Gick äldsta sonen på vikingatåg, eller tog hand om gården hemma?

Under vikingatiden och tidigare, var det äldste sonen som drog ut med fartyg på vikingafärd, eller var det istället "överskottet" av yngre söner som gjorde det när de inte kunde ärva gården själva? Eller var det kanske bonden själv som drog och lämnade sina söner hemma? Eller fanns det inget tydligt sånt samband?

Om äldsta sonen var ett hen så tror jag att någon annan fick åka. Tror det hade mycket mer personligheten att göra. Man kunde ju inte ta med vem som helst på såna farofyllda resor; hela gruppen skulle fungera utan att någon får panikanfall mitt i havet.

Det var väl kvinnorna som tog hand om gården!?

Det var ofta de som ej fick plats hemma. Så snarare yngste än äldste.
Ingen bra källa utan något jag läste någon gång. Lita inte på det jag skriver.

Skilj på följekarlar och hövdingar/sjökungar!

Sjökungar förefaller ofta ha förlorat maktkamper hemma - mot andra hövdingar.
Men den plötsliga vurmen för vikingatåg, kring 700-talet, den berodde antagligen mera på 1/ segel och 2/ städernas försvagade försvar efter hunners och muslimers kampanjer.

Det var kvinnorna som tog hand om gården hemma tillsammans med drängar och trälar, männen i familjen gick alla ut på vikingatåg. Sen var det inte fråga om konstant krigande och plundrande, utan mycket handel, kolonisering och utkrävande av skatt.

det var äldsta sonen som ärvde gården och pengar så han behövde inte dra ut på vikinga tåg medans dom andra ungarna fick göra det för att få ära och pengar och egendomar,,,


sitter just nu och läser: vikingar i krig

Är rätt säker på att jag läst att det mest var yngre söner och andra utan självklar plats. En traditionell förklaring till vikingatågen är ökat befolkningstryck i Norden.

Det var alltså ankarbarn ?

Rätt våldsamma sådana.
De var knappast till glädje för befolkningen i (nuvarande) Frankrike, England, Ryssland eller Ukraina.

Ur biologisk syn vinkel är det logiska att offra den äldste och vikingarna verkar som om dom levde sin Sanna natur.

Så vitt jag förstått det praktiserades inte primogenitur på det sättet i det fornnordiska samhället. Alltså, fram till Gustav Vasa var det ju inte ens ett fast beslut att kungens äldsta son skulle efterträda honom som kung. Det är rätt sentida att det var äldsta sonen som tog över.

Men däremot är jag också rätt säker på att jag läst att vikingatågen handlade om ett allmänt överskott på unga män som inte kunde försörja sig, inte som självägande bönder iaf. Dessutom ska det ha funnits ett underskott på kvinnor, antagligen pga att man gjorde sig av med flickbebisar mer eller mindre, vilket ledde till att inte heller kvinnorna "räckte" till alla och förmodligen skapade grund för konkurrens och vilja att röva bort några från andra länder.