Citat:
Ursprungligen postat av
riksdagsmajoritet
Missförstå mig inte, jag är definitivt ingen större EU-förespråkare.
Runt 46 % röstade nej till EU i folkomröstningen. Hur kunde siffran vara så hög?
Jag var inte född då så jag kunde inte direkt vara med om tongångarna på den tiden.
Även för en EU-skeptiker som mig så måste det väl ändå kännas frestande att gå med i en fräsch union? Tanken med EU är egentligen god innan allt skit sipprade upp senare. Men hur kunde 46 % av svenskarna redan 1994 veta att EU var en dålig väg?
Hur resonerade ni NEJ-röstare?
Kolla på denna slutdebatt ser du hur snacket gick
https://www.oppetarkiv.se/video/2011...ostningen-1994
Vad jag minns var några av huvudargumenten att EU inte var demokratiskt, det kostade mycket, man ville istället ha en 'nordisk union', det var dessutom snack om "Fort Europa". Tvärtom de öppna gränser som möjliggjort massinvandringen menade man att EG snarare stängde ute tredje världen. Att det var en tullunion som främst främjade väst också, tredje världen kunde inte sälja sitt spannmål till väst men vi dumpade vårt överskott i Afrika osv.
En sak som är lite lustigt är att det 1994 var "rätt" att vara mot EU. Var man en lite alternativ södermalmskille som lyssnade på grunge och tyckte sportkillar var töntiga så var man mot EU. Tvärtom hur det är idag då det är PK och rätt att vara för EU. Lustigt hur det svänger.
Motståndet var egentligen mycket större, men Ja-sidan kunde samla hela etablissemanget. Sossarna gick all in också och det fällde nog avgörandet. På den här tiden var Socialdemokraterna fortfarande en mycket stor rörelse och när partiet tog ställning för något var det i stort sett klart. Ja-sidan hade ofantligt mer pengar än Nej-sidan.