Sammanfattning – Vad hände med ET302? (v1.0)
Jag gör ett försök att sammanfatta. Jag gör det efter bästa förmåga (to the best of my knowledge) och är tacksam för granskning och förslag till förbättringar.
Varför kraschade ET302?
Även om vi inte har hela svaret på den frågan, har vi en hel del indicier som pekar i en viss riktning.
Boeing 737 MAX är ett nytt plan som började levereras 2017. Hittills har drygt 300 plan levererats. Lion Air JT610 kraschade kort efter start 2018-10-29. ET302 kraschade kort efter start, under liknande omständigheter, 2019-03-10. Med början efter Lion Air-kraschen och i än högre grad nu, har vi fått en hel del information om 737 MAX och dess funktion, MCAS, som troligen spelat en central roll när planen kraschade.
Dagen efter olyckan med ET302 hade stora delar av Världen belagt Boeing 737 MAX med flygförbud. Några dagar senare belades planet med flygförbud även i Kanada och USA.
Borde 737 MAX ha tagits fram?
Några argument för och emot.
För:
– Den räddade Boeing från att förlora en storaffär med AA till Airbus.
– Utvecklingen gick snabbt genom att det var "uppgraderingar" av ett gammalt plan.
– Kostnaden var en bråkdel av kostnaden för att ta fram ett helt nytt plan.
– En 737 NG-pilot skulle kunna flyga 737 MAX efter ett par timmars självstudier.
– Att få ett uppgraderat plan typgodkänt är enklare än att få ett helt nytt plan godkänt.
Mot:
– Arbete pågick redan på Boeing med att ta fram ett helt nytt plan, eftersom 737 var "föråldrat".
– Med en modern motor blev 737 MAX i vissa lägen instabilt.
– 737 har flugit sedan mitten av 1960-talet och är nog, som konstruktion, dags att pensionera.
– Liknande problem som dom som troligen orsakat olyckorna med JT610 och ET302, har rapporteras av fler piloter, i bl.a. USA och Kina.
För att ge 737 MAX prestanda som krävdes och så att det skulle kunna konkurrera med Airbus 320 neo, som var på väg att bli en storsäljare, försågs planet med moderna, stora motorer. För att dessa skulle få plats placerades dom längre fram och högre upp. Den stora diametern och placeringen bidrar till att motorn i vissa manövrar kan dra planets nos uppåt.
Instabiliteten hos 737 MAX
Flygplan ska vara stabila i bemärkelsen att när man t.ex. drar i spaken och höjer höjdrodret för att stiga så känner man att det tar emot. Släpper man efter så går spaken och höjdrodret tillbaka och stigningen minskar.
Instabiliteten hos 737 MAX består i att vid en viss anfallsvinkel (AoA, vinkel mellan luftflöde och vingens korda) så blir lyftkraften i motorernas kåpor så stor att planet vill fortsätta stigningen, motkraften i roder och spak upphör och kan t.o.m. dra åt fel håll, och det är risk för att den fortsatta nose-up-rörelsen orsakar en överstegring (stall).
En sådan egenskap är farlig, om situationen uppkommer. Ett flygplan kan inte bli typgodkänt med en sådan egenskap.
Programfunktionen MCAS lades därför till. MCAS känner AoA och när värdet närmar sig den gräns då nose-up-rörelsen kan fortsätta mot en överstegring. För att förhindra att 737 MAX kan nå till den kritiska gränsen trimmar MCAS då stabilisatorn för nos ner. Trimningen skulle ske upp till 2,5° under 9,26 sekunder. Därefter följer en 5 sekunder paus och om MCAS indikerar att villkoret för att trim ska ske, hög AoA, kvarstår, så fortsätter trimningen igen, upp till 9,26 sekunder.
Om MCAS trimmar fel, t.ex. som en följd av felaktig signal från AoA-givare, så kan stabilisatorn trimmas till ändläget. Då kan inte piloten hålla emot den dykning som uppkommer med höjdroder, dvs. genom att dra i spaken.
Om besättningen i cockpit identifierar en felaktig trim så kan dom tillfälligt hejda den med manuell eltrim med knappar på styrspaken. När dom släpper knappen på styrspaken kan felaktig trim fortsätta. Elektrisk trim kan också stängas av helt med en strömbrytare. Om så sker måste all trim sedan göras manuellt, med hjulen eller vev på hjulen. Det är tungt och tar lite tid. Då upphör också speed trim, som normalt används, att fungera.
