Det negativa väntevärdets existens ser du när finansmarknaden kraschar.
Om du inte klarar av att räkna fram ett negativt väntevärde så har du ingen grund för yrandet om pyramidspel. Det är lika relevant att prata om pyramidspel som vättar och gastar.
Herr Dunning Kruger jobbar på, det som händer är att jobben försvinner pga för låg effektivitet. Det går inte i längden att hålla uppe sysselsättningen genom att devalvera valutan och behålla välstånd. Att företag försvinner är sunt, utvecklingen går framåt, nya jobb kommer till.
Med en allt svagare valuta tappar vi välstånd. Hur man kan tycka det är ” bra” är en gåta.
Jag har själv en känsla av att när kronan är lågt värderad så går det väldigt bra för våra export-företag, ekonomiskt och på börsen. Vilket är logiskt, antingen kan de höja priset utan att det märks utomlands eller så säljer de mer tack vare lågt pris. Motsatsen syns minimalt. En BMW borde bli 20% dyrare nu när Euron stigit 20% mot kronan. Men det blir inte så. Sverige är en så liten marknad att det inte spelar någon roll för BMW globalt, de väljer att ta en lägre vinst här och behålla marknadsandelarna. Sverige och svenskarna har heller inte mycket lån utomlands, de hade stigit med sjunkande valuta.
Så egentligen borde det vara positiva rubriker i tidningarna när kronan går ner? De enda som förlorar är de som reser utomlands, vilket vi redan gör för mycket, eller de som köper företag eller fastigheter utomlands, vilket är bra för då håller sig folk hemma och investerar inom Sverige istället.
Lite i anomali med vad jag skrev tidigare i tråden. Schweizer-Franc kostade 1.50 kr på 1970-talet, nu kostar den 9 kr. Och ändå vet jag av egen erfarenhet att svenskarna fortfarande lever lika rikt som Schweizare.
__________________
Senast redigerad av Paris24 2019-03-10 kl. 11:14.
För svensk del handlar det tyvärr nästan alltid om detta. Vi är inte smartare än någon annan.
Svenskar har tappat i kvalitet i takt med att skolan förflummats sedan 70-talets början så "vi är inte smartare" är självförvållat.
Sverige är industriellt inte unikt. Alla länder har ett val. Också Sverige hade kunnat ge sig tusan på att försvara värdet på den egna valutan och skördat framgångar genom att göra så.
Slöseriet med den värdelösa massinvandringen hade kunnat undvikas.
Priset på importerade insatsvaror och tjänster hade varit i sjunkande.
Svenskt näringsliv hade skyddats från uppköp.
Löntagarna hade aldrig känt sig behöva kräva löneökningar.
Ett förändringstryck hade bidragit till nya produkter kännetecknade av kvalitet och eftertraktade av omvärlden.
Jag har själv en känsla av att när kronan är lågt värderad så går det väldigt bra för våra export-företag, ekonomiskt och på börsen. Vilket är logiskt, antingen kan de höja priset utan att det märks utomlands eller så säljer de mer tack vare lågt pris. Motsatsen syns minimalt. En BMW borde bli 20% dyrare nu när Euron stigit 20% mot kronan. Men det blir inte så. Sverige är en så liten marknad att det inte spelar någon roll för BMW globalt, de väljer att ta en lägre vinst här och behålla marknadsandelarna. Sverige och svenskarna har heller inte mycket lån utomlands, de hade stigit med sjunkande valuta.
Så egentligen borde det vara positiva rubriker i tidningarna när kronan går ner? De enda som förlorar är de som reser utomlands, vilket vi redan gör för mycket, eller de som köper företag eller fastigheter utomlands, vilket är bra för då håller sig folk hemma och investerar inom Sverige istället.
Lite i anomali med vad jag skrev tidigare i tråden. Schweizer-Franc kostade 1.50 kr på 1970-talet, nu kostar den 9 kr. Och ändå vet jag av egen erfarenhet att svenskarna fortfarande lever lika rikt som Schweizare.
Problemet är att våra fordon och annan produktion med högt tekniskt innehåll innehåller mycket komponenter från utlandet. Jmf husvagnstillverkaren Kabe, de har två svenska underleverantörer. Den ena tillverkar gardinerna.
Sålunda blir deras import dyrare så frågan är om det egentligen är så fantastiskt för någon att ha en svag valuta.
