efter att haft henne 20 år så är det tomt som bara den ..

Jag kommer skaffa en ny katt framigenom

Tack för era svar ni som delat era upplevelser.. och förstår

Resten är det bara synd om som inte fått komma så nära ett djur ..

Själv lät jag allt vara kvar efter min katt som dog för 3 år sen...tror hon finns kvar ...klippte av tussar från pälsen och la på olika ställen.

Trådar som denna får mig att tänka tillbaka på de fyra katter jag haft äran att dela tillvaron med, som numera inte längre är med mig.
Låt sorgen ta sin tid - de som säger att du är larvig för att du är ledsen över en katt förstår helt enkelt inte. Sorgen kommer snart förvandlas till gyllene minnen som får dig att le och skratta när du tänker tillbaka på alla små äventyr katterna hade för sig och deras säregna personligheter.

Ska snart gå hem och vara lite extra snäll och fjäskig för min nuvarande katt, helvete vad mjuk man blev helt plötsligt.

Bästa rådet till kattägaren - skaffa en ny katt fortast möjligt!

Och jag tycker det är sämsta rådet.

Sörj färdigt först.

Eftersom sorgen efter ett husdjur inte kan jämföras med sorgen efter en familjemedlem (människa) och livslängden på ett husdjur är så avsevärt mycket kortare än vad livslängden är på en människa. Dvs i klarspråk - man kan inte ersätta en avliden mamma, pappa eller syskon - men det kan man däremot göra med ett husdjur, så blir ändå mitt råd att snarast skaffa ett nytt husdjur. Den psykiska sorgen för en människa är ju i sig inget optimalt välbefinnande så varför ska man dra ut på det psykiska lidandet? Troligen kommer man istället ge den nya katten desto mer kärlek. Däremot ska man naturligtvis låta gamlingen få avlida i frid INNAN man skaffar en ny katt och ge gamlingen optimalt med kärlek dess sista tid kvar i livet.