KI:s läkarstudenter halkar efter – "väldigt svårt”

Det var lika många som fick 2.0 då som får 1.7 nu. Det är dessutom svårare att få högsta betyg i alla ämnen med den nya betygsskalan, än det var när MVG gällde.

Det är mycket svårare att få 2.0 idag, det betyder inte att eleverna är sämre. Eleverna är iofs sämre, men HPkvoten ger ingen sådan indikation.

Jag tror att nivån har höjts betydligt på flera lärosäten de senaste tio åren. Universiteten får betalt per student som tar examen och detta ledde till att utbildningarna vattnades ur i början av 2000-talet. Bland annat försvann kurser i matematik eller ersattes med enklare varianter. Detta verkar man nu vilja komma till rätta med.

Jo precis, att fler kommer in på lägre HP-krav tänkte jag var ett exempel på att konkurrensen är mindre och därmed att fler kommer in som inte klarar utbildningen. Att betygsskalan ändrats så drastiskt gör det ju svårt att jämföra betygskravet. Fast läste lite nu och ser att det tydligen har blivit svårare att få 2,00 på HP så då spricker ju den jämförelsen. Tydligen bara drygt 60 stycken som fick det 2017 enligt någon artikel, var ju helt klart flera hundra när jag fick det. Då blir det ju svårt att helt bevisa tesen, men vill nog ändå misstänka att tar man in fler minskar konkurrensen så att golvet sjunker för de lägst presterande studenterna.

HP-poäng för andra populära program har också sjunkit som följd av hårdare normering. Om du tittar på normeringen ifrån 2010 HT så var det över 400 (0,7%) som fick 2,0 och runt 350 (0,8%) för HT. Det var 34 (0,1%) stycken som fick 2.0 2018 HT.

https://www.studera.nu/hogskoleprov/...ll-varen-2011/
https://www.studera.nu/globalassets/...helaprovet.pdf

Det där förklarar inte varför studenterna har svårigheter.

Historiskt sett har det varit svårt att komma in på Läkarlinjen. Tidigare krävdes det maximala 5,0/20,0 i slutbetyg från gymnasiet och tur med lottningen. Vilka hade maxbetyg - jo personer med läshuvud. Även personer med aningen sämre betyg ansågs ha läshuvud. Det fanns alltså en stor pool av personer med läshuvud att välja och vraka bland.

Problemet nu är sjunkande genomsnittlig IQ och kaos i skolan (mycket på grund av massinvandringen från tredje världen). Inte ens en prestigeutbildning som Läkarlinjen kan skrapa ihop tillräckligt många personer med läshuvud för att fylla platserna.

Det är en skrämmande utveckling.

Gymnasieskolan (och grundskolan) sämre idag, vilket ju påverkar. Särskilt högpresterande elever kan faktiskt ha haft det så pass lätt på gymnasiet att de är extremt ovana vid att studera och därför får en rejäl käftsmäll det första året, då de helt plötsligt måste lära sig att studera. Visst, de som kommer in via betyg har väl i många fatt fått A i allt, och kan plugga till viss del, men de som kommer in via HP kan vara väldigt ovana vid det. På en ingenjörsutbildning kan man i viss mån kompensera brist på studietimmar med intelligens, men på läkarutbildningen där mycket är korvstoppning snarare än beräkningar etc så blir det knepigt.

Sen har vi ju alla distraktioner. Jag tror inte att folk var perfekta förr, men nu har folk smartphones på föreläsningarna. Ska de plugga är de ändå alltid uppkopplade och studier måste konkurrera inte bara med socialt umgänge utan även med Netflix, Instagram och dataspel. Förut behövde de konkurrera med skogstv och böcker.

Bra då sänker vi kraven så blir alla glada.
"Alla ska med"

Jag har också en högskoleutbildning i bagaget som på sin tid krävde höga betyg för att man skulle komma in. Dessutom en tung arbetsinsats för att det hela så småningom skulle leda till examen.