Svensken blir fattigare kontra omvärlden, på sätt det är bra får du gärna förklara?
Om du inte klarar av att räkna fram ett negativt väntevärde så har du ingen grund för yrandet om pyramidspel. Det är lika relevant att prata om pyramidspel som vättar och gastar.
Det finns visst grund för påståendet. Det kallas empiri.
Herr Dunning Kruger jobbar på, det som händer är att jobben försvinner pga för låg effektivitet. Det går inte i längden att hålla uppe sysselsättningen genom att devalvera valutan och behålla välstånd.
Men det gör vi ju inte heller. På 80-talet stod dollarn i 7-8 kronor. Du får det att låta som att svenska valutan är värdelös.
Det sverige försökt göra i omgångar är att försöka dopa kronan att bli starkare. Dessa försök har varje gång resulterat i att flyttlassen med företag gått utomlands (och aldrig kommit tillbaka). När dopingen upphört har flyttlassen upphört och därefter har vi varit sämre rustade.
Citat:
Ursprungligen postat av Sonnenwende
Att företag försvinner är sunt, utvecklingen går framåt, nya jobb kommer till.
Med en allt svagare valuta tappar vi välstånd. Hur man kan tycka det är ” bra” är en gåta.
Jag håller med dig om att förändringstryck är sunt. Det finns en regnbåge med förändringstryck överallt i vårt samhälle, på olika plan. Kanske i synnerhet i just sverige. Jag är en framstegsvänlig kosmopolit.
Men nu är det så att sverige har inte så mycket att konkurrera med som folk inbillat sig. Vi kan inte dubbla priserna på våra bilar som också produceras på andra ställen. Det som händer är inte att bilindustrin utvecklas - det som händer är att folk får sparken.
__________________
Senast redigerad av Hartarbete 2019-03-10 kl. 12:00.
Problemet är att våra fordon och annan produktion med högt tekniskt innehåll innehåller mycket komponenter från utlandet. Jmf husvagnstillverkaren Kabe, de har två svenska underleverantörer. Den ena tillverkar gardinerna.
Sålunda blir deras import dyrare så frågan är om det egentligen är så fantastiskt för någon att ha en svag valuta.
Svensken blir fattigare kontra omvärlden, på sätt det är bra får du gärna förklara?
Som sagt är min minnesbild från att ha levt över 50 år i Sverige att det alltid går bra för Sverige med låg valuta och dåligt med högt värderad valuta. Det är likadant nu, börsbolagen går riktigt bra, svenskarnas ekonomi ökar.
Om tillverkande företag får betala mer för utländska delar så ökar det konkurrenskraften för svenska företag som gör samma delar. Det är bra för Sverige. Och om den tillverkade prylen exporteras så blir det ju ingen skillnad. Och inhemskt verkar effekten av dyrare delar bli precis som för BMW, inte heller de svenska företagen vågar höja priserna. Så någon inflation får vi inte. Jag kan inte se, varken från erfarenhet eller logiskt tänkande, att det är ett stort problem med valuta-höjda priser på importvaror.
Man kan jämföra med Tyskland, som aldrig varit rikare. Det beror mycket på Euro-effekten. Hade de haft kvar D-mark så hade den stigit rejält och hämmat tysk tillväxt. Men nu delar tyskarna valuta med sänke-länder som Grekland och Italien, Euron kan därför inte stiga lika mycket som D-marken hade gjort. Utmärkt för Tyskland. Uselt för Grekland och Italien som egentligen är länder som liksom Sverige fungerar bäst med oavbrutet sjunkande valuta. Varför det är så vet jag inte.
__________________
Senast redigerad av Paris24 2019-03-10 kl. 12:09.
Som sagt är min minnesbild från att ha levt över 50 år i Sverige att det alltid går bra för Sverige med låg valuta och dåligt med högt värderad valuta. Det är likadant nu, börsbolagen går riktigt bra, svenskarnas ekonomi ökar.
Om tillverkande företag får betala mer för utländska delar så ökar det konkurrenskraften för svenska företag som gör samma delar. Det är bra för Sverige. Och om den tillverkade prylen exporteras så blir det ju ingen skillnad. Och inhemskt verkar effekten av dyrare delar bli precis som för BMW, inte heller de svenska företagen vågar höja priserna. Så någon inflation får vi inte. Jag kan inte se, varken från erfarenhet eller logiskt tänkande, att det är ett stort problem med valuta-höjda priser på importvaror.