Tveksamheter när det gäller typgodkännandet av Boeing 737 MAX
Proceduren är att Boeing utvecklar, testar och dokumenterar. FAA följer och granskar hela processen och godkänner till slut att ett plan får flyga.
För 737 MAX var proceduren avsevärt förenklad eftersom 737 redan fanns och var typgodkänd. Då var det i huvudsak förändringarna i förhållande till tidigare modell som skulle godkännas.
FAA har tydligt, i samband med 737 MAX, sagt att dom inte har resurser att göra allt som dom vill göra och därför delegerar en hel del av testförfarandet till Boeing.
Jag misstänker också att en kunskapsobalans kan ha betydelse. Boeing vet mycket mer om t.ex. programfunktioner som MCAS än vad FAA vet. Ändå är det FAA som ska godkänna funktionen.
Det har också framförts att det föreligger en intressekonslikt (conflict of interest) för FAA. Dom ska garantera säkerheten, men dom ska också främja flygindustrin i USA.
Allt detta utreds nu av både kongressen och NTSB. Vi får se vad det leder till.
Likheter mellan Lion Air JT610 och Ethiopian Air ET302
– Båda kraschade kort efter start, ca 11 respektive 6 minuter.
– Jackscrew, en stor skruv som vrids vid stabilisatortrim, återfanns i "unusual position" efter båda olyckorna. Troligen i ändläge "nose down".
– Båda planen följde en märklig höjdkurva som tyder på problem att manövrera i höjdled.
– Båda besättningarna rapporterade problem med att kontrollera planen och begärde att få gå tillbaka till flygplatsen dom startade från.
– Båda planen har gått brant ner i havet respektive marken.
Båda olyckorna ser ut att vara följden av en "runaway trim" som MCAS kan ha orsakat.
En preliminär rapport om JT610 kom i november och vi har en hel del information från recordrar och vittnesmål.
När det gäller JT610 så vet vi att planet flygningen innan, JT43, hade problem av liknande slag. Då fanns en tredje pilot i cockpit, som identifierade vad som pågick och förslog att eltrim skulle stängas av. Det rapporterades som problem med speed trim eftersom varken pilot eller tekniker kände till funktionen hos MCAS. Planet testades, kanske med den fungerande AoA-sensorn, rapporterades OK och flögs dagen efter med den felaktiga AoA-sensorn. Vi vet också att besättningen på JT610 under den korta färden gjorde över 20 försök att motverka automatisk trim.
När det gäller ET302 vet vi ännu så länge mindre eftersom det inte finns någon preliminär rapport tillgänglig och nästan inget om innehållet i flightrecordrarna har släppts.
Förbättringar av 737 MAX
Nu håller Boeing på att testa och förbereda uppgraderingar av MCAS som ska testas av FAA och sedan, om dom godkänns, levereras till kunder. Om allt går bra kan flygförbuden vara hävda om någon månad. Om FAA godkänner 737 MAX i USA så måste ju också EASA i Europa och motsvarande organ i andra delar av världen godkänna uppgraderingen innan flygförbudet kan hävas överallt.
Så här beskrivs förbättringarna i korthet (2019-03-27).
Utbildning
Initialt utlovade Boeing att 2,5 timmar på dator eller med läsplatta skulle räcka för att en 737 NG-pilot skulle kunna flyga 737 MAX. Nu rekommenderar Boeing ett 21-dagars utbildningsprogram, med instruktör och simulator.
När kan det ursprungliga problemet, instabiliteten, ställa till problem?
Den diskussionen har helt kommit i skymundan av diskussionen om MCAS runaway trim.
Jag söker svaret på tre frågor:
– Exakt hur ska 737 MAX manövreras för att instabiliteten ska uppstå?
– Hur troligt är det att instabiliteten uppkommer och ställer till problem?
– Kommer den uppgraderade MCAS att lösa problemet med instabilitet lika bra som MCAS gjorde innan uppgraderingen?
(fortsättning i nästa inlägg)
–
Jag gör ett försök att sammanfatta. Jag gör det efter bästa förmåga (to the best of my knowledge) och är tacksam för granskning och förslag till förbättringar.
Varför kraschade ET302?
Även om vi inte har hela svaret på den frågan, har vi en hel del indicier som pekar i en viss riktning.
Boeing 737 MAX är ett nytt plan som började levereras 2017. Hittills har drygt 300 plan levererats. Lion Air JT610 kraschade kort efter start 2018-10-29. ET302 kraschade kort efter start, under liknande omständigheter, 2019-03-10. Med början efter Lion Air-kraschen och i än högre grad nu, har vi fått en hel del information om 737 MAX och dess funktion, MCAS, som troligen spelat en central roll när planen kraschade.