Alla, eller åtminstone flertalet, var införstådda med att tempot och abstraktionsnivån skulle vara på en bra mycket högre nivå än gymnasiet.

En stor andel hoppade av. Jag kan inga siffror, men runt en tredjedel skulle jag tro. Det är ju olyckligt, men jag vet inte riktigt hur man skulle kunna sköta antagningen annorlunda.

Låt oss anta att de intresserade fick pröva på en veckas utbildning på ett krävande program innan de sökte och investerade i vad som kunde tänkas vara ett förlorat studieår och studieskulder i onödan. Låter bra på pappret, men de som misslyckades skulle likt förbannat söka i alla fall, med tanken att de minsann skulle klara det bara de gav manken till. Och visst, vissa skulle säkert göra det. Men andelen avhopp skulle gissningsvis fortsatt ligga på samma nivå, antar jag.

Det nya är gnället från de som inte har där att göra. På min tid insåg man själv när gränsen var nådd och hoppade av utan större mankemang.

Och vilken nytta har gnället? Förhoppningsvis viker inte lärosätena ner sig vad gäller studiekraven. Det vore en katastrof. Men vem skulle bli förvånad över en sådan utveckling i det här landet. Ersättning efter genomströmning infördes av Carl Tham som ett effektivt sätt att skjuta utbildningsväsendet i sank för mer än tjugo år sedan.

2 stora problem:

1. Grundskolan och gymnasiet har skiftat mer till en "analytisk" utbildning, snarare än en kunskapsmässig sådan. Nu premieras det mer att beskriva vad man "känner" inför ett problem, snarare än att lösa problemet.

Även om PISA-resultaten sjunkit rejält vittnar studier om att kunskapen bland infödda inte sjunkit särskilt mycket, vilket kan få en att misstänka att det är betygen för kunskaperna som bereder tillträde till utbildningen istället är vad som förändrats.

2. Den ökade fientligheten mot oliktänkande som propageras av media och politiker i samhällsklimatet i samband med ökat införande av pseudovetenskaplig genusvetenskap i lärarutbildningen (och materialet) ökar på den snedfördelningen ytterligare, och premierar de som ställer in sig i ordningen, medan de som drar egna slutsatser och har kapacitet att analysera situationen inte sällan får se sina betyg sjunka något steg då de inte lever upp till värdegrunden i skolan.

Det ovan behöver inte ens beröra så mycket som 15% om alla elever, men kommer ändå att orsaka en så pass stor förändring att det blir ett märkbart kunskapsskifte bland de som belönas med betyg bra nog att få äran att studera på KI i landet där alla ska med.

När man förbereder sina elever för genusvetenskap kommer de inte att vara särskilt framgångsrika på kunskapsintensiva program. Bristen på kunskap har tidigare rapporterats från t.ex. tekniska utbildningar.


Jag ser gärna att min läkare kan tolka till arabiska, resonera om könsmaktsordningen och sätta värdegrunden i sammanhang.

Jag ser dock helst att den har en duglig utbildning så att jag inte dör. Om jag vill ha det andra räcker det med att jag slår på SVT.

Du är helt fel ute vill jag påstå. Bristande förkunskaper hos studenter var märkbara redan för 20 år sedan på universiteten. Grundutbildningen är både förkortad och för undermålig på gymnasiet. Dom har bristande förkunskaper helt enkelt.

Menar du att det idiotiska tilldelningssystemet ändrats? Källa på det, tack.

Det fetmarkerade stämmer naturligtvis. Vi har sjunkande genomsnittlig IQ och kaos i skolan.

Sedan talar du om bristande förkunskaper redan för 20 år sedan, d.v.s. i slutet av 90-talet. Du får gärna specificera vilken tidsperiod du jämför med.

Jag köper att nivån var högre i början av 90-talet än i slutet av 90-talet. Däremot var nivån i slutet av 90-talet mycket högre än idag. Idag har vi många teknologer som inte ens klarar högstadiematematik.