Man kan jämföra med Tyskland, som aldrig varit rikare. Det beror mycket på Euro-effekten. Hade de haft kvar D-mark så hade den stigit rejält och hämmat tysk tillväxt. Men nu delar tyskarna valuta med sänke-länder som Grekland och Italien, Euron kan därför inte stiga lika mycket som D-marken hade gjort. Utmärkt för Tyskland. Uselt för Grekland och Italien som egentligen är länder som liksom Sverige fungerar bäst med oavbrutet sjunkande valuta. Varför det är så vet jag inte.
Att vi blir ”rikare” har snarare med teknikfaktorer och globalisering att göra. Vi kan köpa allt mer grejer allt billigare.
Att Sverige haft problem beror på att vi har ett extremt högt skattetryck, en stor och inte så effektiv offentlig sektor. Höga skatter gör det dyrt att anställa.
Svensken har tappat jmf omvärlden, att känna sig som en fattiglapp när man åker till New York eller Norge är knappast något att eftersträva.
Problemet är att svensken är indoktrinerad att tro att allt i Sverige är bäst, när vi i själva verket inte är speciellt unika gällande välfärd.
Men det gör vi ju inte heller. På 80-talet stod dollarn i 7-8 kronor. Du får det att låta som att svenska valutan är värdelös.
Det sverige försökt göra i omgångar är att försöka dopa kronan att bli starkare. Dessa försök har varje gång resulterat i att flyttlassen med företag gått utomlands (och aldrig kommit tillbaka). När dopingen upphört har flyttlassen upphört och därefter har vi varit sämre rustade.
Jag håller med dig om att förändringstryck är sunt. Det finns en regnbåge med förändringstryck överallt i vårt samhälle, på olika plan. Kanske i synnerhet i just sverige. Jag är en framstegsvänlig kosmopolit.
Men nu är det så att sverige har inte så mycket att konkurrera med som folk inbillat sig. Vi kan inte dubbla priserna på våra bilar som också produceras på andra ställen. Det som händer är inte att bilindustrin utvecklas - det som händer är att folk får sparken.
Sverige har haft billig energi och förhållandevis låg företagsbeskattning som konkurrensfördelar. De har delvis försvunnit. Vidare har vi haft en stabil arbetskraft med få strejker pga kollektivavtal och strejkförbud när dessa är färdigförhandlade.
Det som gjort Sverige sårbart är snarare extremt hög beskattning och tidigare vansinniga arvsskatter som tvingade fram försäljningar av familjeföretag och rika företagare att flytta utomlands.
En för stark valuta är givetvis inte bra, en för svag är lika dåligt, det gäller att hitta en balans.
Ett omvandlingstryck behövs, det stora problemet för industrin är att ekonomer och konsulter fått för stort inflytande före ingenjörer.
Saknar man kunskap om produktion så är det svårt att fatta rätt beslut och se konsekvenser av sina beslut.
Att vi inte längre syr skor eller syr byxor är inget att grina över. Det görs billigare någon annanstans.
Är ju ingen som tror det på detta forum, har de helt snurrat runt i skallen på dig?
Göran vek ner sig -05 mot MP och fick ta en riktig feting (total amnesti). Sen tokliberala arbetsmarknadslagar/galenskaper av Borg -08
Sen två dealar mellan Reinfeldt å Wetterstrand 2011/12 (fri invandring i 4 år), +gymnasielag + anhörig + ömmande.
Räcker ju så, det är kanske 250 Pers med hjärna som jobbar för det 24/7.
Menar du att 250 högt uppsatta personer i största hemlighet, mot ersättning (från vem och varför?), förstör landet med berått mod? Tycker du själv det verkar rimligt?
Som du själv konstaterar så har det varit negativ real avkastning på bankkonton. Det finns undantag och det var när vi hade 0% inflation. Och 0% bankränta. Vilket var några år sedan.
Annars är skatten på kapital större än reala avkastningen. Och det räcker ju egentligen med det för att visa min poäng.
Tittar vi sedan på småhus så lär de troligen klara sig, stora perioder. Skälet är att man tidigare fick dra av inflationen från kapitalbeskattningen. Det var ett undantag i kapitalbeskattningen som räddade de. Detta försvann i skattereformen 91. Men eftersom lönekostnaderna driver upp bostadspriserna mer än KPI så lär de ha klarat sig större delen av tiden. En period på 90-talet lär dock en nominell vinst på småhus lett till real förlust efter skatt. Vi hade fortfarande hög inflation då.