Dagen efter olyckan med ET302 hade stora delar av Världen belagt Boeing 737 MAX med flygförbud. Några dagar senare belades planet med flygförbud även i Kanada och USA.
Borde 737 MAX ha tagits fram?
Några argument för och emot.
För:
– Den räddade Boeing från att förlora en storaffär med AA till Airbus.
– Utvecklingen gick snabbt genom att det var "uppgraderingar" av ett gammalt plan.
– Kostnaden var en bråkdel av kostnaden för att ta fram ett helt nytt plan.
– En 737 NG-pilot skulle kunna flyga 737 MAX efter ett par timmars självstudier.
– Att få ett uppgraderat plan typgodkänt är enklare än att få ett helt nytt plan godkänt.
Mot:
– Arbete pågick redan på Boeing med att ta fram ett helt nytt plan, eftersom 737 var "föråldrat".
– Med en modern motor blev 737 MAX i vissa lägen instabilt.
– 737 har flugit sedan mitten av 1960-talet och är nog, som konstruktion, dags att pensionera.
– Liknande problem som dom som troligen orsakat olyckorna med JT610 och ET302, har rapporteras av fler piloter, i bl.a. USA och Kina.
För att ge 737 MAX prestanda som krävdes och så att det skulle kunna konkurrera med Airbus 320 neo, som var på väg att bli en storsäljare, försågs planet med moderna, stora motorer. För att dessa skulle få plats placerades dom längre fram och högre upp. Den stora diametern och placeringen bidrar till att motorn i vissa manövrar kan dra planets nos uppåt.
Instabiliteten hos 737 MAX
Flygplan ska vara stabila i bemärkelsen att när man t.ex. drar i spaken och höjer höjdrodret för att stiga så känner man att det tar emot. Släpper man efter så går spaken och höjdrodret tillbaka och stigningen minskar.
Instabiliteten hos 737 MAX består i att vid en viss anfallsvinkel (AoA, vinkel mellan luftflöde och vingens korda) så blir lyftkraften i motorernas kåpor så stor att planet vill fortsätta stigningen, motkraften i roder och spak upphör och kan t.o.m. dra åt fel håll, och det är risk för att den fortsatta nose-up-rörelsen orsakar en överstegring (stall).
En sådan egenskap är farlig, om situationen uppkommer. Ett flygplan kan inte bli typgodkänt med en sådan egenskap.
Programfunktionen MCAS lades därför till. MCAS känner AoA och när värdet närmar sig den gräns då nose-up-rörelsen kan fortsätta mot en överstegring. För att förhindra att 737 MAX kan nå till den kritiska gränsen trimmar MCAS då stabilisatorn för nos ner. Trimningen skulle ske upp till 2,5° under 9,26 sekunder. Därefter följer en 5 sekunder paus och om MCAS indikerar att villkoret för att trim ska ske, hög AoA, kvarstår, så fortsätter trimningen igen, upp till 9,26 sekunder.
Om MCAS trimmar fel, t.ex. som en följd av felaktig signal från AoA-givare, så kan stabilisatorn trimmas till ändläget. Då kan inte piloten hålla emot den dykning som uppkommer med höjdroder, dvs. genom att dra i spaken.
Om besättningen i cockpit identifierar en felaktig trim så kan dom tillfälligt hejda den med manuell eltrim med knappar på styrspaken. När dom släpper knappen på styrspaken kan felaktig trim fortsätta. Elektrisk trim kan också stängas av helt med en strömbrytare. Om så sker måste all trim sedan göras manuellt, med hjulen eller vev på hjulen. Det är tungt och tar lite tid. Då upphör också speed trim, som normalt används, att fungera.
Tveksamheter när det gäller typgodkännandet av Boeing 737 MAX
Proceduren är att Boeing utvecklar, testar och dokumenterar. FAA följer och granskar hela processen och godkänner till slut att ett plan får flyga.
För 737 MAX var proceduren avsevärt förenklad eftersom 737 redan fanns och var typgodkänd. Då var det i huvudsak förändringarna i förhållande till tidigare modell som skulle godkännas.
FAA har tydligt, i samband med 737 MAX, sagt att dom inte har resurser att göra allt som dom vill göra och därför delegerar en hel del av testförfarandet till Boeing.