För börsen är det långe perioder med negativ reala avkastning efter skatt. Och långa med positiv. Netto över lång tid är det svagt positivt om man tar med utdelningar. Räkna efter själv. Vad du och andra troligen ignorerar är att skatten utgår på inflation. Och när inflationen är så där 8-10%, och marginalskatten 60% så är det tämligen hopplöst att inte hamna på negativ avkastning.
För investeringsguld lär det vara samma princip som för bankkonton med den justeringen att guldpriset inte ligger still utan fladdrar upp och ned. Vissa perioder har man klarat sig. Andra har man plundrats. Det lär inte som du antyder vara några få perioder.
För obligationer är det ungefär samma som bankkonton. En närmast konstant real förlust efter skatt.
Tittar vi nu så har vi ca -0.4% ränta och en inflationstakt på 1.9%. Dock ingen skatt men iaf en årlig förlust på -2.3%. Hur tänkte du att detta skulle vara en vinst?
Ja, så är det. Marknaden bestämmer långa räntorna och Centralbankerna kan påverka de korta men från nivån som marknaden bestämt.
Detta är väldigt tydligt om vi tittar på 30åringen i USA. Den har rört sig i en närmast rak trend från 7% 1998 till 3 % nu. Men tittar vi på 3 månaders bills så har de svängt runt den nivån. Men att bills rört sig, och ibland väldigt kraftigt iväg från långa räntan, har inte imponerat på långa räntan. Den senare har lullat på oberörd. Detta är mätdata som du själv kan verifiera stämmer.
Sedan kan du begrunda FEDs operation twist på 60-talet när dom skulle försöka påverka långa räntan. De fick ge upp efter att ha misslyckats.
Varför skulle marknaden bry sig om det? Du glömde berätta om det.
När säkerställer kunderna att ett företag går med vinst? Du bör ju skaka fram det om du skall framhärda istället för att backa och medge att du inte riktigt tänkte igenom detta.
(T ex att SAAB köparna på 80-talet frivilligt halade fram några tusen extra när de köpte bilar så att inte SAAB skulle gå back. Ser fram emot det).
I verkligheten däremot, så konkurrerar spararna om tillgångarna att spara i. Och den konkurrensen pressar ned avkastningen. Det stora sparande världen över har de senaste decennierna pressat ned avkastningen till de låga nivåer vi har idag. Och detta lär fortsätta. Jag ser ingen ände. I takt med att fler ekonomier i världen blir fungerande marknadsliberala så stiger BNP och så stiger sparandet.
Tänk bara på alla kineser och senare indier som skall ha sina pensionssparande.
(En sak att begrunda. Det låga avkastningskraven som detta leder till ökar möjligheten att emittera obligationer. Men bara så länge någon accepterar risken. På samma sätt så allokeras kapital "generöst" vilket har lett till ett uppsving i emerging markets. Det väller in kapital och de kan köpa utrustning och knowhow. Detta leder i sin tur till en större marknad för de tillverkade produkterna iom att BNP stiger där kraftigt. Tänk Kina. Det gör i sig att mängden aktier ökar och att vinsterna i sig inte behöver minska).
Precis som SAAB-köparna på 80-talet gärna betalade extra för sina SAAB-bilar, så att inte SAAB skulle gå med förlust.
(Innan du svarar kan du ju ta och kolla hur det var med den saken).
Ibland skriver du helt riktiga och korrekta saker. Men så finns det tillfällen som nu, när man tror att du inte har någon som helst verklighetskontakt. Det är som om du inte förstår trivial marknadsekonomi.
2003 låg 3 månaders bills långt under 30 åringen. Varför styrde inte FED ned den senare?
Ja den reala avkastningsskatten påverkas naturligtvis av inflationen. Det är ju så högskatteivrarna (som jag inte tillhör trots dina antaganden om motsatsen) motiverar att kapitalvinstskatten är lägre procentuellt än inkomstskatten för "de rika". När skattesatsen sattes så hade man väl antaganden om 3% inflation och 3% riskfri realränta ungefär så att kapitalvinstskatten skulle hamna kring 50%.
Att bara välja ut 8% inflation blir extremt körsbärsplockande eftersom inflationen under längre perioder inte legat i närheten av detta i genomsnitt. Medelvärdet "sena tidernas begynnelse" är snarare kring 3%. Sedan 1950 4,7% och sedan 1980 ca 4%.
Tidigare var också kapitalvinsskatten lägre så jag tror fortfarande inte att man kan hitta någon längre period där realavkastning efter skatt på obligationer, fastigheter eller aktier skulle varit negativ.
Fastigheter och aktier ligger på minst 8% för alla längre perioder. Obligationer har väl legat på minst 2-3% realt.
*****
Resten av svaret är väl off topic så jag sätter som spoiler.
Att centralbankerna har svårt att få ner den nominella långa räntan är inte konstigt eftersom marknadens inflationsförvätningar stiger av en låg kort ränta. Det är inte samma sak som att man inte kan påverka den reala långräntan. Att man inte skulle kunna påverka den alls är för mig långsökt eftersom banker lånar upp till kort ränta och lånar ut till lång ränta.
Om du nu håller fast vid alla din omvända bild att "centralbanken har inga pengar att låna ut", "centralbankens ränta styrs av marknaden" och "lender of last resort är nonsens" så undrar man egentligen vad du anser att centralbanken har för funktion eller betydelse överhuvudtaget. Det verkar som om det skulle vara fullständigt egalt vad den hittar på möjligen med undantag för den reala avkastningsskatten då. Skulle du vara nöjd om man inflationsjusterade kapitalvinstskatten och strunta helt i centralbankens räntebesked då?
****
Vad gäller detta med sparbehovet så är även det något som man kan vända på. Ditt argument är väl att allt detta "sparbehov" pressar ner räntorna. Man kan precis lika gärna säga att de låga räntorna driver upp tillgångspriserna eftersom man kan låna mer till den låga räntan och kan ha ett lägre avkastningskrav (dvs betala mer initialt för tillgången). När folk lånar mer och köper tillgången för ett högre pris än tidigare uppstår precis motsvarande sparbehov hos någon annan.
Det går egentligen inte att bestämma sig för vad som är hönan och vad som är ägget där. Därför kan man inte bara titta "inuti" systemet och säga att tillgångspriserna är motiverade. De blir med den analysen alltid "nästan alldeles lagom" vare sig de skulle vara alldeles för låga eller alldeles för höga utifrån andra argument.
De kan driva uppåt lite långsamt i all evighet utan att man får någon "felsignal" inom systemet (eller driva nedåt på precis samma sätt). I verkligheten så slutar det förstås med att folk tänker "detta är ju helt knäppt!" och så börjar de sälja en masse (eller köpa om det är efter en krasch).
Sverige har haft billig energi och förhållandevis låg företagsbeskattning som konkurrensfördelar. De har delvis försvunnit. Vidare har vi haft en stabil arbetskraft med få strejker pga kollektivavtal och strejkförbud när dessa är färdigförhandlade.
Det är ju dessutom så att en strejk på 50.000 personer inom industrin varit designad så att den skall drabba 500.000 personer. Så impact av dessa strejker är mycket värre än vad siffrorna antyder och då är siffrorna ganska förskräckliga.
I listan framgår också varför inflationen sjunkit dramatiskt, nämligen att strejkerna minskat i antal. Inflationen följer i princip volymen strejande.
Citat:
Ursprungligen postat av Sonnenwende
Det som gjort Sverige sårbart är snarare extremt hög beskattning och tidigare vansinniga arvsskatter som tvingade fram försäljningar av familjeföretag och rika företagare att flytta utomlands.
Stämmer.
Citat:
Ursprungligen postat av Sonnenwende
Att vi inte längre syr skor eller syr byxor är inget att grina över. Det görs billigare någon annanstans.
Det håller jag ju med om. Om ett par byxor kostar 500 kr göra i sverige och 50 kr någon annanstans, så är det korkat göra dem i sverige.
Men idag kan det vara så att det kostar 190 kr/styck att massproducera en elektronik-pryl i sverige och 150 kr/styck i kina.
Vad är det logiska beslutet här menar du?
När tekoindustrin flyttade var det uppenbart billigare importera. Men ska vi lägga ner fabriker i sverige och sen kostar det nästan lika mycket att importera. Det kan utvecklas till en fälla som garanterat gör oss fattigare.
__________________
Senast redigerad av Hartarbete 2019-03-10 kl. 17:03.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!