Jag misstänker också att en kunskapsobalans kan ha betydelse. Boeing vet mycket mer om t.ex. programfunktioner som MCAS än vad FAA vet. Ändå är det FAA som ska godkänna funktionen.
Det har också framförts att det föreligger en intressekonslikt (conflict of interest) för FAA. Dom ska garantera säkerheten, men dom ska också främja flygindustrin i USA.
Allt detta utreds nu av både kongressen och NTSB. Vi får se vad det leder till.
Likheter mellan Lion Air JT610 och Ethiopian Air ET302
– Båda kraschade kort efter start, ca 11 respektive 6 minuter.
– Jackscrew, en stor skruv som vrids vid stabilisatortrim, återfanns i "unusual position" efter båda olyckorna. Troligen i ändläge "nose down".
– Båda planen följde en märklig höjdkurva som tyder på problem att manövrera i höjdled.
– Båda besättningarna rapporterade problem med att kontrollera planen och begärde att få gå tillbaka till flygplatsen dom startade från.
– Båda planen har gått brant ner i havet respektive marken.
Båda olyckorna ser ut att vara följden av en "runaway trim" som MCAS kan ha orsakat.
En preliminär rapport om JT610 kom i november och vi har en hel del information från recordrar och vittnesmål.
När det gäller JT610 så vet vi att planet flygningen innan, JT43, hade problem av liknande slag. Då fanns en tredje pilot i cockpit, som identifierade vad som pågick och förslog att eltrim skulle stängas av. Det rapporterades som problem med speed trim eftersom varken pilot eller tekniker kände till funktionen hos MCAS. Planet testades, kanske med den fungerande AoA-sensorn, rapporterades OK och flögs dagen efter med den felaktiga AoA-sensorn. Vi vet också att besättningen på JT610 under den korta färden gjorde över 20 försök att motverka automatisk trim.
När det gäller ET302 vet vi ännu så länge mindre eftersom det inte finns någon preliminär rapport tillgänglig och nästan inget om innehållet i flightrecordrarna har släppts.
Förbättringar av 737 MAX
Nu håller Boeing på att testa och förbereda uppgraderingar av MCAS som ska testas av FAA och sedan, om dom godkänns, levereras till kunder. Om allt går bra kan flygförbuden vara hävda om någon månad. Om FAA godkänner 737 MAX i USA så måste ju också EASA i Europa och motsvarande organ i andra delar av världen godkänna uppgraderingen innan flygförbudet kan hävas överallt.
Så här beskrivs förbättringarna i korthet (2019-03-27).
737 MAX Key ChangesDen sista punkten innebär att MCAS inte ska få trimma stabilisatorn så långt att det blir omöjligt för piloten att häva dykningen genom att dra i spaken.
– Input from both AoA sensors
– If sensors disagree by more than 5.5°, MCAS is disabled
– Indicator to alert pilots about sensor disagreement
– Crew maintains manual control
Utbildning
Initialt utlovade Boeing att 2,5 timmar på dator eller med läsplatta skulle räcka för att en 737 NG-pilot skulle kunna flyga 737 MAX. Nu rekommenderar Boeing ett 21-dagars utbildningsprogram, med instruktör och simulator.
TrainingEn nyhet för mig där är att dom nämner "737 MAX Speed Trim" på ett sätt som om den är annorlunda i 737 MAX i förhållande till t.ex. 737 NG.
«To earn a Boeing 737 type rating, pilots must complete 21 or more days of instructor-led academics and simulator training. Differences training between the NG and MAX includes computer-based training (CBT) and manual review.
Boeing has created updated CBT to accompany the software update. Once approved, it will be accessible to all 737 MAX pilots. This course is designed to provide 737 type-rated pilots with an enhanced understanding of the 737 MAX Speed Trim System, including the MCAS function, associated existing crew procedures and related software changes.
Pilots will also be required to review:
Flight Crew Operations Manual Bulletin
Updated Speed Trim Fail Non-Normal Checklist
Revised Quick Reference Handbook»
När kan det ursprungliga problemet, instabiliteten, ställa till problem?
Den diskussionen har helt kommit i skymundan av diskussionen om MCAS runaway trim.
Jag söker svaret på tre frågor:
– Exakt hur ska 737 MAX manövreras för att instabiliteten ska uppstå?
– Hur troligt är det att instabiliteten uppkommer och ställer till problem?
– Kommer den uppgraderade MCAS att lösa problemet med instabilitet lika bra som MCAS gjorde innan uppgraderingen?
(fortsättning i nästa inlägg)
–